USA: Högsta fattigdomen sedan 1993

Fler fattiga bland de rikaste
Andelen fattiga i världens rikaste (och ett av världens mest skuldsatta) länder, USA, är nu på sin högsta nivå sedan 1993, rapporter statistikmyndigheten US Census Bureau. Under förra året, skriver New York Times, gled ytterligare 2,6 miljoner amerikaner ned i fattigdom, en gräns som statistiskt innebär mindre än 22 113 dollar att leva på per år för en familj på fyra personer. Det är alltså skillnad på fattiga och fattiga, eftersom en stor del av världens befolkning lever på motsvarande en eller två dollar om dagen. Enligt den amerikanska definitionen var drygt 46 miljoner amerikaner, strax över 15 procent av befolkningen, 2010 att betrakta som fattiga.

1993, året då Bill Clinton tillträdde som president, var fattigdomsnivån ungefär densamma som nu, men den långa ekonomiska uppgången under Clintonadministrationens åtta år vid makten gav allt fler allt bättre inkomster. Dagens ekonomiska kris för USA, med en arbetsmarknad som inte vill ta fart, höga skulder och låg tillväxt, har åter försämrat nivån på välståndet. Robert Groves, chef för US Census Bureau, kommenterar till New York Times:

“The figures we are releasing today are important,” said Robert Groves, the director of the Census Bureau. “They tell us how changing economic conditions have impacted Americans and their families.” 

BÖRSKAOSET: Paniken på marknaden fortsätter

OMX30-index på fredagen. Källa: Bloomberg

NY DAG MED BÖRSCIRKUS
PÅ VÄRLDENS MARKNADER
UPPDATERAD 17.30. De extremt skakiga börserna fortsatte på fredagen efter torsdagens ras i Stockholm på -6,2 procent som var var det största sedan finanskrisen hösten 2008. Strax före stängning i Stockholm hade börsen återhämtat det mesta av morgonens fall på runt –4 procent. Därefter övergick handeln i ett svajigt rally fram till strax före lunch, då kurserna åter dök. Börsen fick sedan stöttning av USA-börserna som föll mindre än väntat eller till och med öppnade på plus. Press från Asienbörserna som också fallit tungt under natten till fredagen adderade till trycket nedåt.

OMXS-index. Från SvD Näringsliv.

Fredagens handel ska ses mot bakgrund av den panik som rådde på aktiemarknaderna över hela världen på torsdagen, sedan nya signaler om risken för ny recession i USA dragit undan mattan för handeln. Stockholmsbörsen föll -6,2 procent (det smalare OMX30-indexet med det 30 största bolagen rasade nära -7 procent) och var i gott sällskap av övriga Europabörser, där London och Frankfurt också rasade tungt. Även aktiemarknaderna i USA kollapsade på torsdagen.

Nedskrivna tillväxtsiffror, där bland annat en bank nu sänker prognosen från 2,5 till 1 procent, bidrog starkt till veckans stökiga handel på torsdagen och fredagen.

Till nervositeten bidrar också att politikerna både i USA och Europa för tillfället tycks oförmögna att fatta de tuffa beslut som krävs för att få bukt med de tunga skuldbergen och budgetöverskotten på båda sidor Atlanten.

Men de lågt pressade kurserna från torsdagens stängning kunde dock inte stoppa en jakt på aktiefynd under fredagens handel. Nyhetsbyrån Direkt kommenterade på aktiemarknaden så här strax före stängning i Stockholm:

Börserna i New York tog riktning uppåt efter en försiktig öppning i rött på fredagen. Fyndköparna tog kommandot och överröstade den oro över framför allt Europas ekonomier som dominerade handeln på torsdagen och i fredagens öppning. 

Omkring klockan 16.35 var Dow Jones upp 0,5 procent till noteringen 11.049. S&P 500 steg 0,9 procent till 1.151, medan Nasdaq Composite var 1,2 procent högre till 2.409.

VÄRLDSEKONOMIN: Vad har hänt?

Vad menar Riksbankschefen?
Flera negativa signaler om den svenska ekonomin kom idag, där allt mer tyder på att Sverige riskerar dras med nedåt av de omfattande skuldproblemen i USA och Europa. Konjunkturinstitutet skrev ned prognosen för den svenska ekonomin och regeringen tog tillbaka vallöftet om ett femte jobbskatteavdrag, med motiveringen att landet behöver stärka sin buffert inför en orolig höst.

Stockholmsbörsen tre senaste månaderna.

Den ökande medvetenheten om att de stora skuldproblemen i Europa och USA inte går att få ordning på speciellt snabbt har som bekant gett ras på världens börser senaste månaden, inklusive Stockholmsbörsen som rasat runt 18 procent på tre månader.

I det läget gick Riksbankens chef Stefan Ingves ut på tisdagen och kommenterade att ingenting dramatiskt egentligen hänt i världsekonomin under sommaren. Ett uttalande som väckte rejäl förvåning. I den här krönikan på SvD.se förklarar jag, eller försöker i varje fall, vad Ingves egentligen menar.

• SvD: Någonting har faktiskt hänt, Ingves
• SPECIAL: Skuldkrisen skakar om USA & Kina

SKULDKRISEN: Relationen USA-Kina under press

Så skakas USA och Kina 
av den allt värre skuldkrisen

SPECIAL: SKULDKRISEN USA finner sig nu i den ovana och förnedrande situationen att läxas upp – med viss rätt – av en kommunistisk diktatur om hur man sköter sin ekonomi och politik. Situationen sätter relationen USA-Kina i centrum – ett ömsesidigt beroende som båda parter har intresse i att hålla i gott skick.
Även tisdagens handel på världens börser präglades av stora rörelser upp och ned, ett tecken på total brist på förtroende hos finansmarknaderna för politikernas förmåga att hantera de stora skuldbergen hos en rad länder i Europa, men också i USA. Just USA:s situation sätter relationen USA-Kina i fokus. En Resande Reporters Äventyr reder ut läget.

Kina håller 3 200 miljarder dollar i amerikansk statsskuld, en stor del av det i statspapper. Det gör Kina till USA:s största långivare.

Det är en enorm investering i världens största ekonomi vars kreditvärdighet sent i fredags alltså värderades ned från den högsta till näst högsta nivån, AA+, av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.

Snabbt kom kommentarerna från Peking om att USA, kongressen, republikaner, demokrater och president Barack Obama snabbt måste se till att komma över sin låsning kring hur landets statsskuld ska minska långsiktigt och hur ekonomin ska komma på fötter.

Dow Jones Industrial Average, 3 augusti–9 augusti. 

Det är förstås ingen nyhet att USA går dåligt. Om något förändrades i samband med nedvärderingen av kreditvärdigheten så var det i så fall möjligen till det bättre: oväntat starka, om än inte tillräckligt starka, amerikanska jobbsiffror gladde faktiskt börserna tillfälligt häromdagen. Och redan långt innan Standard & Poor’s slog till med sin nedvärdering, och skickade en chockvåg av nervositet över världens finansmarknader, har det funnits kritik mot Pekings eget sätt att förvalta sin stora valutareserv. Kinesiska analytiker har länge påpekat att kommunistregimen borde diversifiera sina placeringar och därmed minska beroendet av dollarn och den amerikanska ekonomin.

Till exempel finns det som bekant flera europeiska ekonomier som är i stort behov av investeringar. Flera av de europeiska länderna har kontaktat Peking för att be om investeringar i sina statspapper. Kina har hittills köpt en del grekiska papper. En tidigare politisk talesperson i Peking, Cheng Siwei, sa till Reuters på måndagen att han dock inte förväntade sig några stora kinesiska investeringar i eurozonen. Hur mycket Kina investerat i eurozonen är inte känt, men analytiker har beräknat storleken till runt en fjärdedel av reserven.

Ett annat omdebatterat ämne, särskilt inom relationen USA-Kina, är värdet på den kinesiska valutan, yuan. USA har länge menat att valutan är onormalt lågt värderad och att Kina borde låta den stärkas mot dollarn. En starkare yuan skulle minska Pekings huvudvärk kring hur man ska hantera sina enorma valutareserver i dollar.
Men en alltför kraftig höjning, invänder Peking, av den kinesiska valutan skulle hota den kinesiska exportsektorn och ingen förväntar sig något annat än en liten förstärkning av yuanen i små steg.
TV: Börspanik även på onsdagen


Frustration märks också inifrån det kinesiska politiska etablissemanget kring farten i Kinas egna ekonomiska reformer. Det handlar bland annat, rapporterar Reuters, om att lätta restriktionerna för kinesiska investerare att investera utomlands. Mer frihet där skulle minska inflödet av dollar inne i Kina. En variant är att Kina köper något annat än amerikanska statspapper, till exempel aktier eller obligationer från amerikanska företag. Det är samtidigt något som Washington och Wall Street inte jublar över. Flera affärer, varav vissa helt enkelt inte blivit av, har tidigare utvecklats till heta politiska potatisar.

Till kommunistregimens problem med det växande dollarberget som måste investeras ska läggas den inrikesekonomiska balansgången. Tillväxten i den kinesiska ekonomin är hög, men får inte vara så hög att inflationen börjar skena. Det kan också tyckas som om hela Kina exploderat i ekonomisk tillväxt, men det är en falsk bild. Hundratals miljoner kineser utanför de snabbväxande regionerna i södra och östra Kina är mycket fattiga. Klyftorna ökar dramatiskt. Regimen är fullt medveten om att de måste balanseras på sikt om partiet ska kunna behålla sitt grepp om landet.

Kina har alltså hål att stoppa pengar i även inom gränserna, något som bland annat vice premiärminister Wang Qishan påpekade nyligen. Så USA:s problem med sin statsskuld är inte ensidigt. Kina självt har ett tungt arbete i att både hantera resultatet av sitt stora handelsöverskott, hålla ihop landet samtidigt som relationen till Vita Huset inte får haverera.

• KINA: Se mina kinesiska bilder
• Mer läsning: tidigare inlägg om Kina och USA

AUSTRALIEN: Det rullar på bra

Ur SvD Näringsliv den 29 oktober 2010.

Analys: Australiens storbanker 
möter motstånd trots vinstfest
Jag skrev i fredagens SvD Näringsliv en analys av Australiens banksektor, en text du kan läsa genom att klicka här. Tre av landets fyra storbanker rapporterar återigen gigantiska vinster över eller nära rekordnivå. Samtidigt tornar, paradoxalt nog, problem upp sig framöver trots att Australien har god fart i ekonomin.

När du ändå är igång kan du här läsa en artikel som publicerades för några veckor sedan i samma SvD Näringsliv om Exportrådets satsning i höst i Australien för att öppna upp den stora australiensiska gruvsektorn för svenska små exportbolag.

• Bilder: Bästa från Australien 2009-2010
• Alla inlägg från & om Australien
• Reportage: Australien går på högvarv (publicerat i maj 2010)

HONGKONG: Bland världens dyraste lyxlägenheter

Utsikt över Hongkong från The Peak. Foto: Erik Bergin

Här kostar en lyxlägenhet 
140 000 kr per kvadratmeter
Bara Monaco och London är dyrare än Hongkong när det gäller priser på lyxbostäder. I den forna brittiska kollonin går nya lägenheter i det övre markandssegmentet nu för motsvarande 140 000 kronor och det gamla prisrekordet från 1997 är passerat med 14 procent, enligt Hongkongs regionala centralbank.

Prisrallyt är en oroande del i en utveckling de senaste åren där hela den kinesiska fastighetsmarknaden i och runt storstäderna längs kusten ökat våldsamt, trots flera försök från myndigheterna att bromsa marknadens uppgång. En stor kinesisk fastighetskrasch skulle skicka chockvågor till hela Europa och USA och försvåra läkeprocessen i världsekonomin efter finanskrisen.

Kina växer även kraftigt totalt sett – enligt en ny analys kan Kinas bruttonationalprodukt, BNP, vara förbi USA:s om bara tio år. Tidigare har många bedömare räknat med att det skulle ta runt 30 år för Kina att bli världens största ekonomi. Det är en våldsam investeringsplan för att modernisera de inre delarna av det väldiga landet, där det finns 700-800 miljoner invånare, som driver på Kinas tillväxt.

• Mer läsning: Dyra lägenheter i Hongkong och Kina kan vara ifatt USA om tio år
• Läs tidigare inlägg om och från Kina
• FOTOEXTRA: Rundresa i Hongkong, Kambodja, Vietnam och Singapore 2007
• PEKING & SHANGHAI från mars 2010 – här är bilderna

USA: Finanskrisen har inte släppt greppet

Loppmarknad utanför ett bostadshus i sömniga Savannah, Georgia, sommaren 2008.

Arbetslösheten bromsar USA:s bostadsmarknad
I en amerikansk ekonomi som visar enastående få tecken på att bättra sig syns ändå vissa ljuspunkter, även om man får leta efter dem. Bostadsmarknaden tycks vara på väg uppåt igen efter två år av finanskris och lågkonjunktur. Men det går sakta och svajigt. Septembersiffrorna från The National Association of Realtors (på svenska: Bostadsmäklarföreningen) visar på en uppgång på 10 procent jämför med under augusti. 4,53 miljoner hem såldes under månaden, men det är en siffra som ändå är hela 19 procent under den för ett år sedan: i september 2009 såldes 5,6 miljoner hem. Genomsnittspriset på 171 700 dollar var ned jämfört med augusti och en stor del, 35 procent, av försäljningarna i september utgjordes av hus där de tidigare ägarna inte hade råd att bo kvar, så kallade "distressed sales" där en stor del av bostäderna ursprungligen finansierats med de "subprime-lån" (lån till låntagare med låg kreditvärdighet) som visade sig bli grundplåten till hela finanskrisen.

Som Forbes skriver i den här artikeln, så indikerar siffrorna att bostadsmarknaden ännu släpar sig fram mycket nära bottennivån. Med mellanårsvalet bara några dagar bort, där president Obama tycks löpa risk att förlora sin majoritet i en av kamrarna, utgör USA:s knackiga ekonomi glödhett politiskt sprängstoff för republikanerna. Arbetslösheten är tvåsiffrig på många håll i USA och det i sig är ett skäl till att bostadsmarknaden inte växer mera. Utan jobb – inga inkomster. Utan inkomster – ingen bostad.

• Tidigare inlägg om finanskrisen

IRLAND: Nära ekonomiskt haveri

Här jonglerar bankiren för 
brödfödan – mitt i Dublin
Dublin, sommaren 2009. En propert klädd ung man står på en gågata i centrala Dublin och jonglerar. På en lapp på marken framför honom står det: "Investment Banker In Need" (Investmentbankir behöver hjälp). Han jonglerar hellre än bra.

Det var för ett drygt år sedan nu. Sedan har allt blivit ännu sämre:


Irland är i djup ekonomisk kris. Storbanken Anglo Irish Bank, AIB, och flera andra har lånat ut pengar vitt och brett i flera år och gjort mångmiljardförluster när låntagarna inte inte kunnat betala tillbaka. Notan för den irländska staten riskerar bli så hög som 50 miljarder dollar, nära 500 miljarder kronor, vilket sätter oerhörd press på Irland och dess skattebetalare.

Ekonomins haveri i Irland, för bara några år sedan ett av EU:s mest snabbväxande länder, har fått drastiska effekter. Fastighetspriserna har rasat, arbetslösheten skenar och byggbranschen har – liksom i Spanien – gått i stå. Regeringen har samtidigt att hantera ett budgetunderskott på över 30 procent av bruttonationalprodukten, BNP – skyhögt över alla tillgängliga EU-gränser, vilket lett till att Irlands kreditvärdighet graderats ned till Europas näst sämsta nivå (Grekland är sämst). Irland riskerar nu att bli nästa land att hamna under förvaltning av Internationella valutafonden, IMF.

• Läs fler nyheter om Irlands ekonomi (Google News)
• Kolla in mina bilder från Irland (och Nordirland) från sommaren 2009

FINANSKRISEN: Nästa krisland - Irland

"Investment banker in need" står det på
lappen framför den här irländaren. När
bankjobbet rök återstod att – jonglera.

Nyheten om att Irlands kreditbetyg
sänks. Den dök upp sent på onsdagen
i min Iphone.

Skuldkrisen når Irland
På onsdagskvällen kom nyheten att Irland får sin kreditrating nedgraderad. Orsaken är statens stora kostnad för att stötta banksystemet. Nedgraderingen är mycket allvarlig eftersom den ger landet dels dyrare upplåning, dels sänkt förtroende på marknaden, vilket innebär risk för en nedåtgående spiral för den irländska ekonomin. I ett större perspektiv innebär det också större press på EU eftersom det blir upp till unionen i första hand att rädda Irland undan finansiell kollaps.

Situationen kan liknas vid den som Spanien och i viss mån Grekland, som i och för sig var värre ute, befann sig i under våren och där problemen ännu inte är över. Alltså så stora statsskulder att länderna riskerar att inte klara återbetalningarna, vilket kräver kraftiga besparingar i statsbudgeten och höjda skatter.

• E24: Läs min rapport om Irlands allt sämre ekonomi
• Läs mina tidigare inlägg om & från Irland
• Foto: Dublin och Belfast sommarn 2009 

VALUTA: Fyraårslägsta för €uron

Ojdå, vilket eurotapp!

Euron sjönk idag måndag till sin lägsta nivå mot den amerikanska dollarn på fyra år (se kurvan). Det är den pågående statsskuldkrisen i Europa som pressar den europeiska valutan, med förnyad nervositet om att Ungern kan bli "nästa Grekland" som skapar cirkus på både börser och valutamarknader. En euro kostar nu ca 1,20 dollar, mot som mest 1,60 under 2008.

Som resenär från Sverige i Euroland blir det därmed allt billigare, även om kronan också fallit en del i värde vilket minskar effekten. Jämfört med för ett år sedan har Europa blivit rejält billigare för svenskar. Under finanskrisen rasade kronan till följd av de finansiella haverierna på Island och i Baltikum. En euro kostade då drygt 11,60 som mest, att jämföra med dagens 9,60. Mellan 2006 och 2008 låg kursen kronor-euro relativt stabil mellan ungefär 9,20 och 9,50 kronor. Jämför man med tiden före finanskrisen, fram till sommaren 2008, så är euron dock fortfarande dyrare idag.

Att kronan också tappat i värde en del syns på kurskurvan för USD-kronor här nedanför. Den senaste tiden, delen av kurvan som syns längst till höger, har dollarkursen stigit från strax över 7 kronor till närmare 8. Jämför det med sommaren 2008, då en dollar kostade under 6 kronor.

INTERNET: Nyheter och politik i en salig röra

Reportaget om Australien blir

propaganda hos S-bloggare

De tjänster på internet som håller koll på blogginlägg om artiklar är ibland intressanta att studera. Här är ett exempel jag just hittade: Mitt reportage om Australiens ekonomi, som publicerades i SvD Näringslivs söndagsmagasin N häromveckan (finns även att läsa på E24.se) används av den skånske S-politikern Roger Jönsson på sin blogg som argument för att alliansregeringen misslyckats med försvaret av den svenska ekonomin under finanskrisen. Reinfeldt har misslyckats, skriver Jönsson, och konstaterar:

Andra länder har klarat sig. Två av dessa är Norge och Australien. I Australien sjunker arbetslösheten snabbt och ekonomin tickar på. Genom snabba stimulanser av den australiensiska regeringen, Labour, kunde man hålla igång ekonomin.
Satsningen på expansiva marknader har också betalat sig mer än väl.

Jag ska inte ge mig in i en politisk diskussion här, det får andra hålla på med. Men, rent faktamässigt, att jämföra Sverige och Australien och dess möjligheter att hantera en internationell kris är inte så lyckat. Länderna är väldigt olika och har helt annorlunda förutsättningar, som det också konstateras bland kommentarerna på Jönssons egen blogg. Mer relevant är i så fall att jämföra Sverige med de övriga europeiska länderna. Då hamnar man förmodligen i slutsatsen att Sverige trots allt klarat sig ganska bra. Vilket det troligen gjort oavsett regering.

• Fler inlägg om politik

Wall Street oroar sig

för grekisk totalkrasch

TV: AP om marknadernas nya krischock

GREKLANDSKRISEN: Börserna tokfaller igen

Grekland får världens

börser på fall idag igen

Årets uppgång i Stockholm i princip borta

Trots att nödlånet till Grekland röstades igenom av parlamentet i Aten så fortsätter landets ekonomiska kris att skapa oreda på börser runt om i världen.

Grafen här ovanför visar Stockholmsbörsens utveckling den senaste tiden. Vid lunchtid idag fredag är Stockholm ned 2 procent. Av årets uppgång som toppat på runt 10 procent upp återstår nu bara 0,9 procent. Den lilla grafen till höger visar index senaste veckan: börsen faller nu för fjärde dagen i rad.

Precis nu, 12.18, kommer samtidigt besked om att Tysklands underhus godkänner stödinsats till Grekland. Överhuset uppges rösta om saken senare idag. totalt handlar det om maffiga 110 miljarder euro som EU och IMF ställer upp med gemensamt.

TV: "Grekland är ett unikt fall"

Läget förbättras inte direkt heller av ett historiskt kursfall på Wall Street-börsen i New York på torsdagen (se kurvan till höger), av allt att döma orsakat av ett misstag av en mäklare på Citibank. Enligt en obekräftad rapport ska mäklaren ha råkat knappa in "miljarder" istället för "miljoner" i handelssystemet, vilket utlöste en nära rekordstor utförsäljning. Aktiemarknaderna uppges vara nervösa efter den smällen även på fredagen.

Dessutom kan man anta att marknaderna ser dystert på torsdagskvällens valresultat i Storbritannien där inget av partierna fick egen majoritet i parlamentet. Det ger osäkerhet kring vem som ska ta hand om landets stora budgetunderskott – Labourledaren Gordon Brown antas försöka få ihop en ny regering på det svaga resultat han har, och om inte det lyckas går bollen över till Toryledaren David Cameron. Eftersom det väntas ta en eller ett par dagar tills en ny brittisk regering är utsedd innebär det en period av osäkerhet, vilket finansmarknaderna inte är förtjusta i.

• Mer om finanskrisen
• Mer om Grekland

FINANSKRIS: Våldschock i konkursmässigt Grekland

Döda i kravaller
i Grekland idag
TV: Här startar upploppet i Aten

Banker i brand – kravallpolis skjuter tårgas
Tre personer dödades i Aten idag i protester mot de kraftiga besparingar som grekerna tvingas till efter att politiker slarvat med landets finanser. Banker står i brand i den grekiska huvudstaden idag. De omkomna fanns inne i en bankbyggnad som satts i brand av förbannade demonstranter, skriver New York Times.

At one point, Reuters reported, protesters set fire to a building and a witness saw firemen evacuate at least four people. “There are probably people trapped in the building,” fire officials said in a statement before the news emerged that people trapped in the building had died. The police blamed what were called “hooded youths” for setting fire to the building.

Kravallpolis sköt tårgas för att skingra demonstranter som försökte ta sig fram till parlamentsbyggnaden.

EU oroar sig nu för att de andra länder som efter Grekland är sämst ute ekonomiskt, Spanien och Portugal, ska dras in i oron. Dels våldshandlingarna som de i Aten, men också att kreditvärderingsinstituten ska sänka Portugal och Spanien till den grekiska nivån, som i så fall mer eller mindre automatiskt kommer försätta de länderna i samma krisläge.

Europas börser sjönk kraftigt idag på nyheten om oron i Aten.

• Alla nyheter om krisen och våldet i Grekland (Google News)

SvD I AUSTRALIEN: Gruvorna vaknar

Rapport från underjorden i SvD

Jag har skrivit en story om att Australiens gruvindustri åter tror på goda tider efter finanskris och elände. Läs den i lördagens SvD Näringsliv (fanns inte på nätet än när jag tittade nyss men man kan alltid gå och köpa papperstidningen. Eller ta en prenumeration.)

RESEBRANSCHEN: Charter pressas av konjunkturen

Vintertapp för Fritidsresor
– men omsättningen ökar
Även Fritidsresor rapporterar idag tisdag, liksom Ving häromdagen, om en stark marknad även om vinsten sjunker. Fritidsresor preseterar en omsättning på drygt 4,3 miljarder kronor, några tiotals miljoner över förra räkenskapsåret, och gör ett rörelseresultat på 321 miljoner kronor. Det är lägre än resultatet för år 07/08 som blev 368 miljoner kronor, men är enligt Fritidsresor själv "den högsta lönsamheten bland charterbolagen".

"Min bedömning är att vi har lyckats hålla marginalen jämfört med föregående år bättre än någon annan arrangör i Norden", kommenterar Fritidsresegruppens koncernchef Christian Clemens i pressmeddelandet.

Sommaren 2009 har varit stark enligt pressmeddelandet medan vintern innebar ett tapp, vilket slår på resultatet.

Bolaget skriver:

Generellt märktes en stark efterfrågan på Thailand och icke-euroländer som Turkiet, Egypten och Tunisien.

Fritidsresors ägare TUI Travels rapporterar en i princip oförändrad omsättning på 9,6 miljarder kronor. Vinstmarginalen uppgick till 6,0 procent (6,4). Om resultatet från egna agentbolag inkluderas blir marginalen 7,2 procent, enligt pressmeddelandet.

• Även Ving går bra – läs mer här
• Läs alla tidigare inlägg om ekonomi
  

RESEBRANSCHEN: Starkt Ving trots krisen

Svenskarna fortsätter resa
För sjätte året i rad, enligt egen uppgift, redovisar resekoncernen Ving rekordresultat. För det brutna räkenskapsåret 08/09 gör Ving (Ving och Globetrotter) en rörelsevinst på 222 miljoner kronor, en ökning med 11,6 procent från förra årets 199 miljoner. Omsättningen steg 2,4 procent till drygt 4,2 miljarder kronor.

"Vi lyckades mycket väl med sommaren och utökade vår volym, och särskilt framgångsrika var vi med resmål som Turkiet och Mallorca", kommenterar vd Eivor Andersson i ett pressmeddelande.

Svenska Ving ingår i brittiska Thomas Cook Plc i London, som också går bra med ett rörelseresultat på motsvarande en dryg miljard kronor.

• Tidigare inlägg om ekonomi - klicka här!
  

SPANIEN: Kan finnas klipp att göra

Roar mig med att kolla lägenheter i Spanien – som bekant har den spanska byggmarknaden havererat sedan 2006, arbetslösheten är tvåsiffrig och Spaniens ekonomi hör till de värst drabbade i Europa av lågkonjunkturen. Det är alltid svårt att veta hur fastighetspriser på mera exklusiva ställen utvecklar sig, man måste nästan åka dit för att skapa sig en bild. Men klart är att investeringarna in i landet fallit, exempelvis från riskkapitalbranschen, samtidigt som rika spanjorer enligt vissa rapporter nu börjat handla igen i spekulation om att aktiemarknad och andra investeringsobjekt är på bottennivån.

Ett exempel på prisbilden är kanske den här lägenheten på 71 kvadratmeter med pool och havsutsikt i Manilva mellan Valencia och Gibraltar (se kartan). Utbudspriset ligger på 108 500 euro, alltså cirka 1 miljon kronor. Jämförelsen haltar visserligen en hel del, men min egen lägenhet i Stockholm – mindre, utan pool & beach – är för tillfället värderad till 2,5 miljoner.

• Fler fastigheter: Vivaestates (OBS detta är en bland många mäklarsajter, se till att kolla flera.)

View Larger Map

BILDEXTRA: Skeppsskroten boomar i krisen

Hit åker världens fartyg för att dö

Världens rederier har beställt stora mängder fartyg de senaste åren under högkonjunkturen vilket gör att antalet skepp nu, när det är kris, är på tok för stort. Det här skrev bland andra SvD Näringsliv om nyligen. Det skapar i sin tur paradoxalt nog högkonjunktur för en annan bransch: skeppsskroten.

Längst kusten norr om den ökända hamnen Chittagong i Bangladesh finns en av världens största skeppskyrkogårdar. Där körs fartygen för egen maskin upp på stränderna vid högvatten och skroven monteras ned med hjälp av vanlig mankraft och skärbrännare. Det är en ljusskygg affärsverksamhet som å ena sidan förser fattiga Bangladesh med viktig och billig import av stål, men å den andra sysselsätter uppskattningsvis 25 000 arbetare eller mer under arbetsförhållanden som bedöms som extremt svåra och farliga. Fartygen innehåller ofta kemikalier, tungmetaller och giftiga material som asbest och PCB som arbetare och miljö utsätts för.

Nu i augusti ligger till exempel det här fartyget, gastankern Margaret Hill, kvar med körförbud i Southampton eftersom brittiska miljömyndigheten misstänker att hon är på väg att köras dit för skrotning.

Relativt få fotografer besöker de farliga fartygsskrotarna i Bangladesh och landet har inget intresse av att visa upp dem för turister.

Men jag gick in på Google Maps, där satellitbilder som tycks tagna så sent som i år visar omfattningen av industrin: längs en strandremsa på någon dryg mil strax norr om Chittagong räknar jag till runt 60-talet fartyg, hela eller i olika stadier av nedmontering. Se bilderna här bredvid och klicka här för att komma direkt till kartan. Som spöklika skelett i stål och rost ligger de en gång stolta oceangående tank- och containerfartygen bredvid varandra, dömda till en långsam återvinningsdöd på stranden.

Sista resan: Här ligger fartyg uppkörda på stranden strax norr om Chittagong, Bangladesh, där de huggs upp till skrot. Foto: Google Maps

Enligt brittiska uppgifter förser skrotverksamheten Bangladesh med 80 procent av dess behov av stål för bland annat byggindustrin, metall som annars skulle behöva importeras dyrt.

I maj i år skrev 63 länder under ett nytt internationellt avtal vid en konferens i Hong Kong som reglerar vilken standard som ska hållas vid skeppsskrotarna. Uppenbarligen finns gott om fartyg att skrota ändå för de fattiga bengaliska arbetarna. Gissningsvis används denna billigare variant av skrotning inte minst av ljusskygga rederier som försöker hålla kostnaderna nere.

Arbetare vid skeppsskroten i Bangladesh. Foto: CBS 60 Minutes (från 2006)

• Fler bilder från skeppskyrkogården i Bangladesh på Google – klicka här.

Mer läsning:

• ABC från maj: Skrotbranschen boomar i krisen
• BBC: Gastankern hålls kvar i England
• CBS 60 Minutes: bilder från Chittagong, Bangladesh
• Wikipedia: Det här är Chittagong
• Wikitravel: Resetips för Chittagong
• Karta: Chittagong, Bangladesh (Google Maps)

ISLAND: Nytt avslöjande om finanskraschen

Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik, Island.

Isländsk bank beviljade

miljardlån till kompisar

Uppdaterat: Tisdagen den 4 augusti publicerade SvD Näringsliv nya uppgifter om den grovt ansvarslösa utlåning som den isländska banken Kaupthing gjorde sig skyldig till, strax innan den kraschade i oktober förra året och togs över av isländska staten (samma öde som landets två andra storbanker mötte samtidigt).

SvD Näringsliv tisdag 4 augusti.

Det finns mycket intressant i den här historien, men en del är att de interna dokument från banken om utlåningen av avslöjandet baseras på först publicerades på sajten Wikileaks.org, en så kallad whistleblower-sajt som publicerar läckta dokument i syfte att kasta ljus över sådant som det bör kastas ljus över. Termen whistleblower innebär att en medborgare, anställd eller annan person med insyn läcker uppgifter till pressen om ett missförhållande. Som enda svenska tidning valde SvD Näringsliv att därefter gå vidare med uppgifterna på tisdagen.

På onsdagen följdes avslöjandet upp med en intervju med Länsförsäkringars förre vd Tommy Persson som också satt i bankens styrelse. Läs artikeln här. Enligt honom gick allt rätt till i Kaupthing. I dag, torsdag, skriver SvD Näringsliv om likheterna mellan Kaupthingaffären och ett annat aktuellt fall, Gotlands sparkade landshövding Marianne Samuelsson. Läs här.

• Läs artikeln i SvD Näringsliv om Kaupthings utlåning
• Wikileaks: Här läcktes dokumentet om Kaupthing
• Mina tidigare inlägg om Island och finanskrisen
• Reportage ur magasinet Vanity Fair: Därför föll Island