Vid restaurang Sjökanten, Hasselö, Tjust skärgård, sitter du och äter mitt i det gröna bland oljefat, sjöbodar och värsta Saltkråkankulisserna.
HASSELÖ/SLADÖ. Har tillbringat dagen på Hasselö, där jag hängde en hel del som barn när vi hade båt i Västervik. Det är så vackert här att man blir gråtfärdig. Flakmoppar och någon enstaka fyrhjulig mc enda transportmedlen. Plus cykel. Man angör bryggan på Hasselö där det finns en liten badstrand, kiosk och, numera, cykeluthyrning (se bild nedan till vänster), en mindre krog och it-stuga. På min tid fanns bara strand, dass och kiosken, där de sålde Hasselömackor (knäckebröd och rökt strömming tror jag det var).
Sen tar man landsvägen i sydostlig riktning mot Sladö. Strax innan man kommer dit ligger Sjökanten där, en skylt står vid vägen. Fast själva restaurangen ser man inte, bara en lada. Jag tittar noga, cyklar ner, sen upp igen och tror jag kommit fel. Tar en titt till och får syn på en karl (han på moppen här ovanför)."Den där restaurangen, var är den?"
"Det är den här vägen ner", säger han och pekar nedåt vattnet. Därnere finns ett mindre uthus, ett par sjöbodar och några bord i gröngräset. Det är restaurangen. Jag äter rökt lax (se foto nedan).
Kvinnan som serverar berättar att restaurangen funnits i fyra år och att den drivs av de som bor på den närmaste gården. Man går/cyklar genom deras trädgård för att komma dit."Det har vuxit, vi började med att bara servera luncher", säger hon och anger mellan raderna en allmän upptrappning av turismen på Hasselö (vandrarhemmet är också nyöppnat, där har jag för mig det låg en samlingsgård tidigare). Man hoppas att det inte blir alltför exploaterat, den här nivån känns lagom.
Vidare ut mot Sladö. Landsvägen vindlar sig fram genom grönskan och passerar några gårdar med namn som Agnesgården, Skeppargården och Isaksgården (se foto nedan). Där har de legat i säkert femhundra år, på den tiden då handelsflottan angjorde Sladö och Hasselö (en liten å skiljer de två öarna från varann) på sin väg till och från Västervik.
Bortom den sista gården, Isaksgården, tar en vidsträckt kohage vid. Därute, vid spetsen på hagen, når man Sladö udde. Därutanför finns bara havet. Hittar en sten formad som en liggfotölj. Jag sätter mig där och lyssnar på klucket från vågorna någa meter bort. Somnar nästan.Nu passerar vi precis Spårösund med fartyget, Freden, på väg in mot Västervik. Det var här jag badade i förmiddags (se tidigare inlägg).
Övervägde ett tag at t stanna övernatt på vandrarhemmet på Hasselö, det når man genom att gå trehundra meter norrut på Hasselö sett från bryggan. Två saker avgjorde mot det: vädret försämras, just nu börjar det regna. Jag har inte lust med en regnnatt till på en skärgårdsö. Sen dräller det av tyskar och andra turister, men särskilt tyskar, och jag känner mig inte på humör att umgås med dem. En dagstur var precis lagom.
- Karta: Hasselö och Sladö
- Så tar du dig hit: Båtar avgår från Skeppsbron i Västervik enligt tidtabell. Fråga efter den i turistbyrån i Västervik, där de också har nummer till vandrarhem och andra bomöjligheter. Turistbyrån ligger i det gamla vita badhuset vid bron, nära slottsruinen.
Tjust yttre skärgård. Kolla öarna här eller googla på Tjust.
