SHIP-BREAKING: Bangladeshs storindustri

Här dör världens fartyg
CHITTAGONG SHIP-BREAKING BEACH. Det här är utan tvekan det märkligaste, coolaste, mest absurda och troligen miljövidrigaste ställe jag varit på. Från en plats längs den milslånga stranden – sedan länge förstörd av oljeutsläpp, asbest, tungmetaller och järnskrot – räknar jag till 20-talet fartyg som ligger uppdragna på den leriga havsbotten. De är alla i olika stadier av nedmontering.

Jag och min kontaktperson besöker tre "ship breaking yards", de metallföretag som ligger på en lång rad mellan stranden och huvudgatan några hundra meter upp i nordvästra Chittagong. Han har jobbat här tidigare, men bytt bransch. Han frågar på ytterligare två-tre ställen, men där släpps vi inte in. Jag får vänta i moppetaxin medan han pratar med personalen vid grindarna, när han vinkar kommer jag fram.
"Behåll kameran i väskan", säger min kontakt med låg röst. Vi går in genom en öppning i en mur och jag se med en gång ett cirka 200 meter långt tankfartyg snett till höger. Hela styrbordssidan är bortsliten. Plötsligt är hela horisonten full av fartyg och delar – motorer, gigantiska stycken av bordläggningen i stål som måste väga hundratals ton. Lång ut mellan fartygsskoven ser jag arbetare som drar vajrar och skär i stälet med skärbrännare.
Det är en sjukt surrealistisk syn, en som få västerlänningar, än mindre västerländska journalister, någonsin får se.
"Nu kan du fotografera", säger kontakten och börjar själv ta foton och filma med sin Nokia-mobil.

• Tidigare inlägg om skeppskyrkogården i Chittagong

Har i övrigt gått en rejäl promenad uppåt i Chittagongs centrum och, faktiskt, nedlåtit mig att äta på Kentucky Fried Chicken, KFC, den kanske uslaste snabbmatkedjan av alla. Men samtidigt den enda amerikanska fast food förutom Pizza Hut jag sett i Bangladesh. Tog en rickshaw åter till hotellet. Har tagit ca 300 bilder från skeppskyrkogården som jag ska gå igenom nu.

PRYLAR: Ladda grönt med solkraft

Här laddas mobilen - av naturen

Testade igår en av mina smartare reseprylar, som jag rekommenderar alla att köpa: sol-laddaren Solar Monkey. Låg i gröngräset igår ute på Ekerö och tryckte i laddaren i mobilen (Nokia) och det fungerade alldeles utmärkt i höstsolen. Man kan ladda i princip vad som helst med Solar Monkey (finns andra märken också för all del) bara kontakten passar.

Ett tiotal adaptrar till allt från Nokia- och Sony Ericsson-mobiler, smådatorer, Ipods och andra prylar följer med. Jag skulle gå så långt som att påstå att en solladdare är nära nog oumbärlig för den som ska ut på mera avancerade äventyr i vildmarken. Men även på ett sånt ställe som på båten, då det kan vara läge att spara på batterierna ombord och utnyttja solen istället. Miljövänligt är det också.

Jag rapporterade om Solar Monkeyn redan i mars 2008. Då hade jag köpt den på en KLM-flight från Filippinerna för 59 euro. Väl investerade pengar. Har inte hittat solladdarna hos Clas Ohlson, Teknikmagasinet eller Netonnet. Teknikmagasinet för dock en liknande modell. Annars får du helt enkelt beställa utomlands, bland annat finns de här att köpa (klicka).

• Fler liknande produkter här
• Läs förra inlägget om Solar Monkeyn

BILDEXTRA: Skeppsskroten boomar i krisen

Hit åker världens fartyg för att dö

Världens rederier har beställt stora mängder fartyg de senaste åren under högkonjunkturen vilket gör att antalet skepp nu, när det är kris, är på tok för stort. Det här skrev bland andra SvD Näringsliv om nyligen. Det skapar i sin tur paradoxalt nog högkonjunktur för en annan bransch: skeppsskroten.

Längst kusten norr om den ökända hamnen Chittagong i Bangladesh finns en av världens största skeppskyrkogårdar. Där körs fartygen för egen maskin upp på stränderna vid högvatten och skroven monteras ned med hjälp av vanlig mankraft och skärbrännare. Det är en ljusskygg affärsverksamhet som å ena sidan förser fattiga Bangladesh med viktig och billig import av stål, men å den andra sysselsätter uppskattningsvis 25 000 arbetare eller mer under arbetsförhållanden som bedöms som extremt svåra och farliga. Fartygen innehåller ofta kemikalier, tungmetaller och giftiga material som asbest och PCB som arbetare och miljö utsätts för.

Nu i augusti ligger till exempel det här fartyget, gastankern Margaret Hill, kvar med körförbud i Southampton eftersom brittiska miljömyndigheten misstänker att hon är på väg att köras dit för skrotning.

Relativt få fotografer besöker de farliga fartygsskrotarna i Bangladesh och landet har inget intresse av att visa upp dem för turister.

Men jag gick in på Google Maps, där satellitbilder som tycks tagna så sent som i år visar omfattningen av industrin: längs en strandremsa på någon dryg mil strax norr om Chittagong räknar jag till runt 60-talet fartyg, hela eller i olika stadier av nedmontering. Se bilderna här bredvid och klicka här för att komma direkt till kartan. Som spöklika skelett i stål och rost ligger de en gång stolta oceangående tank- och containerfartygen bredvid varandra, dömda till en långsam återvinningsdöd på stranden.

Sista resan: Här ligger fartyg uppkörda på stranden strax norr om Chittagong, Bangladesh, där de huggs upp till skrot. Foto: Google Maps

Enligt brittiska uppgifter förser skrotverksamheten Bangladesh med 80 procent av dess behov av stål för bland annat byggindustrin, metall som annars skulle behöva importeras dyrt.

I maj i år skrev 63 länder under ett nytt internationellt avtal vid en konferens i Hong Kong som reglerar vilken standard som ska hållas vid skeppsskrotarna. Uppenbarligen finns gott om fartyg att skrota ändå för de fattiga bengaliska arbetarna. Gissningsvis används denna billigare variant av skrotning inte minst av ljusskygga rederier som försöker hålla kostnaderna nere.

Arbetare vid skeppsskroten i Bangladesh. Foto: CBS 60 Minutes (från 2006)

• Fler bilder från skeppskyrkogården i Bangladesh på Google – klicka här.

Mer läsning:

• ABC från maj: Skrotbranschen boomar i krisen
• BBC: Gastankern hålls kvar i England
• CBS 60 Minutes: bilder från Chittagong, Bangladesh
• Wikipedia: Det här är Chittagong
• Wikitravel: Resetips för Chittagong
• Karta: Chittagong, Bangladesh (Google Maps)