Just nu upplever jag något av det fenomenala lugn som bara en stilla stund på en skärgårdsö kan förmedla. Här hörs inte en båt, inte ett skrän, inga fåglar, bara vinden och spraket från elden (och, just nu, snarkningarna från S som lagt sig på en handduk vid brasan). Skärgården har en sorts dov, ödesmättad spänning som man bara upplever en mörk, blåsig, mulen kväll som den här, ute på en öde mörk ö som den hår (så öde är inte Grinda egentligen, men ändå).
Vädret har inte varit perfekt, med en del regnskurar, men ändå acceptabelt. Bättre än förra gången jag var här då det blev ösregn och strömavbrott.
Har sagt det förr och jag säger det igen, men en skärgårdsö är en utmärkt scen för en skräckthriller. Typ: lägerelden sprakar, någon går för att samla ved, skratt och stoj, en siluett av en man i skuggan av skogsbrynet, var tog han vägen, ett skrik i den mörka natten, en...
Location:Sverige
