APPLE: Steve Jobs död

Apples hemsida under torsdagen.

Han hyllas som en rockidol
Som om han varit en internationell politiker eller rockartist i klass med Lennon och Presley hyllas och sörjs dator- och mobiltillverkaren Apples grundare och styrelseordförande Steve Jobs idag efter sin död. Det är ingen nyhet att världen är full av Applefans, men reaktionen är ändå märklig att beskåda.

Från hela världen har nyhetsbilder strömmat in i dag som visar blomsterkvastar, ljus och bilder på Jobs utanför Applebutiker i Peking, New York, Kuala Lumpur och i stort sett alla andra storstäder. Twitter flödar över av hyllningar av Jobs. Det är hyllningarna efter en, som någon liknade honom vid idag, datorvärldens rockstjärna vi ser.

Google.com på torsdagen.

Apple har med dess välformade och gränssnittsmässigt nydanande produkter lyfts till att idag vara ett av världens högst värderade börsnoterade företag, i tät kamp med oljejätten Exxon Mobile. Sedan Apple börsintroducerades i december 1980 har aktien ökat över 10 000 procent.

Men det är något annat än rusande börskurser och storfinans som hyllas: förlusten av en ikon och, på sitt sätt, världsförbättrare. Apple självt spädde under torsdagen på bilden av ett företag med ett mera personligt tilltal än andra i branschen genom att på sin sajt ha en stor bild av Steve Jobs. Men även vanligtvis bittra konkurrenter anslöt sig till hyllningarna – däribland Google, där en liten text, "Steve Jobs, 1955 - 2011", länkade till Apples egen hemsida. Frågan är om vi sett något liknande tidigare.

"There will never ever be another Steve", som en ung amerikan kommenterar i Rapport på torsdagskvällen.

Inlägg om Steve Jobs död på Twitter torsdag.

CNN kör den träffande rubriken "Steve Jobs as master showman, cult hero". New York Times-skribenten Nick Bilton lyfter på sin blogg fram en annan delorsak till glorian kring Jobs: hans extrema och, för dem som jobbade med honom, gissningsvis ofta påfrestande intresse för detaljer nere på en nivå som andra storföretagsledare lämnar därhän:

He didn’t just pore over spreadsheets, personnel issues and revenue numbers, as most C.E.O.’s are expected to do. He thought about design, too. In fact, he went beyond thinking about it. He obsessed over it — every curve, every pixel, every ligature, every gradient.

Eller som SvD Näringslivs Adam Erlandsson skriver:

Under tiden som vd gjorde sig Steve Jobs känd som en estradör som gjorde varje lansering till en välregisserad och underhållande show, men det är hans känsla för vad konsumenterna vill ha och hans kompromisslösa sinne för detaljer som kanske gjort det största avtrycket.

Många är historierna om hur Steve Jobs förkastat prototyper för sådant som de flesta skulle ha kallat småsaker, om hur han ändrat produktstrategier på grund av att känslan varit fel.

Steve Jobs Memorial-sida på Fejjan.

Och framgången i sig är förstås en anledning till att bli ihågkommen. Med framgången, särskilt som ledare för ett konsumentvaruföretag, kommer en direkt eller indirekt inverkan på miljoner människors vardag – så snart du ringer, sms:ar och kollar mejlen med en Appleprodukt, eller ser på en animerad film från Steve Jobs filmbolag Pixar, så är du en del av hans imperium, byggt på hans visioner.

Framgång är respektabel. Och hur hård chef han än var, eller delvis kanske just därför, så tillhör Steve Jobs otvivelaktigt en av dagens mest framgångsrika företagsledare. Som president Barack Obama kommenterade:

By building one of the planet's most successful companies from his garage, he exemplified the spirit of American ingenuity.

Steve Jobs blev 56 år.

* * *   

• Alla nyheter om Steve Jobs död (Google News)
• SvD Näringslivs Adam Erlandsson: Sådan var Steve Jobs

TV: Apples medgrundare Steve Wozniak

AFRIKA: Storföretag dränerar kontinenten

Storbolag från Europa, Amerika och Asien som investerat i Afrika smiter från skatter och smugglar ut mångmiljardbelopp från kontinenten. 1200 miljarder dollar tros Afrika gå miste om varje år, enligt ekonomiprofessorn Léonce Ndikumana som nyhetsbyrån TT intervjuat.

– I praktiken är det som att vinsterna packas i väskor och smugglas ut ur landet, säger han till TT.

Hans forskning publiceras nu i boken Afrikas avskyvärda skuld. 33 afrikanska länder har granskats, en granskning som visar på omfattande skattefusk och utsmuggling av bolagsvinster. Afrika, alltjämt världens fattigaste kontinent, är samtidigt rikt på bland annat naturtillgångar som olja och metaller, men får sällan skörda vinsterna.

– Vi behöver globala regler som internationella bolag måste förhålla sig till för att betala skatt och göra rätt för sig, säger han och konstaterar att många bolag har ett slags dubbel bokföring. Den officiella som man betalar skatt på och sedan den verkliga, säger han till TT.  

USA: Högsta fattigdomen sedan 1993

Fler fattiga bland de rikaste
Andelen fattiga i världens rikaste (och ett av världens mest skuldsatta) länder, USA, är nu på sin högsta nivå sedan 1993, rapporter statistikmyndigheten US Census Bureau. Under förra året, skriver New York Times, gled ytterligare 2,6 miljoner amerikaner ned i fattigdom, en gräns som statistiskt innebär mindre än 22 113 dollar att leva på per år för en familj på fyra personer. Det är alltså skillnad på fattiga och fattiga, eftersom en stor del av världens befolkning lever på motsvarande en eller två dollar om dagen. Enligt den amerikanska definitionen var drygt 46 miljoner amerikaner, strax över 15 procent av befolkningen, 2010 att betrakta som fattiga.

1993, året då Bill Clinton tillträdde som president, var fattigdomsnivån ungefär densamma som nu, men den långa ekonomiska uppgången under Clintonadministrationens åtta år vid makten gav allt fler allt bättre inkomster. Dagens ekonomiska kris för USA, med en arbetsmarknad som inte vill ta fart, höga skulder och låg tillväxt, har åter försämrat nivån på välståndet. Robert Groves, chef för US Census Bureau, kommenterar till New York Times:

“The figures we are releasing today are important,” said Robert Groves, the director of the Census Bureau. “They tell us how changing economic conditions have impacted Americans and their families.” 

BÖRSKAOSET: Paniken på marknaden fortsätter

OMX30-index på fredagen. Källa: Bloomberg

NY DAG MED BÖRSCIRKUS
PÅ VÄRLDENS MARKNADER
UPPDATERAD 17.30. De extremt skakiga börserna fortsatte på fredagen efter torsdagens ras i Stockholm på -6,2 procent som var var det största sedan finanskrisen hösten 2008. Strax före stängning i Stockholm hade börsen återhämtat det mesta av morgonens fall på runt –4 procent. Därefter övergick handeln i ett svajigt rally fram till strax före lunch, då kurserna åter dök. Börsen fick sedan stöttning av USA-börserna som föll mindre än väntat eller till och med öppnade på plus. Press från Asienbörserna som också fallit tungt under natten till fredagen adderade till trycket nedåt.

OMXS-index. Från SvD Näringsliv.

Fredagens handel ska ses mot bakgrund av den panik som rådde på aktiemarknaderna över hela världen på torsdagen, sedan nya signaler om risken för ny recession i USA dragit undan mattan för handeln. Stockholmsbörsen föll -6,2 procent (det smalare OMX30-indexet med det 30 största bolagen rasade nära -7 procent) och var i gott sällskap av övriga Europabörser, där London och Frankfurt också rasade tungt. Även aktiemarknaderna i USA kollapsade på torsdagen.

Nedskrivna tillväxtsiffror, där bland annat en bank nu sänker prognosen från 2,5 till 1 procent, bidrog starkt till veckans stökiga handel på torsdagen och fredagen.

Till nervositeten bidrar också att politikerna både i USA och Europa för tillfället tycks oförmögna att fatta de tuffa beslut som krävs för att få bukt med de tunga skuldbergen och budgetöverskotten på båda sidor Atlanten.

Men de lågt pressade kurserna från torsdagens stängning kunde dock inte stoppa en jakt på aktiefynd under fredagens handel. Nyhetsbyrån Direkt kommenterade på aktiemarknaden så här strax före stängning i Stockholm:

Börserna i New York tog riktning uppåt efter en försiktig öppning i rött på fredagen. Fyndköparna tog kommandot och överröstade den oro över framför allt Europas ekonomier som dominerade handeln på torsdagen och i fredagens öppning. 

Omkring klockan 16.35 var Dow Jones upp 0,5 procent till noteringen 11.049. S&P 500 steg 0,9 procent till 1.151, medan Nasdaq Composite var 1,2 procent högre till 2.409.

VÄRLDSEKONOMIN: Vad har hänt?

Vad menar Riksbankschefen?
Flera negativa signaler om den svenska ekonomin kom idag, där allt mer tyder på att Sverige riskerar dras med nedåt av de omfattande skuldproblemen i USA och Europa. Konjunkturinstitutet skrev ned prognosen för den svenska ekonomin och regeringen tog tillbaka vallöftet om ett femte jobbskatteavdrag, med motiveringen att landet behöver stärka sin buffert inför en orolig höst.

Stockholmsbörsen tre senaste månaderna.

Den ökande medvetenheten om att de stora skuldproblemen i Europa och USA inte går att få ordning på speciellt snabbt har som bekant gett ras på världens börser senaste månaden, inklusive Stockholmsbörsen som rasat runt 18 procent på tre månader.

I det läget gick Riksbankens chef Stefan Ingves ut på tisdagen och kommenterade att ingenting dramatiskt egentligen hänt i världsekonomin under sommaren. Ett uttalande som väckte rejäl förvåning. I den här krönikan på SvD.se förklarar jag, eller försöker i varje fall, vad Ingves egentligen menar.

• SvD: Någonting har faktiskt hänt, Ingves
• SPECIAL: Skuldkrisen skakar om USA & Kina

SKULDKRISEN: Relationen USA-Kina under press

Så skakas USA och Kina 
av den allt värre skuldkrisen

SPECIAL: SKULDKRISEN USA finner sig nu i den ovana och förnedrande situationen att läxas upp – med viss rätt – av en kommunistisk diktatur om hur man sköter sin ekonomi och politik. Situationen sätter relationen USA-Kina i centrum – ett ömsesidigt beroende som båda parter har intresse i att hålla i gott skick.
Även tisdagens handel på världens börser präglades av stora rörelser upp och ned, ett tecken på total brist på förtroende hos finansmarknaderna för politikernas förmåga att hantera de stora skuldbergen hos en rad länder i Europa, men också i USA. Just USA:s situation sätter relationen USA-Kina i fokus. En Resande Reporters Äventyr reder ut läget.

Kina håller 3 200 miljarder dollar i amerikansk statsskuld, en stor del av det i statspapper. Det gör Kina till USA:s största långivare.

Det är en enorm investering i världens största ekonomi vars kreditvärdighet sent i fredags alltså värderades ned från den högsta till näst högsta nivån, AA+, av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.

Snabbt kom kommentarerna från Peking om att USA, kongressen, republikaner, demokrater och president Barack Obama snabbt måste se till att komma över sin låsning kring hur landets statsskuld ska minska långsiktigt och hur ekonomin ska komma på fötter.

Dow Jones Industrial Average, 3 augusti–9 augusti. 

Det är förstås ingen nyhet att USA går dåligt. Om något förändrades i samband med nedvärderingen av kreditvärdigheten så var det i så fall möjligen till det bättre: oväntat starka, om än inte tillräckligt starka, amerikanska jobbsiffror gladde faktiskt börserna tillfälligt häromdagen. Och redan långt innan Standard & Poor’s slog till med sin nedvärdering, och skickade en chockvåg av nervositet över världens finansmarknader, har det funnits kritik mot Pekings eget sätt att förvalta sin stora valutareserv. Kinesiska analytiker har länge påpekat att kommunistregimen borde diversifiera sina placeringar och därmed minska beroendet av dollarn och den amerikanska ekonomin.

Till exempel finns det som bekant flera europeiska ekonomier som är i stort behov av investeringar. Flera av de europeiska länderna har kontaktat Peking för att be om investeringar i sina statspapper. Kina har hittills köpt en del grekiska papper. En tidigare politisk talesperson i Peking, Cheng Siwei, sa till Reuters på måndagen att han dock inte förväntade sig några stora kinesiska investeringar i eurozonen. Hur mycket Kina investerat i eurozonen är inte känt, men analytiker har beräknat storleken till runt en fjärdedel av reserven.

Ett annat omdebatterat ämne, särskilt inom relationen USA-Kina, är värdet på den kinesiska valutan, yuan. USA har länge menat att valutan är onormalt lågt värderad och att Kina borde låta den stärkas mot dollarn. En starkare yuan skulle minska Pekings huvudvärk kring hur man ska hantera sina enorma valutareserver i dollar.
Men en alltför kraftig höjning, invänder Peking, av den kinesiska valutan skulle hota den kinesiska exportsektorn och ingen förväntar sig något annat än en liten förstärkning av yuanen i små steg.
TV: Börspanik även på onsdagen


Frustration märks också inifrån det kinesiska politiska etablissemanget kring farten i Kinas egna ekonomiska reformer. Det handlar bland annat, rapporterar Reuters, om att lätta restriktionerna för kinesiska investerare att investera utomlands. Mer frihet där skulle minska inflödet av dollar inne i Kina. En variant är att Kina köper något annat än amerikanska statspapper, till exempel aktier eller obligationer från amerikanska företag. Det är samtidigt något som Washington och Wall Street inte jublar över. Flera affärer, varav vissa helt enkelt inte blivit av, har tidigare utvecklats till heta politiska potatisar.

Till kommunistregimens problem med det växande dollarberget som måste investeras ska läggas den inrikesekonomiska balansgången. Tillväxten i den kinesiska ekonomin är hög, men får inte vara så hög att inflationen börjar skena. Det kan också tyckas som om hela Kina exploderat i ekonomisk tillväxt, men det är en falsk bild. Hundratals miljoner kineser utanför de snabbväxande regionerna i södra och östra Kina är mycket fattiga. Klyftorna ökar dramatiskt. Regimen är fullt medveten om att de måste balanseras på sikt om partiet ska kunna behålla sitt grepp om landet.

Kina har alltså hål att stoppa pengar i även inom gränserna, något som bland annat vice premiärminister Wang Qishan påpekade nyligen. Så USA:s problem med sin statsskuld är inte ensidigt. Kina självt har ett tungt arbete i att både hantera resultatet av sitt stora handelsöverskott, hålla ihop landet samtidigt som relationen till Vita Huset inte får haverera.

• KINA: Se mina kinesiska bilder
• Mer läsning: tidigare inlägg om Kina och USA

USA: Presidenten träffade turister vid Lincoln Memorial

TV: Här möter Barack Obama 

turisterna – mitt i Washington

EKONOMI Dagen efter att demokraterna och republikanerna nådde den överenskommelse om budgeten som i elfte timmen avvärjde en nedstängning, "shutdown", av USA:s offentliga sektor, mötte president Obama på lördagen turister vid en överraskningsvisit vid Lincoln Memorial i Washington DC.

Bara runt en timme återstod på natten mellan fredag och lördag tills dess att USA:s federala budgetmedel skulle vara slut, och verksamheter runt om hela nationen stängas, när partierna kom överens om en kompromiss. Tidigare har vid flera tillfällen liknande politiska budgetstrider vållat "shutdowns" av det federala USA, bland annat under Clinton-administrationen då den offentliga sektorn stängdes ned i över 20 dagar.

Helgens kompromiss bäddar för fler budgetstrider framöver, rapporterar Reuters, och hängde på 38 miljarder dollar som ska tas i budgetnedskärningar under räkenskapsårets sista sex månader. Bland annat fanns stöd till aborter med på den lista som republikanerna, med majoritet i representanthuset, ville skära i. Överenskommelsen gör att 800 000 statsanställda kan fortsätta gå till jobbet på måndag, löner till soldater i Afghanistan betalas ut och en lång rad parker, monument och andra sevärdheter i USA hållas öppna.

Obama kommenterade i radio:

I would not have made these cuts in better circumstances. But we also prevented this important debate from being overtaken by politics and unrelated disagreements on social issues.

Efter upplösningen av den heta politiska striden gjorde presidenten en överaskningsvisit vid Lincoln Memorial nära Vita Huset i Wahsington, där det svärmade av turister. Presidenten kommenterade till häpna besökare:

I just wanted to say ... that because Congress was able to settle its difference, that's why this place is open today and everybody's able to enjoy their visit," he told cheering tourists from the monument steps 

EGYPTEN: Journalister måltavlor i Egypten

SVT:s korrespondent vårdas på sjukhus efter överfall
Sveriges Televisions korrespondent Bert Sundström greps och knivskadades "allvarligt" i Kairo på torsdagen, uppger SVT. Sundström var på väg till Tahrir-torget i centrala Kairo för att lämna en rapport till redaktionen om protesterna, när han plötsligt inte gick att nå. Istället svarade en aggressiv röst på arabiska på Sundströms mobil och förklarade att han hölls fången. SVT uppger nu också att reportern knivskadats och opereras på sjukhus, där SVT spårat upp honom. Mycket tycks oklart kring vad som hänt.

Tidningarnas Telegrambyrå, TT, rapporterar på torsdagen:

Han var vid medvetande vid 21-tiden. Två svenska poliser finns på det rum där han ligger. Även personal från den svenska ambassaden i Kairo har besökt Sundström på sjukhuset, enligt UD:s presstjänst.

- Just nu måste vi se till att Berts tillstånd är stabilt, sedan får vi fatta beslut om hur vi ska transportera honom därifrån. Vi har egna läkare på plats och transportplan som står beredda att flyga ut honom om det skulle vara nödvändigt. Just nu är han under vård på egyptiskt sjukhus och vi får helt enkelt se tiden an. 

Det är effekten av de senaste dygnens extremt olyckliga utveckling i Kairo som SVT:s medarbetare råkat ut för, där journalister plötsligt blivit måltavlor i de hetsiga bråken mellan regeringsanhängate och -motståndare.

• Till SVT Rapports artikel om Bert Sundström

Mubarak: "Jag är trött på att vara president" 
Till amerikanska ABC News reporter Christiane Amanpour, tidigare stjärnkorrespondent på CNN, säger Egyptens president Mubarak i en intervju att hans omedelbara avgång skulle störta landet ner i ännu mera kaos. Han säger sig också vara trött på cirkusen: "Jag skulle avgå nu – om jag kunde".

• Mer läsning: Mubarak till ABC News: "Mera kaos om jag avgår idag"

TV: Regimens hemliga order: grip journalister


TV4: Rapport inifrån ett hotellrum i Kairo

• FOTOSPECIAL Al Jazeera: Slaget om Tahrir-torget – rapport från ett komplett helvete
• Mer läsning (SvD): Politiska kaoset i Egypten skapar oreda på marknaden
• Google News: Senaste nyheterna från Egypten – klicka här

EGYPTEN: Presidenten utlovar partisamtal

Mubarak börjar vackla
Det tycks på måndagskvällen som att den hårt pressade Mubarak håller på att öppna för förhandlingar med, som det rapporteras, "alla politiska partier" och öppnar för en ändring av konstitutionen, drag som möjligen kan vara starten på en lösning av Egyptens massiva politiska kris. Ett sändebud från USA ska vara på väg till Kairo för att hjälpa till med förhandlingarna, rapporterar A Jazeera ikväll. På tisdag planeras en extrastor demonstration mot regimen i Kairo där en miljon människor kan väntas delta. Det är bland annat inför det trycket som Mubarak nu tvingas agera.

New York Times rapporterar på måndagen:

Egypt’s new vice president [Suleiman, bilden ovan] said on Monday that President Hosni Mubarak has authorized him to open a dialogue with the opposition for constitutional and political reforms. The vice president, Omar Suleiman, did not offer any further details.

Läget håller snabbt på att bli totalt ohållbart även ur andra aspekter: de ekonomiska skadorna för Egypten kan rimligtvis redan räknas i mångmiljardbelopp. Utländska investerare tar ut kapital ur landet, Kairobörsen har varit stängd i flera dagar, bankerna likaså, det finns tecken på att brist på pengar börjar märkas i ekonomin eftersom bankomaterna är stängda eller plundrade och, vilket jag skrev i en krönika på SvD.se idag, kreditinstituten sänker nu Egyptens kreditrating vilket ger högre lånekostnader. Därtill står i princip hela Egyptens viktiga turismindustri nu stilla, med stora intäktsbortfall som följd.

USA: Nederlag för demokraterna i valet

TV: Presidenten om valresultatet

Obama: Valnederlaget är 
den dåliga ekonomins fel
Demokraterna förlorade sin majoritet i representanthuset i mellanårsvalet på tisdagen men behöll en knapp majoritet i senaten. Ett sådant resultat är relativt normalt vid amerikanska mellanårsval: en majoritet tenderar att balanseras upp mitt emellan två presidentval vilket styr politiken mot ett mittenläge, det finns det många exempel på.

Men nederlaget för det demokratiska partiet och för Obama själv är ändå rejält och utgör en slående kontrast med stämningarna när han vann presidentvalet 2008. Obamas popularitetssiffror har rasat sedan dess och det finns ett stort svar på varför: ekonomin.

"Jag förstår att människor är frustrerade, det är djupt frustrerade över den låga farten i ekonomin", säger Barack Obama själv i en kommentar efter valet. Han försvarade samtidigt regeringens åtgärder för att få fart på en ekonomi som just nu präglas av arbetslöshet, låg konsumtion och allt fler bostäder som tas över av bankerna och där folk ställs på bar backe. "Vi har gjort framsteg under de senaste två åren", säger Obama, "men det är uppenbart att många amerikaner inte känt av de framgångarna än, och det sa de (i valet) igår. Som president är jag ansvarig för det."

• Läs mer om mellanårsvalet i USA här (Google News)

AUSTRALIEN: Det rullar på bra

Ur SvD Näringsliv den 29 oktober 2010.

Analys: Australiens storbanker 
möter motstånd trots vinstfest
Jag skrev i fredagens SvD Näringsliv en analys av Australiens banksektor, en text du kan läsa genom att klicka här. Tre av landets fyra storbanker rapporterar återigen gigantiska vinster över eller nära rekordnivå. Samtidigt tornar, paradoxalt nog, problem upp sig framöver trots att Australien har god fart i ekonomin.

När du ändå är igång kan du här läsa en artikel som publicerades för några veckor sedan i samma SvD Näringsliv om Exportrådets satsning i höst i Australien för att öppna upp den stora australiensiska gruvsektorn för svenska små exportbolag.

• Bilder: Bästa från Australien 2009-2010
• Alla inlägg från & om Australien
• Reportage: Australien går på högvarv (publicerat i maj 2010)

HONGKONG: Bland världens dyraste lyxlägenheter

Utsikt över Hongkong från The Peak. Foto: Erik Bergin

Här kostar en lyxlägenhet 
140 000 kr per kvadratmeter
Bara Monaco och London är dyrare än Hongkong när det gäller priser på lyxbostäder. I den forna brittiska kollonin går nya lägenheter i det övre markandssegmentet nu för motsvarande 140 000 kronor och det gamla prisrekordet från 1997 är passerat med 14 procent, enligt Hongkongs regionala centralbank.

Prisrallyt är en oroande del i en utveckling de senaste åren där hela den kinesiska fastighetsmarknaden i och runt storstäderna längs kusten ökat våldsamt, trots flera försök från myndigheterna att bromsa marknadens uppgång. En stor kinesisk fastighetskrasch skulle skicka chockvågor till hela Europa och USA och försvåra läkeprocessen i världsekonomin efter finanskrisen.

Kina växer även kraftigt totalt sett – enligt en ny analys kan Kinas bruttonationalprodukt, BNP, vara förbi USA:s om bara tio år. Tidigare har många bedömare räknat med att det skulle ta runt 30 år för Kina att bli världens största ekonomi. Det är en våldsam investeringsplan för att modernisera de inre delarna av det väldiga landet, där det finns 700-800 miljoner invånare, som driver på Kinas tillväxt.

• Mer läsning: Dyra lägenheter i Hongkong och Kina kan vara ifatt USA om tio år
• Läs tidigare inlägg om och från Kina
• FOTOEXTRA: Rundresa i Hongkong, Kambodja, Vietnam och Singapore 2007
• PEKING & SHANGHAI från mars 2010 – här är bilderna

USA: Finanskrisen har inte släppt greppet

Loppmarknad utanför ett bostadshus i sömniga Savannah, Georgia, sommaren 2008.

Arbetslösheten bromsar USA:s bostadsmarknad
I en amerikansk ekonomi som visar enastående få tecken på att bättra sig syns ändå vissa ljuspunkter, även om man får leta efter dem. Bostadsmarknaden tycks vara på väg uppåt igen efter två år av finanskris och lågkonjunktur. Men det går sakta och svajigt. Septembersiffrorna från The National Association of Realtors (på svenska: Bostadsmäklarföreningen) visar på en uppgång på 10 procent jämför med under augusti. 4,53 miljoner hem såldes under månaden, men det är en siffra som ändå är hela 19 procent under den för ett år sedan: i september 2009 såldes 5,6 miljoner hem. Genomsnittspriset på 171 700 dollar var ned jämfört med augusti och en stor del, 35 procent, av försäljningarna i september utgjordes av hus där de tidigare ägarna inte hade råd att bo kvar, så kallade "distressed sales" där en stor del av bostäderna ursprungligen finansierats med de "subprime-lån" (lån till låntagare med låg kreditvärdighet) som visade sig bli grundplåten till hela finanskrisen.

Som Forbes skriver i den här artikeln, så indikerar siffrorna att bostadsmarknaden ännu släpar sig fram mycket nära bottennivån. Med mellanårsvalet bara några dagar bort, där president Obama tycks löpa risk att förlora sin majoritet i en av kamrarna, utgör USA:s knackiga ekonomi glödhett politiskt sprängstoff för republikanerna. Arbetslösheten är tvåsiffrig på många håll i USA och det i sig är ett skäl till att bostadsmarknaden inte växer mera. Utan jobb – inga inkomster. Utan inkomster – ingen bostad.

• Tidigare inlägg om finanskrisen

TV: Här är Sveriges glömda platser

Ekonomin föll och platserna 
övergavs, förföll och glömdes
Ekonomin är i ständig förvandling – inte minst nu i svallvågorna efter finanskrisen. Så har det alltid varit: under 1950- och 1960-talen gick ekonomin på högvarv. 1970 var det över. En lång rad platser –  miljonprogramsbostäder, fabriker, kontorsbyggnader, lekparker, motell, folkparker och allt annat mänskligheten samlar på sig – blev plötsligt, under några få år, helt värdelöst. Fabriken fick ny konkurrens, gick i konkurs, folk flyttade, och så vidare. Platserna övergavs.

Om detta handlade ett K-special-program på fredagskvällen i SVT, Glömda platser, där ekonomiskhistorikern Jan Jörnmark lotsade tittarna runt till en rad övergivna platser i Sverige. Mycket intressant, spännande TV som alla borde se.

• Se programmet här på SVT Play
• Kolla in Jan Jörnmarks sajt med mängder av bilder från övergivna platser 

I TV-programmet visas även exemplet med Kvarteret Lustgården som övergavs bara för några år sedan – på Kungsholmen i centrala Stockholm.

KARTA: Här ligger Lustgården

View Larger Map

IRLAND: Nära ekonomiskt haveri

Här jonglerar bankiren för 
brödfödan – mitt i Dublin
Dublin, sommaren 2009. En propert klädd ung man står på en gågata i centrala Dublin och jonglerar. På en lapp på marken framför honom står det: "Investment Banker In Need" (Investmentbankir behöver hjälp). Han jonglerar hellre än bra.

Det var för ett drygt år sedan nu. Sedan har allt blivit ännu sämre:


Irland är i djup ekonomisk kris. Storbanken Anglo Irish Bank, AIB, och flera andra har lånat ut pengar vitt och brett i flera år och gjort mångmiljardförluster när låntagarna inte inte kunnat betala tillbaka. Notan för den irländska staten riskerar bli så hög som 50 miljarder dollar, nära 500 miljarder kronor, vilket sätter oerhörd press på Irland och dess skattebetalare.

Ekonomins haveri i Irland, för bara några år sedan ett av EU:s mest snabbväxande länder, har fått drastiska effekter. Fastighetspriserna har rasat, arbetslösheten skenar och byggbranschen har – liksom i Spanien – gått i stå. Regeringen har samtidigt att hantera ett budgetunderskott på över 30 procent av bruttonationalprodukten, BNP – skyhögt över alla tillgängliga EU-gränser, vilket lett till att Irlands kreditvärdighet graderats ned till Europas näst sämsta nivå (Grekland är sämst). Irland riskerar nu att bli nästa land att hamna under förvaltning av Internationella valutafonden, IMF.

• Läs fler nyheter om Irlands ekonomi (Google News)
• Kolla in mina bilder från Irland (och Nordirland) från sommaren 2009

FINANSKRISEN: Nästa krisland - Irland

"Investment banker in need" står det på
lappen framför den här irländaren. När
bankjobbet rök återstod att – jonglera.

Nyheten om att Irlands kreditbetyg
sänks. Den dök upp sent på onsdagen
i min Iphone.

Skuldkrisen når Irland
På onsdagskvällen kom nyheten att Irland får sin kreditrating nedgraderad. Orsaken är statens stora kostnad för att stötta banksystemet. Nedgraderingen är mycket allvarlig eftersom den ger landet dels dyrare upplåning, dels sänkt förtroende på marknaden, vilket innebär risk för en nedåtgående spiral för den irländska ekonomin. I ett större perspektiv innebär det också större press på EU eftersom det blir upp till unionen i första hand att rädda Irland undan finansiell kollaps.

Situationen kan liknas vid den som Spanien och i viss mån Grekland, som i och för sig var värre ute, befann sig i under våren och där problemen ännu inte är över. Alltså så stora statsskulder att länderna riskerar att inte klara återbetalningarna, vilket kräver kraftiga besparingar i statsbudgeten och höjda skatter.

• E24: Läs min rapport om Irlands allt sämre ekonomi
• Läs mina tidigare inlägg om & från Irland
• Foto: Dublin och Belfast sommarn 2009 

PRYLAR: Så fyndar du utomlands

JAKTEN PÅ FYNDPRISERNA

JOURNALISTIK: Ett alster från min frilansperiod tidigare i år publicerades i söndags i SvD Näringslivs söndagsmagasin N. Att fynda teknikprylar på utlandssemestern blir allt svårare i vår globaliserade värld – men det finns några knep att ta till, är storyn. Läs artikeln här.

• Fler inlägg om journalistik

KINA: När smäller bubblan?

Pudong, Shanghai. Foto: Erik Bergin

Skyhöga hus – och

fastighetspriser

JOURNALISTIK: De flesta tror att det är en fet prisbubbla på gång i Kinas fastighetsmarknad. Om detta skriver jag idag i SvD – läs storyn här.

• Alla inlägg om Kina – klicka här

AUSTRALIEN: Gruvorna åker på ny skatt

Mer om Australien i SvD
JOURNALISTIK: Jag följde upp mitt Australienreportage härom dagen med en politikstory om att regeringen i Canberra, Australiens huvudstad, försöker införa extraskatt på gruvbranschen. Läs artikeln här.

VALUTA: Fyraårslägsta för €uron

Ojdå, vilket eurotapp!

Euron sjönk idag måndag till sin lägsta nivå mot den amerikanska dollarn på fyra år (se kurvan). Det är den pågående statsskuldkrisen i Europa som pressar den europeiska valutan, med förnyad nervositet om att Ungern kan bli "nästa Grekland" som skapar cirkus på både börser och valutamarknader. En euro kostar nu ca 1,20 dollar, mot som mest 1,60 under 2008.

Som resenär från Sverige i Euroland blir det därmed allt billigare, även om kronan också fallit en del i värde vilket minskar effekten. Jämfört med för ett år sedan har Europa blivit rejält billigare för svenskar. Under finanskrisen rasade kronan till följd av de finansiella haverierna på Island och i Baltikum. En euro kostade då drygt 11,60 som mest, att jämföra med dagens 9,60. Mellan 2006 och 2008 låg kursen kronor-euro relativt stabil mellan ungefär 9,20 och 9,50 kronor. Jämför man med tiden före finanskrisen, fram till sommaren 2008, så är euron dock fortfarande dyrare idag.

Att kronan också tappat i värde en del syns på kurskurvan för USD-kronor här nedanför. Den senaste tiden, delen av kurvan som syns längst till höger, har dollarkursen stigit från strax över 7 kronor till närmare 8. Jämför det med sommaren 2008, då en dollar kostade under 6 kronor.