MELLAN ÖSTERN: Döda på Gazafartyg

TV: Här bordar israelisk militär hjälpfartyget

Israels dödsattack

fördöms av världen

Upp till 19 döda – Israel: "Självförsvar"

UPPDATERAD: De sex fartyg med bland annat svenska aktivister ombord som var på väg på Medelhavet med en hjälpsändning till det avspärrade Gaza, har stoppats av Israel i natt. Åtminstone ett av fartygen stormades och israelisk militär ska ha öppnat eld. Enligt uppgifter på morgonen har över tio personer dödats vid angreppet.

I Turkiet, varifrån flera av fartygen och aktivisterna ombord kommer, rapporteras att två av de turkiska aktivisterna ombord har dödats. Den israeliska militären ska ha mött hårt motstånd ombord från personer med yxor och knivar, enligt uppgifter från en israelisk tv-kanal. AP skriver att en aktivist ska ha snott ett skjutvapen från en israelisk militär, som avfyrades av misstag eller avsiktligt. Israelisk tv påstår att "minst 19" dödats.

Uppgifter förekommer om att Israels aktion mot fartygen, som man hotat stoppa med "begränsat våld" från militären, har skett på internationellt vatten. Det är i så fall försvårande för Israel, eftersom ett land bara har jurisdiktion på sitt eget territorialvatten.

Israel hävdar att soldaterna agerat i självförsvar när de kom ombord på fartygen, och ett par filmer som dykt upp på internet (se videorutan ovan samt den här länken) ger visst stöd för det. Där ses påstådda aktivister som slår mot soldaterna med käppar. Samtidigt borde demonstranter med käppar inte vara någon match för den välutrustade och välutbildade israeliska militären. Dödsfallen och "självförsvaret" ska också ses mot bakgrund av att attacken ska ha skett på internationellt vatten.

Från stora delar av världen fördöms nu dödsskjutningarna och Israels bordning av fartygen.

ANALYS: Av de osäkra uppgifter som kommit under dagen kan man åtminstone slå fast tre saker:

1. Själva operationen verkar ha varit klantigt utförd, alternativt gått snett på ett sätt som Israel inte väntat sig. På den film som cirkulerar på internet och som visar när kaos utbryter ombord på ett av fartygen, syns en ensam beväpnad israelisk soldat som direkt tvingas springa och gömma sig för aktivisterna ombord. Soldaten tycks ha firats ned från helikopter. Det kan inte vara en lämplig strategi att vinscha ned enstaka soldater direkt på däck om syftet är att stoppa en konvoj.

2. Uppgifter finns om att aktivisterna tillgrep ett vapen av en israelisk militär som användes mot militären själv. Det är förstås försvårande för aktivisterna, om det stämmer, att de stjäl vapen och själva öppnar eld, när nu syftet med konvojen sägs vara fredligt. Samtidigt – skedde tillslaget på internationellt vatten så hade Israel ändå ingen rätt att ta över fartygen. Och återigen: det tycks tyda på viss klantighet att kunna sno vapen från en militär.

3. Hur man än vänder och vrider på saken så är tillslaget och dödsfallen en massiv prestigeförlust för Israel. I princip "hela världen", som det rapporteras nu, fördömer operationen, som ger vatten på kvarnen åt alla arabländerna i regionen, inklusive USA:s antagonist Iran.

Bland andra den svenska författaren Henning Mankell fanns ombord på ett av fartygen. Status för honom och andra svenskar liksom de flera hundra övriga aktivisterna var okänd vid 17-tiden. Den israeliska militären styrde fartygen under dagen mot hamnstaden Ashdod. Svensk UD-personal har inte fått komma in på hamnområdet där, enligt Ekot.

En bloggare på Sky News resonerar kring den "klantiga operationen":

Det var aldrig tänkt att se bra ut, och det visste israelerna. Men det skulle heller aldrig bli så här illa.

• SvD: Det första fartyget nu i hamn i Ashdod
• SvD: Direktrapport från Israel & Turkiet
• Mer om storyn på Google News
• SvD: 14-16 döda ombord på fartygen

Turkiska fartyget "Mavi Marmara" i konvojen "Ship to Gaza" som bordades av israelisk militär tidigt i morse.

JOBB: Sista kraftansträngning

Mellan mitt bloggande om Israels galna attack i morse mot hjälpsändningen till Gaza så sitter jag och försöker jobba lite själv också idag. Det handlar om insäljning av ett antal jobb som blivit liggande sedan min tremånadersresa tidigare i år.

Bland är det ett reportage från Bangladesh, som bland annat tar upp landets problem med att få investeringar så att levnadsstandarden kan höjas, de livsfarliga arbetsvillkoren vid skeppskyrkogården i Chittagong med mera. Mängder med bilder finns.

Dessutom har ett ganska lättsmält resereportage från världens största fisk- och skalgjursmarknad i Tokyo, Tsukiji Fish Market, blivit liggande till vilket det finns rätt bra bilder.

När man ändå är igång kan man kasta in en trevlig artikel om att öluffa i Fiji med familjen. Paradisiska bilder.

Så det är detta jag pysslar med idag. Nu efter lunch gick jag visst ner i matkoma dock, så jag borde ta mig ut på en promenad för att få lite luft, så får vi se om krafterna återvänder.

IRAK: Lufthansa kör flyg till Bagdad

Tyska Lufthansa börjar köra flighten München-Bagdad i september, skriver AP. Planet blir en Boeing 747 som hyrs in från Schweiz. En t&r-biljett kostat enligt nyhetsbyrån ca 1000€. Bolaget återupptar också flygningar till irakiska Erbil, som legat nere i 20 år.

Lufthansa är inte först att börja flyga på Bagdad igen efter kriget 2003. Sedan ett par år går det att flyga Stockholm-Bagdad, vilket En resande reporter rapporterat om (sök på Bagdad och Arlanda).

BILDEXTRA: Spanienresan nu i bild & bildtext

10 dagar i södra Spanien

– bästa bilderna från min spanska road trip

Har gått igenom mina över tusen bilder från Spanienresan. Här är drygt 370 i nytt album – klicka här för att komma till fotoarkivet (fler album i spalten till höger).

• Länk: Alla inläggen från resan
• Bilder nu också på Facebook

ARLANDA: och jag är hungrig

På svensk flygbuss nu, mot St Eriksplan. Jag har tagit in en flaska
Citronfanta från Spanien, den fanns här när jag var barn men har
försvunnit ur det svenska sortimentet. Undrar varför. Borde någon
utreda. I övrigt kan man bara betala med kort på flygbussarna numera.
Så var det säkert förra gången jag landade i Stockholm, för ett
par månader sen, men såntdär glömmer man ju bort.

Tror jag ska träna en snabbis direkt när jag kommer hem, känner mig
aningen pluffsig efter semester med en del pilsner och inte alldeles
nyttig restaurangmat.

Kollade två Sopranosavsnitt på datorn på flyget - min ca ett kg
lätta Macbook Air är fortfarande ett av de senaste årens bästa
inköp (bredvid diskmaskin och iPhone).

ARLANDA, here I come

Incheckad, kontrollerad, inpasserad på Barcelonas flygplats. Från att jag vaknade kl 8 till att jag passerat säkerhetskontrollen hade det gått exakt 90 minuter. Har sett flygplatser i tre spanska städer på den här resan - Alicante, Malaga och Barcelona - och de framstår som enkla, effektiva och praktiska. Personalen skämtar i säk-kontrollen: det ser du aldrig i tex USA.

Nu: frukost medan jag väntar på att min Gate ska komma upp. B34 tror jag det är, ska bara dubbelkollas.

BARCELONA:

Har satt mig och tagit en öl, efter att ha hittat ett rum tre minuter från Placa Catalonya (varifrån flygbussarna går) och tagit reda på hållplatsen (precis nedanför Corte Ingles-varuhuset).

Är nu nere vid vattnet bredvid turistgatan Rambla, full av gycklare och hötorgskonst och i min mening det sämsta Barcelona har att visa upp, samtidigt som man alltid hamnar där som besökare. Minns mer och mer från mitt förra besök för typ tre år sedan. Visst är B en trevlig stad, men efter allt jag sett hittills under resan i Alicante, Granada, Alcoy, bergen och alla byar, så känns det inte som Barcelona har så mkt att tillföra tyvärr. Tog inte ens med kameran ut.

Rummet är helt ok men oväntat dyrt, ca 350 spänn fast då får man egen mugg och dusch. Kan vara bra imorgon då jag ska upp rätt tidigt. Mannen snackade i princip bara spanska men jag tömde hela mitt ordförråd och lyckades rätt bra tycker jag. Vad gäller priser så gissar jag att B ligger 20-30% över flera av de mindre städer och byar jag varit i nyligen. En öl här kostar 3€, i Alicante kostar samma öl kanske 2-2,50€.

Ska gå iväg och käka om ett tag, lite längre bort från Rambla inne i nån gränd. Just nu sitter jag och njuter av de sista solstrålarna, tittar på folk och lyssnar på ett svenskgäng vid ett bord och två norska tjejer vid ett annat.

Location:Carrer de Josep Anselm Clavé,Barcelona,Spanien

BARCELONA: Mellanlandning

Flygbuss in från Barcelonas flygplats. Min kompis A landade just i ett regnigt Stockholm - efter att ha kommit från Barcelona. Vi missade varann med ett dygn. När bussen är framme ska jag knalla ner till gamla stan och hitta mig ett billigt rum, borde gå fort. Därefter blir det helst tapasmiddag om jag får välja. Flyget till Arlanda går kl 10.55 imorgon så det är ingen panik.

KULTUR: Picasso på 45 minuter

Har nu på förmiddagen rivit av Picassomuseet (bilden) här i Malaga,
Pablos födelsestad. Det gick på 45 minuter, normalt för mina
museibesök. Men det var intressant att se, särskilt att kolla
årtalen på de olika verken. Man kan följa faserna Picasso går
igenom, från ekivoka etsningar av nakna fruntimmer till mera abstrakta
grejor, vanliga porträtt och så vidare.

Det är mycket varmt idag, nästan tryckande. Moln i morse, nu
toksoligt igen. Ska checka ut nu kl 12, och sen dra till flygplatsen
om någon timme. Malaga är en stad jag absolut kan tänka mig att
komma tillbaka till, av det lilla jag sett hittills.

Over'n out.

SISTA ETAPPEN: Bilen återlämnad

En av Malagas stränder.

Hasta la vista, Espana! (snart iaf)
MALAGA. Har nått slutmålet, Malaga, för min spanska roadtrip. På en vecka har jag kört ca 110 mil, ganska lagom. Sitter och väntar på bussen som ska ta mig åter till hotellet, där jag hämtar badbrallorna och tar ett eftermiddagsdopp och kollar in gamla stan. Malaga har hamnen mitt i centrum vid vattnet, vilket ger ett lite industriellt intryck av downtown, men på båda sidor finns stränder.

Är mycket nöjd med resan och som vanligt har man ingen lust att åka hem (imorgon via Barcelona, hemma ons). Det finns mer jag skulle vilja se här, själva Malaga hinner jag tex bara kolla in ikväll och imorgon fm. Prioriterade en natt extra i Granada istället, vilket nog var klokt annars hade jag kommit hit sent igårkväll. Men jag har ändå sett otroligt mycket och hunnit med en hel del bad och slappt badliv, bokläsande på cafeer och strosande i gränder och parker, helt enkelt sånt som gör en bra semester.

KARTA: Ungefär så här har jag kört

Visa Spanien maj 2010 på en större karta

Till höjdpunkterna hör mina två turer i bergen (Sierra Nevada plus norr om Alicante i början) kuststräckan strax söder om Alicante ned mot Almeria, Granada förstås och även Alicante självt, även om det hade räckt med två nätter där (nu blev det tre + en på genomresan söderut).

Tycker även att jag fått lite mer fart på spanskan - även om de framstegen är svåra att mäta... Sist men inte minst har jag fotograferat en väldig massa, väl över tusen bilder ligger i datorn senast jag kollade.

I Barcelona blir det egentligen bara en kväll innan jag flyger till Arlanda imorgon fm. Tanken var att flyga åter via Madrid ist, men den biljetten försvann tydligen innan jag hann boka. Spelar inte så stor roll på det hela taget.

Jaha, när man kommer hem är det väl bara att tvätta och börja fundera på nästa resa då...

• Alla inläggen från resan hittills: 10 dagar i Spanien i maj 2010

FOTO-SPECIAL: En eftermiddag i Malaga

Hotellet.

Malaga by night.

En gammaldags lastkran står kvar i hamnen som ett monument.

Vacker fasad i centrala Malaga, bredvid katedralen.

En affisch på väggen till tjurfäktningsarenan i Malaga.

GRANADA-BILDEXTRA: Fotbollsfest & förföriskt fort

Härifrån styrde sultanerna

Granada för 500 år sedan

Här kommer dagens field report, uppdelad i två delar:

1: ALHAMBRA. Har idag varit inne i Alhambras allra mest utsökta innersta, dit man får biljett med tidsstämpel i halvtimmesintervaller som visar när man får gå in: Nasrid-palatset. Av alla palats och andra fornlämningar man sett genom åren så hamnar det här i absoluta toppklass. Dels byggnaderna i sig, men det är inte det bästa. Istället är det helheten, skulle jag säga, med palatsrummen och dess detaljrika dekorationer, de utsökta trädgårdarna, utsikten från kullen ut över Granada och dammarna med det rinnande vattnet.

Alltihop gör Nasrid-palatset till en väldigt vacker, sällsam och avslappnande sevärdhet som alla borde se en gång i livet. Att gå runt där är lite som att gå in i en saga, lite Tusen och en natt, en brunn av berättelser, alla sorger och alla segrar som har utspelat sig under hundratals år mellan de där väggarna och som lämnat en förnimmelse, en känsla, kvar ända till våra dagar. I alla fall om man har lite fantasi.

Här kommer en del bilder inifrån Nasrid-palatset, de gör nog mer rättvisa åt det än mitt babbel. Och tänk på att det här är byggt för 500-600 hundra år sedan, det sätter det i lite bättre perspektiv (även om jag misstänker att en hel del fixats i efterhand med trädgårdar, plantering etc).

Särskilt taken i palatsets olika rum är slående: otroliga ornament i trä och sten.

Bilden över och under: detalj från en vägg, utkarvat i sten.

FOTBOLLSFESTEN

2: GRANADA VS. MADRID. På väg åter till hotellet från Alhambra hamnar jag i värsta fotbollsfesten: Granada vs. Madrid. Av firandet, tutandet, fyrverkeriskjutandet och uppsluppenheten att döma gick det Granadas väg ikväll.

ALHAMBRA: Palatskoll i 30-gradig värme

Jag har förlängt rummet till måndag och sitter nu på ett fik inne på Alhambra-området och har fått in en öl och väntar på en bocadolli med skinka. Det är säkert 30 grader eller mer i solen, men här, i stil med de moriska sultaner som en gång byggde stället och livsstil med behag och skönhet i centrum (utöver att försvara rikets gränser), så är fiket smakfullt inhyst under ett tak av gröna klätterväxter genom vilka solen strilar in. Nu springer en katt över stenplanen med stolar och bord. Och nu kom min macka in.

AUSTRALIEN: Reportage i SvD idag

Därför går det som

tåget 'Down Under'

Idag, söndag, är så god som någon att gå och köpa SvD i kiosken och unna dig lite härlig söndgsläsning, om du nu inte redan prenumererar. Efter mycket om och men har mitt reportage om Australiens ekonomi äntligen kommit in i tidningen, fyra sidor i Näringslivs söndagsbilaga N. Storyn finns även att läsa på internet hos E24.se. Läs även: Här är fyra utmaningar för Austrailen.

• Tidigare inlägg om Australien
• Mer om journalistik och mina storysar
• FOTO: Se mina Australienbilder från december-januari

GRANADA: Stad vi gillar 2010

Vakar över Granada: Del av det välbevarade moriska slottsfortet Alhambra, med de snötäckta Sierra Nevada i bakgrunden. Härifrån styrdes det sista av morernas spanska kungadömen fram till slutet av 1400-talet.
En stad du inte får missa
Alla tjatar om Barcelona och dess förtjänster, och det klart: Barcelona ligger vid havet och har strand. Barcelona har även hus ritade av Gaudí, om man gillar det. Men där slutar i mitt tycke den stadens fördelar. Har du redan sett Barcelona, eller skiter i strand och Gaudí, så har jag tipset till dig: Åk till Granada istället. (Det är dessutom bara sex-sju mil till Medelhavet, via en fantastisk motorväg genom bergen Sierra Nevada.) Du blir inte besviken.

Har gått, gått och gått runt centrala Granada ikväll, kom inte hem förrän midnatt. Då hade jag kollat in centrala delarna där jag bor, klättrat runt i gränder på en höjd med utsikt över hela det fantastiska slottsliknande moriska fortet Alhambra, gått in i själva Alhambra samtidigt som kvällsmörkret föll över Granada. Därefter hem genom gamla stan där jag käkade lammkotletter.

Man har sett en del städer i sina dar, och det var länge sedan jag blev så överraskat positiv till en stad som jag blivit av Granada, Andaliusiens pärla uppe i bergen, inbäddad i romantisk vårgrönska. Överväldigad, är kanske det bästa ordet. Staden, kuperad på kullar med gränder, vinklar, vrår, ljus och en oändlig uppsättning vackra byggnader, går inte att se sig mätt på. Jag kom på mig själv att gå runt och le fånigt bland folk när jag gav mig iväg på dagens lååånga kvällspromenad genom gränder, torg, avenyer, parker och fasader och slott som hämtade ur en saga.

Det är lite som att vandra runt i en filmkuliss, eller kanske att åka tidsmaskin. Allt verkar vara gjort för att se vackert ut, in i minsta detalj. Alhambra uppe på sin kulle, särskilt i kvällsmörker, är en sällsam upplevelse. Söndag kväll ska jag in i själva byggnaderna med min förbokade biljett, idag vandrade jag bara runt utanför på borggårdarna och i slottsträdgården. Gamla stan liknar den i andra spanska städer, som Barcelona, men den är minst lika fin.

I min guidebok (Rough Guides, vad annars) skriver de, fritt översatt:

"Om du bara skulle se en spansk stad så borde det vara Granada. För här, extraordinärt välbevarat och i en makalös naturomgivning, står Alhambra, det mest spännande, sensuella och romantiska av Europas alla monument"

Det stämmer såvitt jag kan avgöra hittills. En Resande Reporters Äventyr väljer härmed att sätta upp Granada på listan "Städer vi gillar 2010".

Torget mitt emot katedralen i gamla stan i kvällsmörkret.

Katedralen i kvällsskymningen.

Utsikt från Alhambra över Granada.

Snöklädda berg skymtar mellan två hustak i Granada.

Vårgrönska i Granada.

BOENDE: Oväntat fullt

GRANADA. Har parkerat bilen i p-garage och hittat ett billigt rum (25
€) strax bredvid, mitt i Granada. Men det var oväntat knepigt att
hitta boende: tre hostel och ett tvåstjärnigt hotell som jag testade
först hade fullt. Detta rummet behåller jag ev två nätter, men när
jag skulle förklara "eventuellt en natt till, men jag vet inte än"
så tog min spanska slut, så jag får dundra ner imorgon och kasta
fram ett "una noche mas, por favor" så får vi se om det går vägen.

Nu ska jag ut på stan och äta och kolla runt. Här är stekande sol
och lätt 28-30 grader, kl sex på kvällen. Gillar redan Granada. Här
nätverk här, så jag bifogar ett par ytterligare iphone-bilder från
dagen och från Calahonda, om det nu funkar som det ska.

BILDEXTRA: Snö i maj i Spanien

Här kramar jag snöboll i Sierra Nevada, Spanien, den 22 maj.

OFF SEASON: Bad och snöboll

SIERRA NEVADA SKI RESORT. Idag badade jag sista gången vid byn Calahonda klockan 13. Två timmar senare står jag i en snöfläck på drygt 2000 meters höjd och kramar en slaskig snöboll. Det är en ombytlig semester det här.

En dryg halvtimmes körning från Granada ligger en av bergsmassivet Sierra Nevadas skidbackar. På bergets översta delar ligger snön kvar. Uppskattningsvis är toppen på 2500-2700 meters höjd. Nedåt skidanläggningen tunnar sedan snön ut sig så att det är helt snöfritt och 25-27 grader varmt vid after ski-ställena runt Plaza Andalucia där jag nu sitter med en Cola. Men en kvarts styv promenad uppför den första liften ligger en snöfläck kvar, den 22 maj. Jag kan inte låta bli att gå dit och krama en boll. Funderar på att utmana ett par en bit bort som står och tar kort på sig själva på snöbollskrig. Men på deras sida av ravinen har allt smällt så det vore inte fair play.

Mötte faktiskt två skidåkare på vägen upp. Antar att de traskat upp till toppen för att få sig ett åk, för liftarna står still.

Jag kallar det här off season-turism, att besöka en plats vid "fel" tidpunkt: en skidort på våren och en badstrand på vintern till exempel. Det ger både nya perspektiv och oftast lägre priser.

Från Calahonda där jag sov vid kusten är det ca 8 mil till Granada, mesta delen längs en hisnande vacker motorväg genom en bergsdal. På högra sidan skymtar de snöklädda toppar som jag sitter strax nedanför nu (strax sydöst om själva Granada). Det var säkert en mil lång kö söderut till kusten - jag och några få bilister som körde åt andra hållet hade fritt fram.

Nu ska jag ta mig ner till Granada igen, bli av med bilen och hitta ett boende. Sen gäller det att kolla en stan och, ikväll, ta en Alhambra-öl. Hej svejs.

Location:Urbanización de Solynieve,Monachil,Spanien

FREDAGSMYS: Middag i sanden

CALAHONDA. Sitter vid ett bord tio meter från stranden i Calahonda och ser ljusen från biltrafiken däruppe på motorvägen på klippkanten i syd, högt över byn. Vågorna dånar dovt, jag spelade in dem med iphonen nyss, och jag fick just ut min steak med pommes från köket vid strandkanten. Dricker Alhambra-öl och läser en bok på e-bokläsaren i iphonen. Har det gott i största allmänhet.

Location:Paseo de la Playa,Motril,Spanien

HOTELL: Världens största uteplats

CALAHONDA. Har stannat till för natten i den pittoreska byn Calahonda (smaka på namnet!), ungefär mitt mellan Almeria och Malaga. Jag svängde av på impuls, vilket verkar ha varit ett bra beslut så här långt. Byn klänger sig fast på bergssidan strax ovanför havet och har en omisskänlig spansk atmosfär. Kritvita, låga hus. Ska tillbringa kvällen med att gå runt här och plåta, ta en öl och käka. Rummet, med en uteplats som lätt är 20 kvm, kostar motsv ca 190 spänn. Kanon!

Etappmålet imorgon, dit jag räknar med att åka hyfsat tidigt, är alltså Granada där jag blir två dagar. Sedan kör jag ner till Malaga och lämnar bilen där på måndagen. I Granada har jag bokat biljett på nätet till Alhambra, den moriska fästningen som stan är mest känd för. Ska tydl va något alldeles extra. Man måste boka i förväg, vilket görs på www.alhambra-tickets.es.

Nu ska jag ut och unna mig en fredagspilsner. Glad helg på er!

Location:Carretera de Almería de Cherín,Ugíjar,Spanien

SIERRA NEVADA: Svårnavigerade berg

Är på väg västerut mot Malaga, fast jag ska inte ända dit ikväll. Planen från början var att navigera mig genom Sierra Nevada upp till Granada, men mina kartor var för dåliga och vägnätet, med mil efter mil av serpentinvägar där man måste motorbromsa nedför på tvåans växel, är i princip oändligt. Så istället blev det en dagstur genom bergen, men några helt otroliga vyer och bergsbyar. Hade picknick vid vägkanten med en dal bredvid vägen där snötäckta bergstoppar reste sig på andra sidan. Oerhört majestätiskt.

En notering om trafiken: Jag har nu kört 70 mil eller vad det kan vara utan incidenter. Det är ofta lite knepigt att ta sig ut ur spanska städer (inkonsekvent skyltning skyller jag det på) och stadskörning kräver nästan lika mycket koncentration som bergsvägarna (fast inte riktigt). Ändå har jag inte ens sett en olycka hittills - förrän idag då jag sett två:

Den första var en liten Seat eller liknande som kört in i sidan på en jeep uppe i en bergsby. Det är helt obegripligt hyr föraren lyckats med det, det var en bycäf där man max kör typ 30. Ingen skadade sig tror jag. Två poliser var på plats, de stod i skuggan under ett träd och studerade skådespelet helt passiva (jag frågade en av dem om vägen, och hamnade fel).

Nummer två idag var värre. En långtradare (dragbil + släp) hade lyckats köra av motorvägen mellan Almeria och Malaga från filen närmast havet. Vid sidan av vägen just där finns en brant sluttning som stupar ner i havet 40-50 meter nedanför. Hur det kom sig att han (de flesta långtradarchaffisar är män) körde av kust där är oklart. Men hel obegripligt är hur han undvek att störta ner i havet. De hadeen bärgare på plats, men jag tror inte man får upp den med mindre än en kranbil.

Det var det, nu ska jag äta omelettsen köra ett par mil till till en mindre stad där de bör ha ett hotell eller hostel.

Vidunderliga vyer & vilda västern

El Lejano Oeste

The Wild West på spanska

ALMERIA. En kanondag idag: beachen och läsning på balkongen på
förmiddagen, utcheck vid 12, därefter fantastisk körning först
längs kusten mot Almeria, sedan upp genom det Arizona-liknande
ökenlandskapet där Clint Eastwood och andra spelat in Vilda västern-
filmer. Otroliga vyer man passerar, jag har gjort massor av fotostopp.
Hann med ett besök vid en filmkuliss-västernstad också, komplett med
krogslagsmål och allt. Det var stuntmän som gjorde showen, däremot
var de inga skådisar - allt blev så komiskt att de själva började
garva mitt i slagsmålet i baren. Fjantigt, skulle kanske vissa säga
men jag tyckte det var bra underhållning.

Bilder på gång, men jag har inget nätverk just nu.

Nu har jag hamnat i Almeria, inte tänkt frånbörjan. Skulle ha
fortsatt till kustby strax väster om A, men det blev för sent på
dagen så jag fick göra så här istället.

/Erik

FOTO: Hotellet vid kusten

Här har kag bott i natt. Balkongen i mitten på andra våningen är
min. Nu äter jag frukost i restaurangen där nere. Efter det: ner till
stranden 20 meter bort.

SPANIEN: En bra dagskörning längs sydkusten

Med kunglig utsikt vid havet

GARRUCHA. Det blir bara bättre och bättre: nu har jag hamnat i kustbyn Garrucha med balkong ut mot beachen för mindre pengar än gårdagens rum, då jag bara såg stranden från sidan.

KARTA: Garrucha - här är jag just nu

Visa större karta

Sedan morgonens dopp har jag förflyttat mig 20-talet mil söderut, fast först efter att ha snurrat runt och kollat in en hel del småstäder och byar, en helt övergiven by som låsts igen av myndigheterna (se bild nedan), och en del tjusiga kuststräckor. Norrifrån, de sista sex-sju milen fram till en stad som heter Vera körde jag en betalmotorväg som hade lett mig ner till Alméria om jag fortsatt. Jag svängde dock av vid Vera eftersom jag ville kolla in ställena längs kusten. Ett av dem, Garrucha, är där jag nu är och stannar för natten. Imorgon fortsätter jag några mil västerut längs kusten innan jag svänger norr ut till Clintans västernstad strax norr om Alméria, och därefter tar en nordligare rutt norr om Sierra Nevada-bergen riktning mot Granada. Hittills har rutten hållit väldigt bra, jag är nöjd med planeringen.

En notering: Det förvånar mig en aning att de här små kustställena är så pass välmående och ordnade. Spanska rivieran hör förstås till de mer exploaterade kuststräckorna, men även de platser som inte är profilerade som skandinaviska och brittiska tillflyktsorter utan mer spanska till karaktären är väldigt pietetsfullt uppstyrda – fina hamnar, noggrant lagda stenplattor på torgen, stort utbud av barer, boutiquer med mera. Man undrar lite vad folk lever av. Men det klart – avstånden här är inte stora, på en timme eller mindre är du i Alméria eller någon annan relativ storstad.

Här i Gucherra har de just byggt ut hamnen till exempel, det som återstår är att få ordning på vågbrytaren utanför. Det går tydligen si och så med den finansieringen, enligt föreståndaren för mitt hostal: "De väntar väl på pengar, det är nog därför den inte är klar", säger han.

Nu: ett dopp och en timmes läsning på beachen innan det är dags för middag och kanske, kanske en Cruzcampo eller två.

Torget vid en osannolik liten by nära La Uníon, strax söder om lagunen där jag bodde förra natten, precis bredvid en motorväg. Känslan var en övergiven gammal gruvarbetarstad, vilket det mycket väl kan vara, fast den inte alls är övergiven. Nästan inget folk på gatorna, men husen är bebodda.

Landsvägen söderut från Cartagena.

En övergiven by: klocktornet till vänster har inte förkunnat någon gudstjänst på decennier. Byn har låsts av myndigheterna, muren runt byn är igenmurad och har en stängd port.

Icke färdigbyggt sommarboende: kilometer efter kilometer av sådana ghär bostadslängor ser man längs spanska sydkusten. Ofta är de bebodda, men en hel del är nybyggda eller inte färdiga ännu och står där som spökstäder. Vid den här "sommarstaden" såg jag tre personer under 15 minuter, en mamma, pappa och deras lilla barnvagnsunge. Kan inte vara för festligt, såvida de inte bara var på genomresa.

BAD: Morgondopp i Medelhavet

Klockan är 9.20 och jag har just badat i ett spegelblankt Medelhav. Inte ätit frukost än, men jag har sett ut ett ställe en bit från stranden. En hel del är stängt här, det är ännu off season. Igår hittade jag dock en bra tapas och satt länge på trottoaren och läste och tog ett par pilsner och firade att det tydligen var min namnsdag, vilket hemmabasen i Sverige informerat om. Sen kollade jag en medioker film jag hade på datorn och somnade. Det sista jag tänkte innan jag somnade var, tror jag, att det var så väldigt tyst i rummet. Inget skrän, ingen bil, ingenting. Har nog kanske aldrig sovit i ett så tyst hotellrum.

Location:Paseo de Colón,San Javier,Spanien

SEVÄRDHETER: Palm-chocken

ELCHE/TORREVEJA/SANTIAGO DE LA RIBERA. Pisa har sitt lutande torn, San Fransisco har Golden Gate, Sydney operahuset och Paris Eiffeltornet. Det är när man betat av de där vanliga sevärdheterna (Pisa har jag iofs inte varit i än) som det är dags att ta till det tunga artilleriet. Har för mig att jag läst nånstans att världens största varmkorv finns i Kalifornien. Det vore nåt. I väntan på den finns dock en hel del andra godsaker.

Så, ladies and gentlemen, jag ger er: Elche, staden med Europas (om inte världens) största palmträdodling. Den finns här i södra Spanien, en helt ordinär stad vars "chief industry" som det står i guideboken är en gigantisk ansamling palmer. De är överallt i city och marknadsförs på skyltar, kartor och med vandringsleder. Mer bilder är på gång på bloggen (skriver detta på iPhone) men tänker man en ordinär svensk björkbacke eller grandunge av hyfsad storlek och sen byter ut allt mot palmer så hamnar man nära.

En palmarbetare i Elche försöker bringa någon ordning på den kruttorra jorden.

Skylt som visar en av stans palmrutter.

Elche i övrigt får jag känslan är rätt halvseg, stora delar av stan ser ut som den var byggd på 1980-talet och så värst mycket annat att se tror jag inte finns. Det var kanske därför morerna, som ligger bakom även palmskrällen som så mycket annat härikring, tog till det tricket. ("Tusan grabbar, den här stan Elche vi har byggt är inte för festlig. Vad säger ni om att vi tar och tokplanterar palmer överallt, skulle inte det va nåt?")

Har också kollat in Torreveja, i ett sorts studiesyfte. Det är en av de, misstänker jag, tyngsta fästena för utsocknes inflyttade här på spanska Rivieran, närmare bestämt skandinaver, britter och säkerligen en och annan oljestinn ryss som köpt sig sommarbostäder och gått i frivillig exil. Ett rätt deprimerande ställe om du frågar mig, men det fyller förstås en funktion och spanjorerna borde vara glada att ha denna köpstarka målgrupp här nu mitt i krisen. Frågan är om de köper så mycket mer än vatten på flaska, pilsner och pina colada dock.

Men där är jag inte nu. Nu ligger jag på en lugn strand vid Santiago de la ribera, några mil söderut vid en stor lagun vars grunda vatten blir varmt tidigt på våren. Här tycks de flesta vara spanjorer så här års, fast jag hörde ett ungt svenskt par nyss en bit bort. Klockan är sju på kvällen men det är fortfarande varmt på ryggen av solen. En svag bris, några spanska ungar som leker på en brygga, ett sjok fritidsbåtar som kluckar på svaj ute i bukten. Fridfullt, kan det sammanfattas.

Låg och läste nån timme ("Dödgrävarns dotter", Joyce Carol Oates, sv övers), blev trött och somnade 20-30 minuter. Nu ska jag gå bortåt mitt hotell och leta ett middagshak. Mors.

ALICANTE IGEN: Ny etapp imorgon

Det föll sig så lämpligt att jag landade i Alicante ännu en natt. Det var ingen poäng med att fortsätta söderut, ditåt jag ska, ikväll eftersom klockan var 18 redan när jag kom åter från bergen. Den skulle ha varit ännu mer, men de har byggt en ny motorväg och infarten till den gamla roligare krokiga vägen som går mellan Alcoy och Alicante vet jag inte vart den tagit vägen. Så det gick på 50 minuter ned till kusten igen.

Nu har jag tagit in på ett hotell (bilderna) där jag nääästan har havsutsikt nere vid hamnen. Kostnad: 20 euro (duschen i korridoren). Nu ska jag ut och käka och ta en öl. Hej.

BERGSTUR: Europas vackraste landsväg

Serpentinväg sedd ovanifrån längs landsvägen CV-70, Spanien.

Vackrare bilkörning är svår att få

UPPDATERAD: Nu med bilder.

Väg CV-70 västerut från Benidorm måste vara en av Europas vackraste landsvägar, där den snirklar sig fram längs en lång dalgång, en gång troligen frammejslad av en flod längst nere. Avstånden är inte långa - från Benidorm till där jag är nu är det kanske fyra-fem mil men det har tagit tre timmar, iofs med en hel del fotostopp längs denna senic route.

Guadalest, längs CV-70.

Det första stoppet man passerar är Guadanest, eller om det ska in ett l nånstans, en gammal morisk by vars främsta sevärdhet är ett fort som byggts längst uppe på en klippa i dalgången. Utsikten är svårslagen, man ser Medelhavet långt därborta i diset. Ingången till byn är huggen rakt genom klippan för att den skulle vara lätt att försvara. Stället är nedlusat med turister, varav många skeppas in med buss från Benidorm och andra resorts längs kusten.

Nu sitter jag under ett träd i skuggan med min iPhone i Alcoy, dit man kommer via CV-70 västerut.

Det är en hyggligt stor stad där jag egentligen inte tänkt mer än att vända söderut igen, men Alcoy är oväntat trevlig och modern, inte det slitna jordbruksregionalcentrum jag hade väntat mig.

Det är förvisso måndag, men hela stan verkar ha siesta. Byggnaderna klänger sig fast längst båda sidor av dalgången, med den uttorkade flodfåran i mitten. Jag har lagt i p-pengar till kl17, därefter kör jag troligen en bit söderut längs någon av vägarna i riktning Alicante igen. Jag hade inte tänkt bo där något mer, men som den här rutten artar sig så skulle det passa rätt bra med ett stopp till. Vi får se.

Souvenirhandduk i Guadalest.

Punkten A, vid bergsstaden Alcoy, är där jag skrev inlägget. Rutten Alicante-Benidorm-Alcoy-åter Alicante är ganska exakt 20 mil.

Guadalest.

Den här huvudlösa damen står på kyrkogården i bergsbyn Guadalest, som en sorts morbid lämning av en tid som flytt.

Fasad i Alcoy.

Utsikt över Alcoy.