Det är som om kalla kriget är åter när vi går in i berget där befästningen är belägen. Här sov, åt och jobbade 70, om jag minns rätt, värnpliktiga och befäl med att bemanna de två kanonerna på toppen av berget från 1960-talet fram till början av 1990-talet då Arholma Batteri las ned.
Allt finns bevarat som museum: Boforskanonerna, laddcentralen där pjäserna hissades upp och laddades underifrån, byssan, de två Scaniadieslarna som försåg berget och ön med el, lasersiktet och radarutrustningen från Ericsson. En fantastiskt spännande inblick i en svunnen epok som faktiskt inte gick i graven för så länge sedan. (Bilder inifrån berget utlovas senare.)
Bra tilläggning med gästbrygga finns i viken i sydost, se kartan vid nr 2. Bryggan är liten dock och blir snabbt full. Bastu och dusch finns.
Vi har också besökt den något mindre Fejan, populär natthamn. Där finns vandrarhem, fik och krog bland annat. Fejan var på 1800-talet karantänstation för Stockholms norra skärgård, och enligt skärgårdslitteraturen var det här som det svåra koleraanfallet då stoppades. 196 fartyg låg i karantän och smittan nådde aldrig huvudstaden.
Idag har jag i övrigt lagt ner en del tid på att leta en reservdel till drevet på båten och tillslut lokaliserat den aktuella kåpan på Lidingö. Så det blir att åka dit endera dagen.
Nyss: bad.
Nu: lunch med köttbullar o pasta.
