Jag fick bada - till slut

Badade i dag, bad #1 under den har resan. Aven arets forsta bad. Nha Trang ar en valdigt vacker plats, perfekt for ett premiardopp. Den valmaende staden, och stranden, ligger langs en lang vik med sma kulliga berg pa tre sidor och Sydkinesiska sjon pa den fjarde. Fin strand, om an inte den basta jag sett, och nastan inte en manniska. Tramsigt varmt i vattnet. Jag hittade stranden mest av en slump och hade varken handduk eller badbrallor, men det har ju aldrig stoppat en viking fran ett bad.
Efter nagra timmar pa beachen gick jag uppat platsen dar bussen skulle ga ifran och bestallde in middag och ett par Saigon Lager Beer. Det var ett par timmar kvar till avfard och allteftersom jag satt och laste min bok och funderade sa kom jag pa farre och farre anledningar till att jag borde aka vidare till en stad som inte har strand. Resultatet blir att jag stannar har en natt. Bussbokningskillen, som saknar hander, kanske han han lyckats spranga bort dem med en mina, blev bara glad.
- Tomorrow? Really? Well, the bus is very full anyway.
Langs huvudgatan ligger en par hyfsat classy klubbar aven om det inte ar toktjockt med vare sig barer eller turister. Men jag antar att det kan andra pa sig framover nar alltfler nordbor trottnar pa ett overkommersialiserat Thailand.
Fredrik har sms:at och fragat om jag ar i Kina an. Det ar jag alltsa inte men eftersom jag har visum ska jag in pa nagot satt. Overvager att skippa Hanoi/Hoi An och ta Kina direkt via flyg - det ar annu en hel del timmars bussresa innan jag nar gransen harifran. Vet inte om jag lockas sa mycket av fler busstimmar. De kor som maniacs - skrev jag det redan? - och det ar svart att sova.

System breakdown?

Just nu kan jag inte surfa in pa min blogg, men det kanske gar fran Sverige. Det verkar vara en sorts serverkrasch.

Mellan en buss och en annan

Just nu sitter jag i en stad som heter Nha Trang och vantar pa nasta buss som ska ta mig ytterligare norrut till en badort som heter Hoi An. Bussen fran Saigon kom hit vid 6-tiden i morse och nasta gar vid 19 ikvall. Jag har alltsa ca tolv timmar att kolla in stan. Lyckades faktiskt sova ca fyra timmar pa bussen, trots allt tutande och att de kor som maniacs. Man maste trots allt ge forarna lite cred for deras skicklighet (eller om det ar tur), det ar inga stora marginaler. 

I Hoi An raknar jag med att stanna i alla fall tre natter om jag kan hitta ett billigt stalle vid stranden. Det blir egentligen den forsta riktiga avkopplingen, hittills har det varit ganska mycket roligt slit, langa promenader, standiga forflyttningar och varme.

Sedan aker jag vidare till Hanoi, blir nog tyvarr inte sa manga dagar dar. Darifran tar jag antingen taget in i Kina och ut vid Hongkong, eller ett flyg direkt till Hongkong. Jag kommer i vilket fall inte att hinna med sarskilt mycket av Kina, det far bli en separat resa. Iofs kul att ha det kvar. Men det vore forvisso intressant att ta strackan Hanoi-Hongkong med taget, om det later sig goras. Da har man i alla fall sett lite av landet. Och jag har ju ett visum som maste utnyttjas. Kina ingar inte i min guidebok, sa eventuellt far jag kora lite pa kann dar. Det ger sig.

Ormvin och en sorglig australiensare

Mekong. Visst har det en speciell odesmattad klang. De som sett filmen Apocalypse Now har kanske en bild fran Mekongfloden av en mullrande kanonbat pa vag norrut mot en osaker destination. Idag flyter fredliga pramar fram saktmodigt, om an fortfarande mullrande, pa floden dar jag tillbringat de senaste tva dagarna. Det var mycket lyckat. Vi avgick fran Saigon i forrgar och tuffade forst nedfor Saigonfloden och sedan in i deltat. Lokalbefolkningen dar livnar sig framst pa fiske, jordbruk och i allt storre grad turism. Jag har sett dem handla livsmedel pa en flytande marknad, tillverka nudlar, ris och kokosgodis. Jag har provdruckit ris- och ormbrannvin och akt kanot inne i en gron smal gang formad av djungeln. Fantastiska bilder.








En flytande marknad och jag i vietnamisisk hatt.

Det har med vilka manniskor man moter blir allt mer intressant. I Mekonggruppen var foljande nationer representerade: Sverige, Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland, Singapore, Japan, Australien och guiden som var fran Vietnam. Kan ha glomt nagon. Jag kom att sarskilt hanga med en tjej fran Belgien, vars pappa tavlar i varmluftsballongflygning, och en kille fran Singapore som ar bankir vid storbanken HSBC. Fick hans kort. Alltid bra att kanna en bankir.

Fyra australiensare var med, varav tva broder, Larry och Gary, coola killar som tyvarr kommit av en sorglig anledning: Larry stred i australiensiska flottan under kriget (antar att det var Vietnamkriget, for han var inte sa gammal att han kan ha varit med under WWII) och var bland annat stationerad i Mekongdeltat. Nu ville han gora resan dit igen eftersom han vet att det blir hans sista. Han ar drabbad av en muskelsjukdom som far musklerna att tvina bort och han vet att han kommer att bli rullstolsbunden och till slut kvavas ihjal. An sa lange klarar han sig med kapp.