Här stod ett imperiumunder niohundra årTEOTIHUACÁN. Fem mil norr om Mexico City med buss, genom slitna industrikvarter och dammiga kåkstäder som klättrar uppåt sidorna av höga kullar, ligger Teotihuacán, en gigantisk 2300 år gammal stad som de grävt fram. Den domineras helt av två pyramider, Sol- och Månpyramiden, varav den största har ungefär en lika stor bas som Cheops i Egypten, om än inte lika hög. Man har en grym utsikt däruppifrån och fick ett fett motionspass samtidigt.
Jag är inte den som frossar i gamla tempel och ruiner i onödan, men det här är faktiskt sevärt. Otroliga dimensioner på allting. Huvudgatan, "De dödas aveny", sträcker 4 kilometer. Forskarna har tydligen inte lyckats ta reda på särskilt mycket av vad det var för folk som dök upp runt 300 fKr, byggde denna gigantiska stadsstat som fick inflytande långt ner i Centralamerika - och sedan övergav alltihop helt plötsligt 900 år senare, ca 600 eKr. Tydligen uppstod en kraftig brand då.
För ett par år sedan var jag i tempelstaden Angkor i Kambodja. Huvudtemplet Angkor Wat är förstås maffigt eftersom det är helt bevarat och utan tvekan värt ett besök, men Teotihuacán smäller faktiskt nästan lika högt.
Jag slås särskilt av en sak: som alltid när det gäller stora byggen, oavsett en pyramid eller Öresundsbron, så måste någon ha lagt den första stenen och tagit det första spadtaget. Någon gång, för 2300 år sedan, så stod ett gäng byggarbetare, blängde misstroget på det brunbrända gräset och konstaterade att, helvete vilket slit det kommer att bli att få upp den här pyramiden. Vems idé var det? Jaja, bara att köra igång, vi börjar exakt här. I min guidebok står det att stan kan ha huserat upp till 250 000 människor när det begav sig. Fatta vilken enorm latrin de måste ha behövt.
Hur som helst, Teotihuacán dräller av nasare numera som försöker kränga på en lergökar och hemgjorda smycken. Utbudet överstiger vida efterfrågan och när man sagt "no gracias" 50 gånger och den 51:a säljaren approcherar så blir det lite jobbigt. Guider finns också men dem struntade jag i.
Man kan säkert köpa en busstur dit från Mexico City, men man kan också ta t-banan till Norra bussterminalen, Autobus del Norte, och åka därifrån vilket jag gjorde. Norte är avgjort den största bussterminal jag sett, med säkert 40 bussbolag i olika bås.
Imorgon blir det sol och bad hoppas jag.
Och just precis nu brakar åskan loss över Mexico City samtidigt som mörkret faller.