BILDEXTRA: En liten bit av Warszawa

Okände soldatens grav i Warszawa. Två soldater står ständigt i givakt.


Liten del av Warszawas gamla stan, färdigåteruppbyggd efter kriget så sent som 1962.


Ett filmteam som parkerat sina bussar här på gatan har just avslutat en inspelning inne i en kyrka, precis här bakom. Utanför står en nunna - eller en skådis utklädd till nunna - och pratar i mobiltelefon.


Erik åker polsk spårvagn.


Polsk öl. Inte den bästa jag smakat, rätt blaskig. Men den andra var bättre än den första. Restaurangpriserna är låga. En varmrätt på det här stället går loss på runt 30 zloty, ca 75 kr. 100 zloty ungefär 250 kronor.


En pelare präglad av ångest bär upp balkongen. Höger: detalj ur kyrkan där de spelat in film.


Presidentpalatset i Warszawa. En snubbe står ivägen.


Liten del ur gamla stan.

Åter efter megarunda på buss & spårvagn

Vi har sett hela Warszawa känns det som med hjälp av två busslinjer och en spårvagn. Inte betalat en enda zloty - vi försökte men chauffören sa bara åt oss buttert att gå på och hålla käften.

Nu åter i hotell Metropols jazzclub (!) där de även serverar frulle. Igår kväll satt det en pianist här och lirade, han kanske dyker upp sen.

Tvärs över gatan på torget finns alltså Stalins torn, det som man kan åka upp i 30e våningen i.

Är mkt positivt överraskad över Warszawa - rent, fint, lite kombo och Stockholm och Paris på nåt sätt. Eller, nja det kanske inte var den bästa liknelsen, men jämför man med tex Berlins kommunsm-kitsch så känns det här mer som en vanlig stad, om ni fattar. Alla är trevliga och ingenstans hittills har vi sett nån ful öststatlig nedgången hopplös förortskänsla, trots att vi åkte den där bussen ut i ett industriområde tills hungern tvingade oss av.

Min första polska pilsner: Zywiec. Ljus, rätt blaskig, ingen hit. Snart blir det carpaccio och rostad anka.

Äter gulasch mitt i nygamla stan

GAMLA STAN, WARSZAWA. Har åkt spårvagn i duggregn till Gamla stan, som alltså var återuppbyggd efter kriget. Där har vi studerat gamla foton på historiska museet. Intressant, man får en uppfattning om hur förstörd stan egentligen var. General Eisenhower sa när han kom hit 45:

"I have seen many towns destroyed, but never have I been faced with such destruction."

Nu ska det ätas gulasch, sen ska vi se slottet. Det här med koncentrationsläger är mer komplicerat, det närmaste är Treblinka men det förstörde tydligen tyskarna, så det verkar mest återstå ett monument. Tio mil bort, får se hur det blir med det.

Regnet har slutat.