En synnerligen
God Jul önskas!
A Traveling Reporter wish all readers a Merry Christmas!
Krisvintern 2008 fylls nyheterna av oroliga bulletiner om att vi inte tycks shoppa så pass mycket att förra årets omsättningsrekord för detaljhandeln ska överträffas. CNN var igår kväll, 23 dec, ute på stan med reporter och kamerateam och kunde berätta att många ägnade sig åt fönstershopping. Reor på 50-70 procent syns både här och där, redan före mellandagarna. Från Fort Worth, Texas, rapporteras att handlarna trots allt hoppas på mellandagsrean. Wall Street Journal konstaterar krasst att "Retailers Have Blue Christmas" i det USA som fått sällskap av resten av världen ner i finanskris och lågkonjunktur i vinter. US News & World Report tar det hela mer konkret och tipsar läsarna om var de lägsta priserna finns efter julen.
Annat var det för 40 år sedan. Då, 24 december 1968, skickade besättningen på Apollo 8 en julhälsning till världen från andra sidan månen (bilden) som emottogs förväntansfullt av världens största tv-publik. Teknisk framtidstro, optimism och världsherravälde i universum präglade planeten.
Men allt är inte finanskris och sinande kunder i amerikanska shoppingmalls. Julen firas ju lite varstans runt om i världen och på olika sätt. I Ryssland väntar exempelvis ungarna inte på tomten, utan på Fader Frost (bilden), berättar China Daily och ger en rad andra exempel.
På ytterligare andra håll firas förstås ingen jul alls. Sålunda har irakiska parlamentet i Bagdad idag sparkat talmannen, tre palestiner har skjutits ihjäl av israelisk militär och i Mexiko har polis gripit en före detta skönhetsdrottning när hon åkte i en lastbil ihop med beväpnade gängmedlemmar, rapporterar Associated Press.
Allt medan vi andra firar en fröjdefull jul.
Som John Lennon sjöng en gång:
A very merry Christmas
and a happy new year
lets hope it's a good one
without any fear
and a happy new year
lets hope it's a good one
without any fear
En Resande Reporter väljer här att publicera dikten Vanten, hämtad ur svenska Mad årgång 1961.
God Jul!
* * *
Vanten, av Doktor Rudberg
Ur Svenska Mad, 1961
Midvinternattens köld är hård.
Stjärnorna knastra och flamma.
Allan sover i enslig gård,
samma gör Allans mamma.
Månen vaggar sitt tysta barn,
katten hänger i mammas garn,
snön ligger still på taken.
Tomten fryser om - händerna.
Står där och fryser vid lagårdsvägg,
räknar de ynkliga slantar,
snor sina händer i lusigt skägg,
önskar, att han hade vantar.
Står där och grubblar, men vet ej vad
vantar kan kosta i närmsta stad.
Tänker så han skallen kan spräcka :
Undrar om slantarna räcka ?
För sin hand genom flottigt hår,
andas i valkiga näven,
står och stampar med stela tår,
ty han fryser om fötterna även.
Står och huttrar i nordanvind,
stryker en hårdfrusen klump från sin kind,
fryser så ända till märgen
och verkar förfrusen till färgen.
Går till kylskåp och skafferi,
nallar av alla faten,
dricker ur flaskan med konjak i,
ja, god är julematen.
Skinka och konjak är nog all right,
men tomten tänker på Fahrenheit,
som biter i handen och kinden.
Tomten sin kos styr mot vinden.
Går till den vrå där hans grötfat står,
sätter sig ned till att spisa.
Huttrar och skälver, och tänderna slår
mot läppar som vindarna isa.
Blåkalla kinder, svartfrusna tår,
isbark på ryggen och rimfrost i hår ;
och i stjärnornas frostiga glitter,
han fryser ihjäl där han sitter.
(Bengt Sahlberg)
Midvinternattens köld är hård.
Stjärnorna knastra och flamma.
Allan sover i enslig gård,
samma gör Allans mamma.
Månen vaggar sitt tysta barn,
katten hänger i mammas garn,
snön ligger still på taken.
Tomten fryser om - händerna.
Står där och fryser vid lagårdsvägg,
räknar de ynkliga slantar,
snor sina händer i lusigt skägg,
önskar, att han hade vantar.
Står där och grubblar, men vet ej vad
vantar kan kosta i närmsta stad.
Tänker så han skallen kan spräcka :
Undrar om slantarna räcka ?
För sin hand genom flottigt hår,
andas i valkiga näven,
står och stampar med stela tår,
ty han fryser om fötterna även.
Står och huttrar i nordanvind,
stryker en hårdfrusen klump från sin kind,
fryser så ända till märgen
och verkar förfrusen till färgen.
Går till kylskåp och skafferi,
nallar av alla faten,
dricker ur flaskan med konjak i,
ja, god är julematen.
Skinka och konjak är nog all right,
men tomten tänker på Fahrenheit,
som biter i handen och kinden.
Tomten sin kos styr mot vinden.
Går till den vrå där hans grötfat står,
sätter sig ned till att spisa.
Huttrar och skälver, och tänderna slår
mot läppar som vindarna isa.
Blåkalla kinder, svartfrusna tår,
isbark på ryggen och rimfrost i hår ;
och i stjärnornas frostiga glitter,
han fryser ihjäl där han sitter.
(Bengt Sahlberg)