JOBB: Sista kraftansträngning

Mellan mitt bloggande om Israels galna attack i morse mot hjälpsändningen till Gaza så sitter jag och försöker jobba lite själv också idag. Det handlar om insäljning av ett antal jobb som blivit liggande sedan min tremånadersresa tidigare i år.

Bland är det ett reportage från Bangladesh, som bland annat tar upp landets problem med att få investeringar så att levnadsstandarden kan höjas, de livsfarliga arbetsvillkoren vid skeppskyrkogården i Chittagong med mera. Mängder med bilder finns.

Dessutom har ett ganska lättsmält resereportage från världens största fisk- och skalgjursmarknad i Tokyo, Tsukiji Fish Market, blivit liggande till vilket det finns rätt bra bilder.

När man ändå är igång kan man kasta in en trevlig artikel om att öluffa i Fiji med familjen. Paradisiska bilder.

Så det är detta jag pysslar med idag. Nu efter lunch gick jag visst ner i matkoma dock, så jag borde ta mig ut på en promenad för att få lite luft, så får vi se om krafterna återvänder.

BILDEXTRA: Vårtecken i Tokyo

Titta, det blommar!

IMPERIAL GARDEN, TOKYO. Så fick jag se dem i alla fall, körsbärsblommorna som landet är så känt för. Bland annat. Det tjatas om dessa blommor i hela guideboken. Om det nu är rätt sorts blommor, det kanske nån vänlig läsare kan upplysa om. Min kunskap om sådant som växer lämnar en del i övrigt.

Men i vilket fall, blommar gör det. Frågan är om det kommer av sig nu, för en kallfront har dragit in över Tokyo så det är säkert åtta-tio grader kallare mot när jag kom då det var sol. Man fick raska på idag ute på stan för att hålla ångan och värmen uppe. Här är jag i Imperial Garden där kejsaren bor. In till hans gemak kommer man inte men parken är fin att gå runt i.

En hel del japaner tog sig ut i parken för att fotografera prakten. Även om det bara var enstaka träd som blommade, men det ser man ju inte om man beskär bilden ordentligt...

Pietetsfullt ansade tallträd.

...och så ett annat Tokyo

Jag brukar alltid försöka se något som inte står i guideboken. Här tog jag Tozai Line till Nishi-Funabashi så långt till ändstationen österut mot havet som man kommer, en halvtimme kanske. Käkade sen lunch på det här stället under en bro. Det här är också Tokyo: en grå förort, dit inga turister kommer och japaner lever sitt vardagsliv, långt från ljus, höghus och glamour inne i Tokyo city. Jag tycker sådant är intressant att uppleva som en sociologisk studie.

Här fick man alkoholfri ölsmakande saft i flaskan och sprit i ett glas, så fick man hålla i flaskan i glaset, så – pang! – blev det bärs.

Biff med lök och äggula. Långt ifrån den sämsta maten jag ätit. Och härute i förorten har priserna plötsligt fallit 50%.

Tågstationen i Nishi-Funabashi, östra Tokyos utkanter.

TSUKIJI: Himmelrike för sushiälskare

Världens färskaste sushi

05.30, TSUKIJI FISH MARKET, TOKYO. Jag tar det första tåget som går ner till kajen i centrala Tokyo, där den gigantiska fisk-, kött och grönsaksmarknaden Tsukiji ligger. Allt i ett: hamn, logistikcentrum, auktionshall, grossister, detaljister, frystransporthub – och, förstås, världens kanske färskaste sushifrukost. Det är ett fantastiskt nöje att vandra omkring därinne mellan borden med tonfisk, räkor, musslor, rom, bläckfisk, ål, bento, män och kvinnor som rensar, skär, filéear, säljer, köper, förhandlar, läser tidningen, tar en cigg och, mitt i alltihop, små truckar som far omkring i vansinnig fart med frusna tonfiskar på flaket som man får se upp för. Jag faschineras alltid av marknadsplatser eftersom så mycket händer på en gång. Det krävs en ofantlig logistikoperation att hantera så mycket som 2000 kubikmeter (!) marina produkter – varje dag. I sitt slag påstås Tsukiji vara den största marknaden i världen.

Detta var dagens huvudattraktion och eftersom den krävde tidig uppgång så är jag lite trött nu. Har sett och gjort lite annat också – inklusive köpt biljett med supersnabbtåget shinkansen till Kyoto imorgon – men det orkar jag inte skriva om.

Har däremot skrivit en text om Tsukiji som härmed är till salu (inklusive ett stort gäng bilder). Ingressen är den här:

TOKYO. Sushi-fans som har nyfikenheten kvar att vilja veta varifrån allt kommer har ett himmelrike i den gigantiska fiskmarknaden Tsukiji mitt i Tokyo. Här finns allt på en gång – den färska fångsten som auktioneras ut, grossistledet, exporten, detaljhandeln. Och, förstås, sushin.

ELEKTRONIK: Sverige håller måttet på priser

Köp inte kameran i Japan

Nu ikväll gjorde jag en liten prisjämförelse för pocketkameror. Den här under, Sony DSC-TX7, är helt ny på marknaden – jag hittade den häromdagen i Sonys showroom i Ginza i centrala Tokyo. Idag gick jag och letade upp den i en butik som säljer tax-free till turister. Det finns ett område här i närheten som i guideböcker kallas Electronic City (bilden ovan), rader av elektronikbutiker där de dessutom pratar lite engelska. Där, efter att försäljaren prutat lite själv, kunde jag få den för 42 000 yen. Omräknat till kronor blir det 3 300 SEK. Ett bra pris visserligen, men på prisjämförelsesajten Pricerunner finns den för bara några hundralappar mer, runt 3 500-3 700.

Jag har skrivit det tidigare på den här bloggen och konstaterar samma sak: elektronik blir sällan så billigt som på internet i Sverige. Bättre då att lägga energi på att hitta exotiska tillverkare som inte finns i Sverige (vilket jag också skrivit om). Det återstår att se hur priserna är i Kina förstås, får återkomma om det.

• Fler Tokyobilder - klicka här!

På ämnet prylar kan man notera också att iPhone, som alla älskar hemma i Sverige, inte alls verkar vara någon storsäljare i iallafall Tokyo. Japanerna är helt inne på sina vikbara mobiler. Jag antar att ett sådant tangentbord passar bättre när man ska hantera några tusen japanska tecken istället för vårat simpla alfabet. Jag har studerat kidsen i t-banan här, de är ruggigt snabba på att sms:a. Tvivlar på att nån jag känner med iPhone kommer upp i ens halva hastigheten.

För min egen del saknar jag min försvunna Nokia E71 (snyft). Får nog bli en likadan när jag kommer hem, eller kanske efterföljaren E72.

TOKYO: Lunch bland Tokyoborna

Min första heldag i Tokyo. Intrycken är typ lika intensiva som i Indien men av ett annat slag. Nu ikväll gick jag (tills det blev för kallt) norrut i centrala Tokyo och överväldigades av allt ljus, ljud, spelhallar, gigantiska reklamskyltar, att allt är så rent och av att så många tokyobor går omkring med munskydd. Jag frågade min ex-korsare Noriko om det, hon hade ingen aning men trodde att de är rädda för svininfluensa. Den trodde jag i min tur att alla hade glömt.

Jag lunchade med Noriko, hennes 18 månaders son Noah och hennes kompis Mimiko (se bild). Noriko och Mimiko pluggade på samma universitet i North Carolina, USA, för tolv år sen, så det är ett tag sen vi sågs. Jag tyckte de såg exakt likadana ut nu som då och konstaterade att jag själv däremot fått lite gråa hår.

Kollade även in det område i centrala Tokyo som heter Ginza, stans kanske exklusivaste shoppingkvarter. Köpte inte en enda pryl, men det är ändå en sevärdhet. Där ligger bland annat Sony Building med Sonys show room där du visar upp både de senaste och kommande produkter. Man blir svårt prylsugen, jag stod och fingrade på en ny kamera i en halvtimme men satte tackolov stopp för mig själv innan jag hann få fram plånboken.

Så mycket mer har jag inte hunnit, delvis beroende på att jag fick ta t-banan till hotellet när det blev för kallt att gå. Det visade sig inte vara det lättaste. Det finns liksom parallella tåg- och t-banesystem, så precis när jag har fått grepp om ett av dem hamnar jag i ett annat med delvis helt andra stationer. Jag kom till slut iväg med ett tåg som inte var t-bana utan gick ovan jord, men det tog mig i alla fall till en plats hyfsat nära dit jag skulle. Det får väl bli godkänt på det.

Imorgon, eller övermorgon, ska jag till stans fiskmarknad, den typ största i världen eller nåt sånt. Man ska vara där vid 5-tiden på morgonen när de kommer in med fångsten så det gäller att slita sig upp i tid. Har även kollat biljetter till Shinkansen, snabbtåget de har här. Tanken är att ta det till Kyoto om några dagar.

また近いうちに！

Tomomi, Noriko och lille Noah.

Ginza, centrala Tokyo.

Spelgalna japaner sitter i rader i en spelhall med fullständigt vansinnig volym. Ginza, Tokyo.

Jag (som inte syns), Noriko, Noah och Tomomi på japansk lunchrestaurang, en sån där man sitter på golvet.

Tokyo by night.

Tokyos parallella t-banesystem, eller vad det nu är. Jag förstår att jag är vid den röda pilen, resten begriper jag inte.

JAPAN: By Night

日本へようこそ！
(Välkommen till Japan!)

TOKYO. Är i Japan. Det känns konstigt, inte minst för att Tokyo utgör en fantastiskt stor skillnad mot allt jag sett hittills under de senaste två månaderna. Under en kort sekund fick jag samma känsla som när jag skulle landa i Sydney för två månader sedan, att "oj, vad långt hemifrån jag är". Men det går snabbt över.

Bilden här ovan visar Tokyos t-banesystem. Jag är nånstans ganska i mitten vid en station som heter Jinbocho, i alla fall uttalas den så. Denna röra av linjer är det första man får ge sig i kast med när man gått igenom passkontrollen. Innan jag kom in på t-banekartan här ovan var jag tvungen att åka med ett flygplanståg – på kartan ser det ut som en enda station att åka, vilket väl inte kan ta så lång tid tänkte jag, men det tog en timme och var säkert 20 stopp som inte stod med på kartan. Det hade i så fall blivit en fasligt stor karta.

Nu på kvällen är det nästan helt tomt på gatorna här bredvid. Har inte sett något om den omtalade trängseln i Tokyo än, men så har jag ju bara varit här i några timmar också. På hotellet kallade de mig "Erik-San" när jag kom.

Nu har jag varit och ätit på mitt livs första japanska restaurang, fast inte sushi idag. Var rätt hungrig. Stället jag bor på, fullt med västerlänningar, ligger ganska mitt i Tokyo såvitt jag kan bedöma. Gångavstånd till flera av de grejor man ska se. Imorgon, måndag är det väl, ska jag träffa min ex-kursare Noriko som jag ska pumpa på info om vad man ska göra här. Har en del tvätt oxå så den ska jag ta hand om, samt kolla tider och biljetter får ett par tåg till andra städer jag tänkt åka till.

Vädret: Värmen är över även för mig. När jag kom var det hyggligt, 12-15 grader kanske, men nu känns det snarare som 5.

En Googlesökning på Tokyovädret ger 4 grader nu på kvällen. Jag måste nog investera i en billig tröja.

Valutan: 1 000 yen = 90 SEK.

Filmen: Har Tokoyfilmen Lost in Translation (Bill Murray & Scarlett Johansson) i datorn, ska baske mig kolla på den för att komma i stämning tror jag. Rekommenderas om ni inte sett den.