Morgon på Manillas flygplats

Det visar sig att jag är här på tok för tidigt. Gick upp kl 5, hade kunnat sova lätt en halvtimme till. Allt strul jag väntade mig efter mejlen från Expedia om att bokningen ändrats uteblev. Det är ännu en gåta vad de menar.
Enda missödet var att en säkerhetsvakt tog min hopfällbara sax. Synd, den var bra. Jag gissar att han ger den till sin son ikväll.

Jag hade förstås tappat bort nån inpasserings blankett jag fyllde i när jag kom. Men plötsligt behövdes inte den. Och så fick jag en ny att fylla i. Märkligt.

Om ett par timmar är jag alltså i Taiwan. Jag måste skaffa en Taipeikarta och försöka kolla vad valutan står i.

Prisjamforelser och krangel

Engelskt tangentbord nu. Kan konstatera efter dagens shoppingrunda att Sverige verkar ha konkurrenskraftiga priser pa elektronik. Klader daremot kostar kanske en tiondel i Filippinerna, i Malaysia ar det ocksa billigt. Kollade tva grejor idag: Ett 17-55 mm Canonobjektiv (Canon Objektiv EF-S 17-85/4-5,6 IS USM) som har gar loss pa ca 5700 kr men kan fas for under 5000 via internet i Sv. Och en Sony PSP mobilspel- och videokonsol, i Manilla ca 2000-2200, pa svensk sajt ca 1500-1700 kronor. Sa var det noterat.

Blir intressant att kolla priser i Taiwan - om jag nu kommer dit. Den meckiga amerikanska bokningssajten jag bokade via har skickat tva kryptiska mejl om att nagot har andrats i bokningen och att jag bums maste ringa till USA (kostnad: 80 peso per minut) for att fa reda pa vad det ar. Idiotiskt, skulle aldrig handa har.

Nu ska jag iaf sova, sa far vi se hur det gar.

Sjukt stort varuhus

SM Megamall. En shoppingmässig best. Notera den blåaktiga sektionen, som är kanske 30 meter hög. Tänk en betonglåda på tio sådana sektioner i bredd. Har samlat kraft utanför i tio min för att gå in.

De demonstrerar mot Gloria igen i finanskvarteren och hela Manilla är i kaos. Alla tutar samtidigt.

Orige med plastkort

Nu har det hänt igen. Jag har tvingats köpa en större väska för att få plats med allt jag har köpt. Har investerat en stor del av dagen i megavaruhuset Robertson's place, ett groteskt stort ställe som bara drar iväg åt olika håll så man går bort sig.

Åter i Manilla.

MANILLA. Klockan är 09.27 och jag har inte ätit nåt. Trodde jag skulle få en sketen macka av Air Philippines iallafall men icke.

Tjusig utsikt när planet lyfte över Negros.

Semester snart slut-ångest

Precis när man förstått hur ett land funkar och börjat känna sig bekväm med det så är det dags att åka hem. Det är samma sak varje gång. Efter en dag med sol o värme kan jag inte klaga på vädret iaf.

Några reflektioner: Jag konstaterar att öarna här har mkt att bjuda på, fast inte alltid så som man tänkt sig. Det man trodde var bra kan bli en besvikelse. Och där man mera råkar hamna och inte har några förhoppningar på kan bli en fullträff. Vädret avgör förstås också. Där har jag haft både tur o otur.

Jämfört med tex Thailand är turismen här outveckad, bortsett från ställen som Boracay. Det är i nio fall av tio positivt förstås, men ibland saknar man upparbetade arrangemang av rena bekvämlighetsskäl. Ett ex: häromdagen kollade jag om det gick att åka på valsafari. Bortsett från att vädret var för dåligt så hade det krävts att jag chartrat en hel båt själv, vilket blivit dyrt. I Thailand hade den situationen aldrig uppstått eftersom det alltid finns nog med folk för att fylla båtarna.

Men filippinarna gillar jag. De är alltid glada och vill väl. Som mina kompisar från vulkanen förklarade livssynen: en filippin vill alltid ha roligt och vill alltid hjälpa till. Frågar du om vägen får du svar - även om personen inte har en aning om vart det ligger.

Reinfeldt

Ligger och kollar på Hardtalk på BBC med Fredrik Reinfeldt. Val vinner man på valdagen, förklarar han som vanligt de usla opinionssiffrorna. Inget nytt. Han myser över det faktum att David Cameron kom till Stockholm för att snacka politik efter valet. Jag hade nog mer att lära än han, säger Reinfeldt ödmjukt.

Finale grande i Taiwan

De sista dagarna hade jag forst tankt gora av med i nagot av distrikten kring Manilla - det finns tex fina risplantager i olika nivaer och odemark norr om staden i det som kallas Luzon. Eller kan man ge sig av soderut till en annan vulkan som heter Taal, och som ska vara enklare att komma intill an den jag gav mig pa. Alternativt hade jag forstas kunnat stanna kvar har nere ett par dar till, fast det kanns som det racker med de har blekfeta europeerna nu.

Men nu blir det sa att jag aker till Taiwan de tva sista natterna istallet. Lite knasigt ar det helt klart att ge sig dit sa kort tid och det blir en extratripp som absolut spracker budgeten (som a andra sidan varit ganska modest i Filippinerna). Hela vistelsen med flyg och hotell i Taipei dundrar loss med 5000 skr. Men ar man pa semester sa ar man, sa han som kopte husvagn. Och blir det sol imorgon oxa sa tror jag det racker ett tag for mig.

Paradiset på en strand

Efter en punktering har jag nu kommit till Paliton beach. Se bilden. Det är 300 meter sand, några fiskare och så jag. Bara vågskvalp hörs. Pacific-blått vatten och bergen i fonden. Stekhett. Jag säger bara såhär: bättre blir det inte.

På ö-spaning

Kanonväder idag och jag är på väg till Siquijor, en liten ö på två mil i diameter, där det håller till en sorts naturbotgörare i de inre bergen. Häxor, som mina filippinkompisar kallar dem. Stället ligger 45 min med färja från Dumaguete. Det är inte för häxorna jag åker dit dock, utan för stränderna och naturen. Tanken är att hyra en moppe och se mig om lite.

Frukost

Sitter o äter frukost. Har fått ett berg frukt, mjölk o cornflakes. Fruktchock. Kl är 9. Två bord bort sitter vad som ser ut som en försupen tysk eller fransman med sin 20 år yngre filippinska tjej och ska just köpa klockor av en försäljare. Karln har redan sänkt minst två bira och börjar bli skränig. Beklämmande.

Flyger åter till Manilla den 29. Idag o imorgon ska jag ta mig utanför Dumaguete och kolla in beach och lite sevärdheter, samt lämna kläder på tvätt.

Raritet

Inte för att den har nåt med Filippinerna att göra men ändå: en skönt begagnad vinröd, lappad, rostmålad, potent Ford Mustang GT 350 parkad vid strandpromenaden. Oj vad man äger med den bilen.

Cebu-ligan

Jag tror jag har lurat ut det nu. Ön bredvid är Cebu, vars huvudstad med samma namn är en betydande turist-hotspot för de fegisar som vill undvika kaoset i Manilla. Gissningsvis tar sig de som vill se nåt annat än Cebu hit till Dumaguete och ställer till det här istället. Här bredvid sitter nu ett högljutt gäng fransmän till exempel, som jag plåtar i smyg medan jag väntar på min kyckling.

Ska imorgon hyfsat tidigt undersöka möjligheterna att hinna förbi Taiwan. Resebyrån öppnar kl 8.

Vilar ut och planerar

Sitter pa ett internetcafe med gapande dataspelande ungar. Tror de spelar Counterstrike. Ett javla liv. Har mejlat lite och ska nu kolla upp diverse biljettpriser etc hit och dit. Det som gor planeringen en aning komplicerad just nu ar vadret, eller rattare sagt det mycket ombytliga vadret. Ena timmen ar det sol, nasta duggregn, nasta igen molnigt i storsta allmanhet. Det finns en massa beachresorts harikring, men det kanns lurigt att investera tva dagar pa ett av dem om det inte ar sol. Ska bestamma hur jag ska gora i morgon.

Dumaguete (uttalas 'dumagete' har jag fatt lara mig) ar en proper universitetsstad med en ca 3-400 meter lang strandpromenad, fast det ar ingen strand man badar vid direkt, hamnen arprecis bredvid. Men stan ligger fint till, och det finns en massa shopping, restauranger etc. Alls icke nagot daligt stalle, skulle fungera bra som utgangspunkt om man ville gora dagsutflykter etc. Som jag skrev tidigare ar det samtidigt valdigt gott om blekfeta europeiska alt. nordamerikanska karlar, inte sallan med de valkanda filippinska kvinnorna med sig, och jag tycker uppriktigt sagt att det inslaget sanker helhetsintrycket av stan. Det kanns inte som ett backpackerstalle direkt.

Trevligt - men

DUMAGUETE. Jo det verkar vara ett trevligt ställe det här, sedan om det epitetet ska tolkas posi- eller negativt kan man fundera över. Men vad gör alla europeiska ensamma övre medelåldern-män här? Det enda man ser typ. Har just satt mig o beställt en sen middag inkl pilsner. Till vänster sitter en sorglig karl och ser ut som han inte sålt ett skit men ändå tappat pengarna, bakom honom två norrmän och till höger en snubbe som vagt påminner om steven speilberg, mest på skägget. Nu rapade han diskret. Det här är misstänkt alltihop.

I varm buss

Telefonhelvet låste sig när det kom ett sms, orkar inte skriva om hela skiten. Konstaterar bara att jag haft två fantastiska dagar med filippinerna jag träffade i regnskogen vid vulkanen. Hann tom hälsa på en av tjejernas föräldrar, som visste vad sverige är. Nu sitter jag på en varm trång buss på väg till Dumaguete. Till och med den allmänt avoga guideboken rekommenderar den. Jag bör va framme runt kl 20.

Konstiga saker hända

Den här vulkanturen utvecklar sig till en märklig tripp. Vaknade av att tusen tuppar gal utanför, alla uppe på vulkanen är tydligen tuppfarmare. Jag gick en promenad vid sjutiden i syfte att hitta en jeepny sedan och dra. Men då kommer det två filippinska killar som jag börjar snacka med. De visar sig jobba på Sprints kundtelecenter, där de tar emot samtal från amerikanska kunder, och är på en weekend outing på vulkanen. De bjuder på frukost och erbjuder mig bo i deras hus en natt. Nu har ett helt gäng anlänt och vi ska gå och bada i ett vattenfall. Ikväll - fest.

På vulkanens sluttning

MOUNT KANLAON. Ska bo inatt på den aktiva vulkanen Mount Kanlaons sluttning. Det är beckmörkt häruppe nu men jag kan ana ljusen nerifrån kusten mellan molnen. Vulkanen är 2465 meter, jag kan gissa att jag är på knappt halva den höjden.

Det var lite äventyrligt att komma hit. Pga ett missförstånd/dålig beskrivning i guideboken trodde jag att det var en baggis att ta sig upp på sluttningen från en stad som heter La Carlota. Så icke. Det var visserligen bara ca 15 km, men vägen bitvis den sämsta jag åkt på. Mc-sidovagntaxin jag hyrde fick kämpa över grusstig med grova stenar på ettans växel och jag lättade från sätet ett par gånger i guppen. Det mörknade och rakt fram syntes konturen av vulkanens tratt svagt mot himlen. Mäktigt faktiskt. När vi kom fram till det första stället man kan bo på -
det finns flera - satt det en skylt med Closed, men jag o taxichaffisen fick några ungar att fixa fram ett rum.

Ska kolla in stället mer imorgon, nu ska jag mest se om butiken en bit härifrån är öppen. Jag får se vad det blir av det hela, men det är ju coolt att ha bott på en vulkan. I vilket fall har jag fått nytta av min Maglite-lampa jag köpte på Clas Ohlsson.

Avgång om två min

Har just gått på båten till Bacolod som ska gå om två min, 12.30. Ska ta en timme. Väl där ska jag se om det går att åka vidare till vulkanen med en gång. Risken finns att det får bli en övernattning. Stekhett och sol. Ska just börja läsa Norman Mailers debutroman De nakna och de döda.

Amerikansk imperialism

Har lokaliserat stans nöjescentrum. En bit bort från mitt thaihak pågår ett fett disko som jag kollar upp. Stället heter O2. Det visar sig vara väldigt populärt - kön är säkert hundra meter. Men det finns en hake. På en upplyst skylt står det: 'This event is open only to adult smokers 18 years old and above.' I kön står ungarna och tänder cigaretter. Sponsorn av jippot visar sig vara Marlboro och på en stor skärm bakom den höga avspärrningen uppmanas deltagarna bli medlemmar i klubben Marlboro Full Throttle intill bilden av en sportbil. På borden därinne, som jag kan smygplåta över staketet, står askkoppar tjusigt upplysta underifrån.

Som av en händelse är stället bredvid där jag tar en öl sponsrat av samma amerikanska tobaksjätte.

Här kommer svar

Tack alla som kommenterar på mina inlägg, jag läser dem allihop via
mejl i mobilen. Kan inte svara på alla just nu dock. Men tack Jonas,
det var en rolig text att skriva. Och den som undrar om öl: det är San
Miguel som gäller här (tyvärr). Man ska definitivt undvika
light-varianten. En SM kostar vidpass 50-60 peso i baren, ca 10 kr, en
Heineken får du ge tre ggr så mkt för. Tiger finns också ibland.

Rättelse

Har skrivit fel hela tiden, ön heter inte Pasay utan Panay.

Tokbilligt

Gick på shopping spree i Iloilo. Två jeans, två tshirts, två skjortor. Kostnad: 500 skr. Vet inte hur jag ska få plats med allt.

Det här är en universitetsstad så det finns massa mode i varuhusen och kidsen är mkt välklädda. Allt är galet billigt, det är mest en fråga om hur mycket man kan få med sig.

Nästa punkt på schemat: göra research vid färjeterminalen. Tjejen i receptionen säger att jag ska be taxin köra till 'the peer'. Låter logiskt. Därefter troligen till en stadsdel som heter Molo och kolla. Har inga stora övriga ambitioner med dagen. Kan bli middag längs Diversion road, ca 1 km, där det ska finnas många restauranger.

Sol och lagom fläkt ute, ca 30-32 grader gissar jag.

Just beställt in stek och pilsner

Det verkar va en trevlig stad det här, Iloilo, på sydöstra delen av Pasay. Knappt femhundratusen enl taxichaffisen. Jag kom strax före kl 18 efter sex timmar på till stora delar grusväg. Bussen, en modern landsvägsmaskin, verkar inte vara byggd för det för motorn gick varm och besättningen fick kliva ut och hälla på vatten.

Har checkat in åtm två nätter på värsta lyxstället, som ändå är billigare än det på Boracay. Ska kanske ta nån dagstur och även kolla båtmöjligheterna över till nästa ö, Negros. Där är planen att stanna till vid en vulkan mitt på ön, glömt namnet. Tyvärr har jag läst att man måste söka tillstånd att bestiga den en MÅNAD i förväg. Det verkar lite överdrivet.

Det verkar vimla av restauranger i Iloilo, en gammal spansk stad. Jag har gått till en ett par kvarter bort och beställt stek och en San Miguel, the pilsner of choise i det här landet.

Inte sett en enda västerlänning sen jag kom hit.

Dålig landsväg i sex timmar

Skumpar fram på usel landsväg i buss med destination Iloilo, Pasay. Ska ta sex timmar. Jag har slut på matsäck.

Listen to the music

Dagens middagssoundtrack: Mambo no 5, Macareena, King of the road och I cant get you out of my head med Kylie. Nån mer klassiker som jag glömt. Två svenska familjer med tonårsdöttrar satt bredvid och tjejerna gick igång fett på Macareena. Just nu hör jag YMCA i fjärran.

Så till dagens andra ämne. Alla som rest i Sydostasien, särskilt Thailand och uppenbarligen Filippinerna, har sett dem: blekfet europeisk man i självexil, frånskild minst en gång, mellan 45-65. Och med en inhemsk kvinna vid sin sida i åldern ca 18-27 år. Förhoppningsvis över 18 i allafall. Ikväll hamnade jag bredvid ett praktexemplar. Han: blekingedialekt (inget ont om Blekinge för all del), urtvättad blekgul munkjacka, dålig engelska, shorts och med svår rökhosta. Gissningsvis 43-47. Hon en liten söt filippina på ca 21-23. Efter ett tag blir det lite tröttsamt. Undrar vad han betalat och för hur länge.

Idag var en bra dag med kanonväder men jag är trött på européer och sand i alla kläder. Allt tyder på att jag drar vidare imorgon.

Bad, bad, bad

Soligt, varmt i vatten och luft och gott om plats på stranden. Har badat hela dan efter frukost. Tydligt väderomslag, fortsätter det så här stannar jag ytterligare två nätter kanske.

Har även gjort research om landtransporter på öarna bredvid, Pasay och Negros om jag minns rätt. Där är det buss och färja som gäller, ingen förbokning enl en kvinna på en resebyrå. Ska försöka få fram mer detaljer.

Jag läser Mordet på Anna Lindh av Leif Jennekvist, mkt spännande.

Arroyo-härvan växer

Fick tag på ett nytt nummer av The Daily Inquirer och sitter och uppdaterar mig på muthärvan mot president Arroyo och hennes man. Fantastisk story. Tydligen pågår senatsförhör just nu med ett huvudvittne till vissa händelser som har med bredbandsprojektet National Broadband Network, NBN, att göra. NBN var en affär på 329 miljoner dollar med kinesiska ZTE som skulle knyta samman landets myndigheter i ett slags nätverk. Affären överprissattes, enl uppg, med 130 milj us-dollar i kickbacks till bland andra Gloria Arroyos man. För att vittnet till detta, Rodolfo Lozada, som tydligen är statsanställd, inte skulle kunna vittna skickades han till Hongkong över månadsskiftet jan-feb. En hög tjänsteman vid presidentpalatset ska också ha skickat 500 000 peso, knappt 100 000 kr, i ett brunt kuvert till Lozada, ett kuvert som presenterades vid senatsförhöret i måndags. Det kom också nya uppgifter om omständigheterna kring Lozadas hemkomst från Hongkong, då han blev kidnappad på Ninoy Aquino-flygplatsen i Manilla av en grupp säkerhetspoliser och militärer, gissningsvis utskickade från presidentpalatset. Vittnet omhändertogs och fördes ut genom en bakväg från flygplatsen för att undanhållas möjligheten att vittna om NBN.

Vid de pågående förhören presenterades även ett diagram, se bilden, som påstås visa hur Arroyo är beroende av oligarker, militären och lokala regeringsorgan för sin politiska överlevnad. Oligarkerna sägs finansiera valkampanjerna mot att politik och lagstiftning går deras väg.

Protesterna mot Arroyo och kraven på hennes avgång är de kraftigaste sedan 2005, enligt tidningen.

Hur som helst måste det vara kul att vara reporter i det här landet, det är ingen brist på nyheter direkt.

Underhållning a la Boracay

Och han är inte ensam trubbis på ön kan jag säga. Klicka så kan ni förhoppningsvis höra honom.

Castro går

Apropå nyheten att Fidel Castro avgår, så hade jag skrivit ett långt
intrikat inlägg om Havannas sorgliga skönhet etc. Men mobilen sket sig
igen innan jag hann posta det och jag orkar inte skriva om. Låt mig
istället bara få rekommendera alla som funderar på att resa dit att
göra det.

---------- Forwarded message ----------
From: Erik Bergin <erik@bergin.net>
Date: 19 Feb 2008 19:38:46 +0800
Subject: Castro går
To: erik.bergin@gmail.com

FOTOEXTRA 2 - Boracay

Samtliga bilder fran White Beach, Boracay.

Dykfirmorna kantar hela White Beach. Jag har inte givit mig pa detta annu dock. Ett cert kostar ca 20 000-23 000 peso, ca 3 500-4200 kr, enligt mina rudimentara efterforskningar och tar ca fyra dagar. Jag hoppas kunna snorkla naganstans dock, det ar billigare.

Kidsen sjosatter sin skuta.

Trimaran - den typiska Boracay-farkosten. Finns i olika storlekar. Utriggarna ar av bambu.

De ska fiska gissar jag.

Notera vakten till vanster. Han har den typiska filippinska vaktbevapningen: kortpipigt pumphagelgevar, eller det ar i allafall vad det ser ut som. Revover ar ocksa vanligt forekommande.

Dukning infor kvallens barbeque. De arrangeras langs hela stranden, jag var pa en igar och ska valja en annan ikvall. Quite cozy nar det blir morkt. Vissa plejs har liveband eller en eller annan sketen trubadur.

For ovrigt ar musiken som spelas har en kraftig nostalgitripp. Nagon som minns A lalalala long med Inner Circle...? Horde den senast igarkvall. (Se Youtube.) Annars regerar Bob Marley ganska tungt ocksa.

FOTOEXTRA 1 - Manilla

Ett urval bilder fran Manilla. En visar mig vid Fort Santiago, vakten ar fran samma stalle. Floden Pasig syns fotad fran fortet strax innan den rinner ut i Manillabukten. Har badar ungarna, mot battre vetande for inget tyder pa att den ar tjanlig som badvatten. Demonstationsbilderna ar fran forra veckan, da folket samlades i protest mot president Gloria Arroyo och hennes och hennes mans pastadda korrupta inblandning i en affar med NBN, National Broadband Network, en story som jag inte begripit helt vad den gar ut pa.

Jeepney. Filippinernas kollektivtrafik.

Jag vid Fort Santiago.

Pasig River, Manilla, fran Fort Santiago.

Notera mannen som klattrar uppe i stallningen. Vy fran Fort Santiago in mot city.

Katter har numera, bredvid turister, overtagit Fort Santiago efter US Army.

Revolverbevapnad vakt, Fort Santiago.

Notera vanstra delen av taket pa byggnaden, som sackat ihop. Manilla ar i stort behov av renovering.

Se nedan.

Tusentals Manillabor och gissningsvis en hel del tillresta samlades forra veckan (se tidigare inlagg) i protester mot den sittande presidenten Gloria Arroyo.

Ungar badar i Pasig, Manilla

Floden Pasig i Manilla, sedd fran Fort Santiago strax innan den rinner ut i Manillabukten. Jag skulle inte bada i här, kan jag konstatera.

Fler bilder är pa gang.

Lämplig dag for planering

Lag pa sangen och hade just skrivit en fet blogguppdatering nar mobilen la av. Sa nu sitter jag pa att internetcafe pa Boracay, dar nagon tycks ha spillt cola i tangentbordet for man maste banka pa knapparna.

Idag har vi kasst vader, det har regnat pa formidagen och jag har legat och kollat pa BBC - ar fullt uppdaterad pa valet i Pakistan och Kosovos sjalvstandighetsforklaring. Vadret gor inte sa mycket for jag gick en langpromenad langs hela White Beach igar och brande mig naturligtvis. Tog en hel del bilder, varav jag ska forsoka ladda upp en del har ovanfor, inkl ett par extra Manillabilder.

Agnar mig ocksa at att lasa guideboken och fundera ut vart jag ska harnast. Det finns en hel del alternativ:

- Ogruppen som Bocaray tillhor, the Visayas, har en massa mojligheter, inklusive Bohol dar de sk Chocolate Hills finns, ett gang kullar som folk aker och tittar pa. Enligt guideboken ar de dock overskattade.
- En annan variant ar forstas att fortsatta harifran sjovagen, och da kanske till Romblon-oarna som ligger alldeles norr om Boracay.
- Rekommenderas gor ocksa tex norra Mindanao, som ar soderut.
- Sen har vi ocksa Palawan, som pa ett stalle beskivs som The Last Fronier of The Philippines. Dar ar natur etc med orord och man kan aka och titta pa tex en Jules Verne-lik underjordisk flod. Bara en san sak.
- Sen vill jag kolla in en vulkan ocksa, sadana finns bland annat norr om Manilla. Kan kanske bli pa tillbakavagen dit.

Svåra val efter morgondoppet

Nu är det sol, jag har ätit frulle och tagit morgondoppet. Utanför min dörr låg en katt när jag kom tillbaka.

Så kommer de där svåra valen man måste göra. Ska jag ligga kvar på stranden eller gå en promenad till andra sidan ön? Ska jag läsa en bok eller köpa en tidning? Bör jag ta en lunchpilsner eller två?

Ser att min text om Uppsalamaffian, Gizmondo och Tjock-Steffe är publicerad, det är lite rolig läsning. Finns på www.e24.se

Segling utanför White Beach, Boracay

Segling utanför White Beach, Boracay

Boracay mot syd

Boracay mot syd

Stranden alldeles nedanfor mitt stalle

Stranden där jag bor. Sahar ser det ut overallt ungefar. Det roliga ar att det ar so manga filippiner har som ocksa semestrar. Det trakiga ar att det ar nastan lika manga vasterlanningar.

Från en av världens största städer till en mkt liten ö

BORACAY. Det här molniga vädret har förföljt mig en timme söderut från Manilla, till lilla Boracay där jag precis hyrt ett rum. Flygplatsen är en remsa cement bredvid vattnet med en låg bergskedja till höger och en liten fesen stad, by kanske, mitt emot. De lastar av väskorna direkt på plattan och rullar dem 50 meter till en sorts miniterminal där vi turister - inkl danskar och tyskar - står i en skock och ser bortkomna ut. Sen köper man en knippe biljetter som inkluderar en tur med mc-sidovagn till en brygga, där man kliver på en gisten dieseldriven trimaran, som kör skocken över sundet till Boracay.

Efter ännu en tur med en svårt pressad Kawazaki-mc-taxi med mig, ryggan och vad som verkade vara en hel filippinsk familj har jag nu alltså kommit till White Beach, Boracay. The place to be, om man ska tro reklamen. Träffade en kvinna på mc:n som driver bungalowhotellverksamhet här och efter att, av ren princip, ha lyckats skaka av mig de jobbiga månglarna som väntar vid alla bryggor så valde jag hennes ställe. 1500 peso natten, ca 270 kr kanske. Går säkert att hitta billigare om man vill, det gör det alltid.

Hon lärde mig något om vädret - de här molnen är tydligen normala för årstiden. De varmaste månaderna är mars-maj, nu däremot smälter den sibiriska isen, menar hon, och söker sig ner genom det asiatiska flodsystemet och kyler Sydkinesiska sjön. Inte vet jag om det stämmer men det duger för mig som förklaring.

Inte för att det är kallt på nåt sätt, det är behagligt och fläktar en hel del. Men det får gärna bli lite sol några dagar, tack.

Usch, nu hör jag en svensk karl stå och prata i mobil här nedanför. Man kommer inte ifrån att detta ändå är ett turisttillhåll. Jag räknade med att stanna ev upp till en vecka men nu får jag se. Kanske blir fyra-fem nätter. Ska utvärdera alternativen. Och se mig runt lite. Och förstås - bada.

/Erik

0705650021
0706356502

Dominoeffekt på flygplatsen

Ett plan blev försenat en kvart vilket tycks skjuta hela tabellen bakåt. Min flight 6K889 till Caticlan ska numera gå 12.45. Nu är klockan 12.36 och inget plan i sikte. Kl 13 ska inte mindre än tre flighter avgå till samma ställe, de lär försenas allihop.

Welcome to Manilla Domestic Airport.

Trycket på Arroyo växer

Den religiösa ledaren Eddie Villanueva vädjar nu till Filippinernas fem högsta politiska ledare att bortre från personliga hänsyn och istället hitta ett sätt att minska det folkliga raseriet mot president Gloria Arroyo. Annars är risken att blod kommer att flyta, säger han till Philippine Sunday Inquirer.
Protesterna mot Arroyo har jag eskalerat de senaste dagarna efter misstankar om korruption i samband med en affär med ett bredbandsbolag, enligt tidningarna.
Arroyo anklagas också för att ha manipulerat tidigare valresultat.
Senast Arroyo var i lika hårt blåsväder var 2005, då i en skandal som inkluderade illegal buggning i samband med ett påstått riggat val året före, skriver The Inquirer.

Diamond hotel, Manilla. Här gick jag på

Diamond hotel, Manilla. Här gick jag på muggen.

Manilla visar sin bästa sida

En perfekt dag, så här ska semester vara. Resedamen på hotellet har fixat en flygbiljett till söndag fm. Så var det klart. Efter det och min lunch tog jag en långpromenad genom Malate söderut, sedan höger och över Roxas boulevard som löper längs Manillabukten.
Där, på en sorts halvö, ligger Imeldas kokosnötpalats. Som var stängt. Men det gjorde inget, för på vägen dit passerar man ett annat av hennes påhitt. Under Ferdinands valturné 1965 deklarerade hon att om han vann, skulle hon låta bygga en ny nationalarena. Så blev det också. Det är en mycket imponerande byggnad i betong med två breda uppfarter som vrider sig runt en fontän på framsidan. Själva byggnaden har formen av en suggestiv gigantisk låda och bortom den en ännu större låda. Jag antar att man kan kalla alltihop bombastiskt. Man fick inte plåta inuti, vilket jag gjorde ändå med mobilen. Trapporna är breda och hela formen är som ur någon harry potter-film eller så. De höll på att öva ett kommande dansnummer vilket jag och några andra turister tittade på. Man är typ ända västerlänning nästan överallt för övrigt.

Efter det la jag in mig på spa i tre timmar. Anläggningen är i ett gammalt kolonialt hus med en innergård där de har tre pooler under palmer och bar himmel. Det porlar vatten. Bäst satt jag där och bubblade i en pool ihop med en filippin när en kille kom och undrade om vi ville ha te. För fan, bring it on. Jag som inte dricker te drack en kanna te. Mkt rogivande alltihop.

Nu har jag just ätit en massa mat på en filippinsk restaurang vid Roxas där man också måste lämna sin revolver i entrén. Jag sitter och försöker se om någon lämnat in någon. Tror inte det.

Dricker San Miguel Super Dry.

På gång

Sov länge och dåligt - de håller på och bygger om hotellet på min våning - och sitter därför nu och väntar på min brunch. 'Please surrender your firearm' står det på en skylt utanför. Jag börjar gilla det här stället.

Innan dess uppdrog jag åt en resedam på hotellet att boka mig en biljett till Boracay. Ska åter inom en timme och se hur det går. Annars är dagens modesta mål att hitta ett massageställe eftersom ryggen gör ont eftersom madrassen är åt skogen. Det svåra är inte att hitta ett massageplejs utan att hitta ett som inte är en förtäckt bordell. Guideboken har ett tips som jag ska pröva.

Jag ska också åka och titta på Imelda Marcos vansinnesbygge The Coconut Palace som hon lät bygga inför ett povebesök. När han hörde vad det kostat åkte han nånannanstans.

Demonstration ger trafikkaos

De demonstrerar mot president Gloria Arroyo längs Ayala avenue i finansdistriktet.
- Alla i regeringen är korrumperade i det här landet, förklarar min taxichaffis grunden för missnöjet.

Lunch at Shakey's

Har hittat ett pizzajoint, Shakeys, inne i ett köpcentrum som sett bättre dagar. Har gått en bra bit längs bland annat Finance road, som visar sig vara en transportled för tung trafik mitt inne i stan, troligen för att hamnen ligger i närheten. Eller så gillar de bara att köra långtradare i stan. Avgaserna ligger som en blå svans längs vägen.

När jag gick in i köpcentrat fick jag visa upp innehållet i väskan för vakterna. Här är ett jäkla oväsen, varje matställe spelar sin musik plus att det sitter en stolle och trummar utanför.

Ska kolla lite här sen ev en taxi till finanscentrat Makati.

Måste byta mobilnät så fort jag ska skicka något på mobilen för att få 3g. Fattar inte varför. Risken är att det här blir en kostsam resedagbok.

På historielektion i skuggan

Här är jag nu på morgonkvisten vid Fort Santiago, en del av stadsdelen Intramuros i Manilla. Taxichaffisen körde mig till immigrationsmyndigheten (!) först så jag fick leta runt lite. Standarden här är något bättre än där jag bor i Malate.

Men man får förklaringar till sakernas tillstånd längs vägen. Manilla bombades rätt svårt under kriget och USA hade problem att klara av Japan till sjöss, även om amerikanskt pansar var bättre, har jag fått veta. Så när en rad efterföljande mer eller mindre korrupta regimer hade att bygga upp Manilla efter kriget och självständigheten är det kanske inte konstigt att det gick som det gick. Förklarar kanske vissa av dessa mängder fula betongkomplex av sovjetsnitt man ser överallt.

Den här parken i fortet är i alla fall en skön avkoppling till avgaskaoset utanför. Ska hänga här någon timme. Mycket kvavt och molnigt.

San Miguel och chilipasta

Sitter på en trottoar mitt i ett restaurangkvarter, mitt emot nåt som heter Havana café. Fått in ölen och pastan. Mat kostar från ca 40 kr här.

Massiv trafikstockning utanför hotellet kl åtta på kvällen.

Miljön på hotellets agenda

I en av världens kanske skitigaste städer hittar man ändå positiva tecken: lägger man den här brickan på kudden så byter de inte ut lakan o handduk varje dag, utan kanske varannan. Sparar vatten etc. Det tycker jag är bra.

Jag har sovit 90 min och därefter lokaliserat Malates restaurangdistrikt som ligger ca 400 meter härifrån. Dit ska jag nu. Kl närmar sig 20-tiden.

Några Manillabilder

Tagna den 14 feb 2008. Jag på mitt hotell. Arbetsförmedling på Mabini Street, Malate. Renovering pågår där de spänt upp ett skyddsnät över gatan. Foto på en av de finare byggnaderna i området.

Avgaser, moln och värme

MANILLA. Första intrycket av den här megastan är: sliten. Jag har inte sett ett enda nybygge eller ren yta än, men jag har bara varit här i tre-fyra timmar förvisso. Även New York är ju sliten och välanvänd fast ändå charmig, så det finns hopp.

Luften däremot är den sämsta jag varit med om. Hornsgatan, som det klagas på, måste vara ett sanatorium i jämförelse. Tackolov fläktar det lite och är molnigt, annars vore det typ outhärdligt. Luften är packad med avgaser och har en svag söt ton av sopor. Tror tillomed Bangkok var bättre.

Inga problem på flygplatsen, rätt nedgången den också. Jag hade med us-dollar och växlade in en del av det till filippinska peso i en banklucka vid bagagebandet. Fick en gigantisk bibba sedlar och förväntade mig att bli rånad per omgående men det gick bra. Det var väldigt gott om beväpnade vakter vid flygplatsen så där är man nog safe oavsett sedelbunt.

Vakterna finns förresten överallt och förstärker känslan av potentiell kriminalitet ihop med de slitna fasaderna. De grabbar som vaktar bankerna är beväpnade med nåt som liknar avsågade hagelgevär, vilket säkert kan vara precis vad det är. Utanför hotellen nöjer de sig med revolver a la Jesse James.

Fast filippinarna är hjälpsamma, har jag redan märkt. De frågar om man vill ha taxi som på alla andra ställen men visar en också till rätt hotell tex. Jag gick in i fel först, det var lite dåligt skyltat. Och när jag på en Mcdonalds välte ut en cola i grenen kom det snabbt en betjänt med en ny.

Bor på nåt halvsunkhotell som heter Las Palmas, av alla namn, i distriktet Malate ett par gator från Manillabukten.

Delade taxi in till stan med en schweizare vars namn jag glömt men som varit här i tre månader tidigare för att jobba som datatekniker i en organisation som tar hand om gatubarn. Vi bytte nummer, ska kanske ut och ta en pilsner sedan. För övrigt har jag just öppnat en blaskig San miguel ur min minibar.

Lunch en timme före avgång

Holländsk flygplatstoa