BLOGGEN HAR FLYTTAT

Denna sida uppdateras inte längre. Min reseblogg En Resande Reporters Äventyr har fått en ny form och ny adress: erikbergin.com
Visar inlägg med etikett sommar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sommar. Visa alla inlägg

torsdag 19 juli 2012

SKÄRGÅRD: 70 distansminuter med sol & bad

Solnedgång över Huvudskär. Mellan åttio och hundra båtar trängdes den här kvällen.
SKÄRGÅRDSSOMMAR: Fem
perfekta dagar med öliv & bad
Partypråm på Utö, åska över Björkskär, toppväder vid Huvudskär och bad vid Biskopsön. Det är sammanfattningen av våra fem skärgårdsdagar den här veckan. Se rutten här, 70 distansminuter allt som allt.

Åska strax norr om Björkskär.

Vi avgick i söndags från hemmahamnen på Ingarö och gick söderut med destination Utö. Vi tog den inre leden och passerade Nämdö och Ornö och la till vid Utös västsida innanför St Persholmen. Där hamnar man mitt i smeten och har nära till butik, en rad krogar, cykeluthyrning, Ica och bageri. Precis vid tilläggningen kom två tropiska åskskurar. Dagen efter på Utö hyrde vi cyklar och förpassade oss landvägen till det idylliska Båtshaket på Ålö där vi lunchade. Vi hann också med någon timme på sandstranden på sydöstra Ålö, där det var svinkallt i vattnet men sol och sparsamt med folk.

Utö är förstås en partyö och med smockfullt av båtar i gästhamnen gäller det att inte ha för höga krav på tystnad. Därtill låg en partypråm ankrad i viken där det hölls disko andra natten. Bisarrt nog kuskar denna pråm runt i skärgården med bogserbåt och allt och kan dyka upp lite här och var.

04.40. Soluppgång över Huvudskär.

Efter två nätter kastade vi loss och rundade Utös nordspets riktning österut mot Huvudskär. Stora vågor och åskväder gjorde att vi la till vid Björkskär halvvägs till Huvudskär några timmar och åt lunch och väntade ut en regnskur. Åskan mullrade fint men passerade norröver.

Fyren på Huvudskär.
När vi la till vid Huvudskär trodde jag att det knappast skulle komma flera båtar – nordsidan var ganska svår att lägga till vid redan som det var. Bergskilar är ett måste. Det blev promenad runt ön, koll på fyren och grillning på klippan. Lite lurig vind gjorde att ja la ut två ankare. Dagen därpå bjöd på ännu bättre väder. Antalet båtar formligen exploderade och en strid ström seglade under hela dagen in och ankrade upp på alla möjliga och omöjliga vis. Vi räknade till åttio båtar som vi kunde se från en och samma punkt. Det blev i alla fall, trots invasionen, en natt till på Huvudskär, denna mäktiga yttersta utpost i skärgården där det fiskats i femhundra år. Klipphällarna på ostsidan är stora som dansgolv och sluttar sakta ned i Östersjön. Den kan jämföras med Bullerö, Bruno Liljefors gamla ö en bit norrut där jag var förra sommaren (läs här och här).


Hemresan gjorde vi norrut upp genom det yttre havsbandet med stopp vid en fin vik på norra sidan av Biskopsön, som ägts av både grundaren av Handelsbanken såväl som av gamle Marcus Wallenberg, enligt min skärgårdsbok. Nu kontrolleras den via en stiftelse av Scania. Öns inre är ganska svårgenomtränglig med smala stigar. Bergen är höga, men vattnet i viken är grund och värmen kom upp i 18 grader, den högsta temperatur jag mätt upp hittills i sommar, så jag passade på att bada tre gånger.

Därifrån hem norrut via Nämdöfjärden.

Så nu är det snart dags för nya skärgårdsäventyr igen.



söndag 16 oktober 2011

SKÄRGÅRD: Årets båtfinal

Årets sista båtmiddag vid hamnen på Ingarö.
Ett sista adjö till sommaren
Det är sorgligt, men nu är det dags för båtuppläggning. Lördagen och söndagen tillbringade jag på varvet vid Ingarö med att tömma och säga hejdå till båten och lämna in nycklarna till kranpersonalen. Men alltihop gick inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Oktoberskärgård.
Jag ska strax sätta upp kapellet.
På lördagen, med sitt fina väder, beslutade jag att ta en tur i innerskärgården, årets sista båttripp. Det finns en fin vik ett par distansminuter ut åt öster där jag varit tidigare. Att köra dit gick bra. Men när jag kom fram så gick plötsligt oljelarmet: maskinen påstod sig ha brist på olja. Vad i helvete? Av med motorn, i med ankaret, upp med maskinluckan. Där hade olja sprutat ned halva motorutrymmet. Det visade sig att en liten ledning gått läck och motoroljan pressats ut med högt tryck genom hålet. Tursamt nog hade jag en dunk motorolja med mig och lyckades laga hålet hjälpligt med en slangklämma och en trasa. I sex knop kunde jag sedan tuffa tillbaka till bryggan.

Sedan skulle jag hem med bilen. Ut på Värmdöleden, och – pang! – punka på vänster fram. Tack för den. Det blev bärgningsbil till en däckfirma i Nacka.

På söndag gick allting aningen bättre, jag punpade ut en och en halv hink spillolja ur skrovet, tömde båten på en hel del prylar, lagade årets sista båtmiddag och satte till sist på kapellet. Och sa hejdå till den här båtsommaren. Som varit helt fantastiskt. Men, det måste jag säga, just nu känns det rätt tungt att det är ett halvårs vinter att kämpa sig igenom innan det är dags att lägga i och ut igen.

Hejdå, sommaren 2011.
Och välkommen, sommaren 2012. Vi väntar redan på dig.

Hejdå, båten. Ses nästa sommar.

söndag 14 augusti 2011

FOTOEXTRA: Idyllen Bullerö

FANTASTISKA BULLERÖ
Sommarsemesterns sista helg kom jag dit: Bullerö, Bruno Liljefors forna paradisö, med betande får, vild natur, sagolika vikar och 16-gradigt badvatten. Här är bilderna.

lördag 2 juli 2011

FOTOEXTRA: Stockholm den 2 juli 2011

Här är Stockholm, under vad som måste varit sommarens varmaste dag. Hittills, ska man förstås tillägga. Stan bågnade under värmen och folk flöt fram så där skönt lojt. Ännu nu vid midnatt är det svettigt varmt i lägenheten.








onsdag 8 juni 2011

FÖRSOMMAR PÅ ÖN: Fina bilder från Möja

MÖJA I SOMMARGRÖNSKA
Nationaldagshelgen tillbringades på bland annat Möja – se de fantastiskt fina fotona därifrån här. Mycket tjusigare blir det inte, och jag måste säga att jag fått en mycket mera positiv bild av ön nu sedan jag besökt den med egen båt. Det är fortfarande långt ifrån den mest tillgängliga eller badvänliga ön i skärgårn, men på något vis gör den sig bättre när man slipper vara beroende av långa promenader längs grusvägen, utan kan lägga till där man vill. Kyrkvikens brygga, där vi låg en natt, lär dock bli proppfull av båtar även högsommarhelgerna detta år, så det kan vara svårt att få plats.

Helgens rutt såg ut så som kartan visar, 40 distansminuter totalt.

söndag 15 maj 2011

FOTO: Vår på Kymmendö i Stockholms skärgård

Välkommen till skärgården
Nytt fotoalbum: Äventyr i Stockholms skärgård. Klicka länken nedan eller skrolla ned till albumet i spalten till höger. Här är det tänkt att fler vackra bilder, festligheter, tips och skärgårdshistorier ska dyka upp framöver. Hittills kan man skåda Strindbergs skrivarstuga på Kymmendö, det som kom att bli min första båthelg i år.

lördag 9 april 2011

SOMMAR: I väntan på skärgården: här ska båten ligga

Årets första picnic gick av stapeln idag den 9 april ute vid Björkvik på Ingarö: tunnbrödrulle med räkost och varm choklad. Inte fel. Ett gäng dykare i torrdräkter trotsade vintervattnet och man måste medge att sommaren ännu känns hyfsat avlägsen. Fast solen värmde. Och kommer man bara igenom ungefär halva april och bortåt maj, så – pang! – är sommarn här.


Inspekterade även den kommande båtplatsen. Se bild. En bra plats, ganska långt ut på bryggan vilket gör det lättare att lägga till: man kan komma från sydost och liksom slajda in på tvären utan att behöva göra en total 90-gradersgir för att ta sig in. Borde gå hyfsat enkelt.

söndag 5 september 2010

BÅTMÄSSAN 2010: Här är det bästa från Wasahamnen

Flytande nostalgi, låga fribord 
och gungande sommarstugor
BÅTMÄSSAN 2010 För tredje året i rad rapporterar En resande reporters äventyr om det bästa, sämsta och knasigaste från flytande båtmässan i Wasahamnen på Djurgårn i Stockholm. Det är sommarens sista fläkt före vintermörkret eller, om man vill, som jag tror jag skrev förra året, en första vink av kommande sommar. Som alltid är det minst lika roligt att spana in folket som är där som båtarna. Här hittar man stekarna, Henri Lloyd-märkessnobbarna, båtnördarna, de bittra säljarna, drömmarna, originalen – fast de var få i år – och de helt normalt båtintresserade förstås.

Jag delar upp årets bevakning i två delar – trendspaningen och mina favoriter.

Trenderna
Elbåten Duffy.
1. Miljöbåtarna. Miljön tar sig in i fritidsbåtbranschen. Det finns två exempel här, dels svenska elbåten Duffy som jag sett tidigare (här bredvid en Duffy 22) som mest är att karaktärisera som en utflyktsbåt för dagsturer.

En Greenline.
Dels, och mera intressant, hittade jag en Greenline 33 hybridbåt med både diesel- och eldrivning. Greenlinebåtarna, delvis med slovenskt ursprung, är stilrena nöjeskryssare med klassiska linjer som kan fås med solceller på taket för mer effektiv eldrift. Elmotorerna kan driva båten i 20 distansminuter (37 kilometer), sedan får man vrida på ett vred på instrumentpanelen och gå över till dieseldrift.

En Greenline 33 el-/dieselhybrid. Köksdelen är vinklad bakåt och ger en öppen känsla
mot akterdäck där det ryms ett mindre middagsbord. 
Maxi 77.
2. Låg akter. Trenden med låg akter hos segelbåtar har jag rapporterat om tidigare och frågan är om det är någon ny trend längre – det är svårt att hitta ett nytillverkat segelskrov med traditionell hög akter, som till exempel hos en gammal hederlig Maxi 77 (höger).

Personligen gillar jag skroven med de låga akterskeppen, det ger en rymlig känsla i båten och öppnar för förtöjning med aktern inåt på sydeuropeiskt vis. Jag har redan rapporterat om italienska Bentas stilrena båtar med karaktäristisk låg akter. Här är några andra exempel på samma byggprincip från flytande båtmässan:


Man undrar förstås om det inte är risk för att få in stora vågor i sittbrunnen akterifrån. Men en säljare jag pratar med hävdar: "Nej, det är inget problem. Möjligen om du seglar i höga tiometersvågor som slår över båten. Och sittbrunnen är självlänsande."

Men det intressanta, som gör "trenden" värd att skriva om, är att de låga akterspeglarna sprider sig till motorbåtarna nu. Multi purpose-båtarna finns överallt och många av dem har en låg akterkonstruktion som standard, eller kommer med en nedfällbar del av relingen där bak som gör att akterdäck utvidgas när flärpen fälls ned. Miljöbåten Greenline ovanför är ett exempel på samma sak.

Så här kan det se ut:

En värkig och extremt bred skapelse från Baia Yachts.
En Marino 27 med nedfällbar akterspegel. 
Rawcat.
3. Bobåtarna. Fritidsbåtar som är mer flytande hem än fritidsbåtar finns det numera gott om för den som vill kunna göra mer än tillbringa en helg eller enstaka sommarvecka på sin dyrt förvärvade båt.

Jag skrev redan för två år sedan om Rawcat (höger) som byggs på Lidingö. Det är en rejäl och, kan man tycka, inte direkt bildskön skapelse med två inombordsmotorer och aluminiumskrov. Kan fås med vedkamin, bara en sån sak.

Två utmanare infinner sig på årets mässa:

En finsk Combo 38 med stor uteplats och öppning föröver.
Fören på en Combo 38. Där bak finns en liten flybridge. 
Combo Boats, här ovanför, är en rätt annorlunda konstruktion som faktiskt är och ser ut mera som en riktig båt än en flytande sommarstuga. Den finska båten har öppningen och uteutrymmet riktat framåt istället för akteröver som många andra. Fören är låg och neddragen vilket öppnar för enkla badmöjligheter. Man undrar dock hur bra det fungerar när båten får ta emot grov sjö framifrån. Någon stäv som bryter sjön finns ju inte.

En annan egenhet med den här Combo 38:an är att den har dasset och bastun (!) nåbara utifrån – man måste alltså gå ut ur hytten, runt på babordssidan och in i en dörr för att skita. Eller basta. Det förefaller inte alldeles praktiskt om det regnar. Innerutrymmet i "vardagsrummet" har glastak – skönt en molnig dag men måttligt festligt vid stekande sol. Konstruktionen känns inte optimal.

Akterdäck, vardagsrum med styrpulpet och takterass på en Cat Marina bopråm.
Cat Marinas bopråmar, bilderna här ovanför, är ett annat exempel på botrenden. De här flytetygen är just pråmar, de kan till och med fås utan motor, och är knappast att betrakta som en båt i vanlig bemärkelse. Den 15,6 meter långa Cat Marina-bopråm, under parollen "Multipurpose Houseboats", som visas på båtmässan var försedd med 2 x 40 HK utombordare vilket känns som i minsta laget för ett så stort vindfång som en pråm.

Storlekarna varierar från 6 meters längd till 15,6 meter. Den största varianten har å andra sidan en svårslagen komfort: bastu, fullutrustat kök, självklart konstant sjöutsikt, tre sovrum och 47 kvm boyta. På taket ryms ett gigantiskt soldäck – det borde vara fullt möjligt att öppna en mindre bar där uppe.

Favoriterna
Styrhytten i en Targa 23.
Bakom och under förar- och passagerar-
sätena finns en kompakt och praktisk
hytt med kojer för ett par personer.
1. Targa 23. Snubblade över en Targa 23a, en modell som varit i produktion sedan början av 1990-talet och som utvecklat sig till en bra kompromiss mellan en hel del behov. Finska Targa håller sig med sälj-pitchen "the 4x4 of the seas" eller något sådant, alltså Havets Jeep ungefär. Det är en sanning med modifikation – vill man ha rejält hårt virke att åka med väljer man för det första en båt med stål- eller aluminiumskrov, sådana finns det gott om, även inom fritidsbåtssegmentet.

Men de små Targa-båtarna, typ 23 och 25, har en del andra fördelar. Du har en rejäl hytt där bak, möjlighet att sitta ute på fördäck och äta, god sikt och en praktisk, ganska fyrkantig inredning som inkluderar en enkel kabyss. Har bestämt skrivit samma sak tidigare, men skulle jag välja en motorbåt för någon veckas skärgårdsexpedition med bomöjlighet och en vettig nivå av bekvämlighet så blev det möjligen en begagnad Targa 23-25.

En Targa 23.
Bortsett från Targa så är trenden med småmotorbåtar, ibland till synes utan överbyggnad alls, där konstruktören även lyckas trycka in ett par kojer under däck ett annat inslag i båtfloran jag hoppas man får se mera av.

De större båtarna från Targa, upp till 44 fot (ca 15 meter) är jag inte lika förtjust i.

Targa 44-fotare.
Det verkar som de praktiska fördelarna minskar med skrovets ökande storlek och 44:an, som jag varit ombord på flera gånger, känns rätt bynglig och med dåligt utnyttjade uteutrymmen även om den förstås är bekväm och har bra prestanda, med mera. Priset ska vi bara inte tala om.

(Köper i så fall hellre en gammal väl inbodd Grand Banks Alaskan, en klassisk amerikansk kryssare som det ibland går att komma över hyfsat billiga begagnade exemplar av, har jag sett.)

2. Nostalgibåtarna. De här kräver ingen närmare presentation – se och njut.

En man står och betraktar en amerikansk Chris Craft från 1976. V8. 
Chris Craft 1976.


En gammal slup med tändkulemotor.

Skönhet från en svunnen tid.

3. Något man har råd med. En Venture 15 sportroddbåt, väldigt fin med trädetaljer och riktigt skrov med fartygslinjer trots sin litenhet. En sådan skulle jag vilja ha. 4,63 meter lång, 1 meter bred och 36 kilo i vikt.




Mer läsning om båtar

Flytande båtmässan 2009
Flytande båtmässan 2008
• Läs mina inlägg om båtar, skärgård och sommar


lördag 5 september 2009

BÅTMÄSSAN 2009: Få nyheter i år


Targa-båtar på parad i Wasahamnen i fredags. Foto: Erik Bergin
Sommarens sista anhalt
Flytande båtmässan vid Wasahamnen på Djurgården pågår för tillfället – och En resande reporter var förstås där. Det här evenemanget brukar kännas som den sista lilla fläkten av sommaren som just gick. Eller så kan man se det som den första glimten av nästa...

Det var inte särskilt gott om nyheter såvitt mitt förvisso något otränade öga kunde se. Det har kanske sina orsaker. På frågan om hur det går att sälja båtar för bortåt miljonen i finanskris och lågkonjunktur muttrade en säljare något halvt ohörbart om "inget vidare". Jämför gärna med förra årets inlägg från båtmässan.

Här är i alla fall ett par grejor att kolla in:

• Detta är en av segelbåtarna jag fastnade för, en fransk Dufour 455 Grandlarge, som har rätt sportigt skrov och trevlig disposition och inredning. Jag tycker att de flesta segelbåtar ser likadana ut och man ser få tecken på nytänkande.

En innovation är dock skrov med låg akter vilket adderar till det sportiga intrycket. Akterruffen går delvis förlorad, men å andra sidan har man lättare access till vattnet från båten. Känns trevligt på nåt sätt.

Targa 44, finska Targas flaggskepp som vuxit till en komplett yacht i Grand Banks-klass fast med bättre ytterutrymmen. Framför hytten finns en sittbrunn och där bak kan man pressa in ett middagsbord. Men varför envisas alla båttillverkare med det dova, mörka träet i inredningen? Man tror man kommit in i en gravkammare. Gör om, tack.

• Det här är en norsk skapelse, Gozzi 29 Jeep, med en hytt som rymmer fem personer (liknar innerutrymmena i en personbil), dass framtill på hytten och en liten ruff i fören för två pers. Ett minimalt matbord ryms i aktern. Bra kompromiss. Enligt säljaren är hytten upphängd i gummipackningar vilket ger tyst och mjuk gång.

• Classic: en prima Pettersson från 1919, halvsalongsyacht med en Chevrolet V8 på 300 hästkrafter. Konstruktör: CG Pettersson.
• En av vinnarbåtarna i Volvo Ocean Race låg inne – imponerande att kliva omkring på den. De har tydligen hemliga saker där inne för jag fick inte plåta i kajutan. Inte mycket till kajuta förresten. Hela fartyget utstrålar fart och kraft. Toppfart ca 45 knop.

• De vanliga båt-stekarna var där. Såklart. Här till vänster ett säljargäng från franska Beneteau, som faktiskt gör riktigt fina fritidsfartyg, både segel och motor.




! Ja, vad ska man säga om den här till höger? Kanske nåt man skulle ha råd med i alla fall.









Annons
Annons

Hitta din biljett enkelt - sök flyg via kartan

Klicka på din avreseort, leta fram din destination och klicka på "Show Flights".
Här är alla platser dit jag rest