Hit åker världens fartyg för att dö
Världens rederier har beställt stora mängder fartyg de senaste åren under högkonjunkturen vilket gör att antalet skepp nu, när det är kris, är på tok för stort. Det här skrev bland andra SvD Näringsliv om nyligen. Det skapar i sin tur paradoxalt nog högkonjunktur för en annan bransch: skeppsskroten.
Längst kusten norr om den ökända hamnen Chittagong i Bangladesh finns en av världens största skeppskyrkogårdar. Där körs fartygen för egen maskin upp på stränderna vid högvatten och skroven monteras ned med hjälp av vanlig mankraft och skärbrännare. Det är en ljusskygg affärsverksamhet som å ena sidan förser fattiga Bangladesh med viktig och billig import av stål, men å den andra sysselsätter uppskattningsvis 25 000 arbetare eller mer under arbetsförhållanden som bedöms som extremt svåra och farliga. Fartygen innehåller ofta kemikalier, tungmetaller och giftiga material som asbest och PCB som arbetare och miljö utsätts för.
Nu i augusti ligger till exempel det här fartyget, gastankern Margaret Hill, kvar med körförbud i Southampton eftersom brittiska miljömyndigheten misstänker att hon är på väg att köras dit för skrotning.
Relativt få fotografer besöker de farliga fartygsskrotarna i Bangladesh och landet har inget intresse av att visa upp dem för turister.
Men jag gick in på Google Maps, där satellitbilder som tycks tagna så sent som i år visar omfattningen av industrin: längs en strandremsa på någon dryg mil strax norr om Chittagong räknar jag till runt 60-talet fartyg, hela eller i olika stadier av nedmontering. Se bilderna här bredvid och klicka här för att komma direkt till kartan. Som spöklika skelett i stål och rost ligger de en gång stolta oceangående tank- och containerfartygen bredvid varandra, dömda till en långsam återvinningsdöd på stranden.
Sista resan: Här ligger fartyg uppkörda på stranden strax norr om Chittagong, Bangladesh, där de huggs upp till skrot. Foto: Google Maps
Enligt brittiska uppgifter förser skrotverksamheten Bangladesh med 80 procent av dess behov av stål för bland annat byggindustrin, metall som annars skulle behöva importeras dyrt.
I maj i år skrev 63 länder under ett nytt internationellt avtal vid en konferens i Hong Kong som reglerar vilken standard som ska hållas vid skeppsskrotarna. Uppenbarligen finns gott om fartyg att skrota ändå för de fattiga bengaliska arbetarna. Gissningsvis används denna billigare variant av skrotning inte minst av ljusskygga rederier som försöker hålla kostnaderna nere.
- Fler bilder från skeppskyrkogården i Bangladesh på Google – klicka här.
Mer läsning:
- ABC från maj: Skrotbranschen boomar i krisen
- BBC: Gastankern hålls kvar i England
- CBS 60 Minutes: bilder från Chittagong, Bangladesh
- Wikipedia: Det här är Chittagong
- Wikitravel: Resetips för Chittagong
- Karta: Chittagong, Bangladesh (Google Maps)
