GRANADA-BILDEXTRA: Fotbollsfest & förföriskt fort

Härifrån styrde sultanerna

Granada för 500 år sedan

Här kommer dagens field report, uppdelad i två delar:

1: ALHAMBRA. Har idag varit inne i Alhambras allra mest utsökta innersta, dit man får biljett med tidsstämpel i halvtimmesintervaller som visar när man får gå in: Nasrid-palatset. Av alla palats och andra fornlämningar man sett genom åren så hamnar det här i absoluta toppklass. Dels byggnaderna i sig, men det är inte det bästa. Istället är det helheten, skulle jag säga, med palatsrummen och dess detaljrika dekorationer, de utsökta trädgårdarna, utsikten från kullen ut över Granada och dammarna med det rinnande vattnet.

Alltihop gör Nasrid-palatset till en väldigt vacker, sällsam och avslappnande sevärdhet som alla borde se en gång i livet. Att gå runt där är lite som att gå in i en saga, lite Tusen och en natt, en brunn av berättelser, alla sorger och alla segrar som har utspelat sig under hundratals år mellan de där väggarna och som lämnat en förnimmelse, en känsla, kvar ända till våra dagar. I alla fall om man har lite fantasi.

Här kommer en del bilder inifrån Nasrid-palatset, de gör nog mer rättvisa åt det än mitt babbel. Och tänk på att det här är byggt för 500-600 hundra år sedan, det sätter det i lite bättre perspektiv (även om jag misstänker att en hel del fixats i efterhand med trädgårdar, plantering etc).

Särskilt taken i palatsets olika rum är slående: otroliga ornament i trä och sten.

Bilden över och under: detalj från en vägg, utkarvat i sten.

FOTBOLLSFESTEN

2: GRANADA VS. MADRID. På väg åter till hotellet från Alhambra hamnar jag i värsta fotbollsfesten: Granada vs. Madrid. Av firandet, tutandet, fyrverkeriskjutandet och uppsluppenheten att döma gick det Granadas väg ikväll.

ALHAMBRA: Palatskoll i 30-gradig värme

Jag har förlängt rummet till måndag och sitter nu på ett fik inne på Alhambra-området och har fått in en öl och väntar på en bocadolli med skinka. Det är säkert 30 grader eller mer i solen, men här, i stil med de moriska sultaner som en gång byggde stället och livsstil med behag och skönhet i centrum (utöver att försvara rikets gränser), så är fiket smakfullt inhyst under ett tak av gröna klätterväxter genom vilka solen strilar in. Nu springer en katt över stenplanen med stolar och bord. Och nu kom min macka in.

AUSTRALIEN: Reportage i SvD idag

Därför går det som

tåget 'Down Under'

Idag, söndag, är så god som någon att gå och köpa SvD i kiosken och unna dig lite härlig söndgsläsning, om du nu inte redan prenumererar. Efter mycket om och men har mitt reportage om Australiens ekonomi äntligen kommit in i tidningen, fyra sidor i Näringslivs söndagsbilaga N. Storyn finns även att läsa på internet hos E24.se. Läs även: Här är fyra utmaningar för Austrailen.

• Tidigare inlägg om Australien
• Mer om journalistik och mina storysar
• FOTO: Se mina Australienbilder från december-januari

GRANADA: Stad vi gillar 2010

Vakar över Granada: Del av det välbevarade moriska slottsfortet Alhambra, med de snötäckta Sierra Nevada i bakgrunden. Härifrån styrdes det sista av morernas spanska kungadömen fram till slutet av 1400-talet.
En stad du inte får missa
Alla tjatar om Barcelona och dess förtjänster, och det klart: Barcelona ligger vid havet och har strand. Barcelona har även hus ritade av Gaudí, om man gillar det. Men där slutar i mitt tycke den stadens fördelar. Har du redan sett Barcelona, eller skiter i strand och Gaudí, så har jag tipset till dig: Åk till Granada istället. (Det är dessutom bara sex-sju mil till Medelhavet, via en fantastisk motorväg genom bergen Sierra Nevada.) Du blir inte besviken.

Har gått, gått och gått runt centrala Granada ikväll, kom inte hem förrän midnatt. Då hade jag kollat in centrala delarna där jag bor, klättrat runt i gränder på en höjd med utsikt över hela det fantastiska slottsliknande moriska fortet Alhambra, gått in i själva Alhambra samtidigt som kvällsmörkret föll över Granada. Därefter hem genom gamla stan där jag käkade lammkotletter.

Man har sett en del städer i sina dar, och det var länge sedan jag blev så överraskat positiv till en stad som jag blivit av Granada, Andaliusiens pärla uppe i bergen, inbäddad i romantisk vårgrönska. Överväldigad, är kanske det bästa ordet. Staden, kuperad på kullar med gränder, vinklar, vrår, ljus och en oändlig uppsättning vackra byggnader, går inte att se sig mätt på. Jag kom på mig själv att gå runt och le fånigt bland folk när jag gav mig iväg på dagens lååånga kvällspromenad genom gränder, torg, avenyer, parker och fasader och slott som hämtade ur en saga.

Det är lite som att vandra runt i en filmkuliss, eller kanske att åka tidsmaskin. Allt verkar vara gjort för att se vackert ut, in i minsta detalj. Alhambra uppe på sin kulle, särskilt i kvällsmörker, är en sällsam upplevelse. Söndag kväll ska jag in i själva byggnaderna med min förbokade biljett, idag vandrade jag bara runt utanför på borggårdarna och i slottsträdgården. Gamla stan liknar den i andra spanska städer, som Barcelona, men den är minst lika fin.

I min guidebok (Rough Guides, vad annars) skriver de, fritt översatt:

"Om du bara skulle se en spansk stad så borde det vara Granada. För här, extraordinärt välbevarat och i en makalös naturomgivning, står Alhambra, det mest spännande, sensuella och romantiska av Europas alla monument"

Det stämmer såvitt jag kan avgöra hittills. En Resande Reporters Äventyr väljer härmed att sätta upp Granada på listan "Städer vi gillar 2010".

Torget mitt emot katedralen i gamla stan i kvällsmörkret.

Katedralen i kvällsskymningen.

Utsikt från Alhambra över Granada.

Snöklädda berg skymtar mellan två hustak i Granada.

Vårgrönska i Granada.

BOENDE: Oväntat fullt

GRANADA. Har parkerat bilen i p-garage och hittat ett billigt rum (25
€) strax bredvid, mitt i Granada. Men det var oväntat knepigt att
hitta boende: tre hostel och ett tvåstjärnigt hotell som jag testade
först hade fullt. Detta rummet behåller jag ev två nätter, men när
jag skulle förklara "eventuellt en natt till, men jag vet inte än"
så tog min spanska slut, så jag får dundra ner imorgon och kasta
fram ett "una noche mas, por favor" så får vi se om det går vägen.

Nu ska jag ut på stan och äta och kolla runt. Här är stekande sol
och lätt 28-30 grader, kl sex på kvällen. Gillar redan Granada. Här
nätverk här, så jag bifogar ett par ytterligare iphone-bilder från
dagen och från Calahonda, om det nu funkar som det ska.

BILDEXTRA: Snö i maj i Spanien

Här kramar jag snöboll i Sierra Nevada, Spanien, den 22 maj.

OFF SEASON: Bad och snöboll

SIERRA NEVADA SKI RESORT. Idag badade jag sista gången vid byn Calahonda klockan 13. Två timmar senare står jag i en snöfläck på drygt 2000 meters höjd och kramar en slaskig snöboll. Det är en ombytlig semester det här.

En dryg halvtimmes körning från Granada ligger en av bergsmassivet Sierra Nevadas skidbackar. På bergets översta delar ligger snön kvar. Uppskattningsvis är toppen på 2500-2700 meters höjd. Nedåt skidanläggningen tunnar sedan snön ut sig så att det är helt snöfritt och 25-27 grader varmt vid after ski-ställena runt Plaza Andalucia där jag nu sitter med en Cola. Men en kvarts styv promenad uppför den första liften ligger en snöfläck kvar, den 22 maj. Jag kan inte låta bli att gå dit och krama en boll. Funderar på att utmana ett par en bit bort som står och tar kort på sig själva på snöbollskrig. Men på deras sida av ravinen har allt smällt så det vore inte fair play.

Mötte faktiskt två skidåkare på vägen upp. Antar att de traskat upp till toppen för att få sig ett åk, för liftarna står still.

Jag kallar det här off season-turism, att besöka en plats vid "fel" tidpunkt: en skidort på våren och en badstrand på vintern till exempel. Det ger både nya perspektiv och oftast lägre priser.

Från Calahonda där jag sov vid kusten är det ca 8 mil till Granada, mesta delen längs en hisnande vacker motorväg genom en bergsdal. På högra sidan skymtar de snöklädda toppar som jag sitter strax nedanför nu (strax sydöst om själva Granada). Det var säkert en mil lång kö söderut till kusten - jag och några få bilister som körde åt andra hållet hade fritt fram.

Nu ska jag ta mig ner till Granada igen, bli av med bilen och hitta ett boende. Sen gäller det att kolla en stan och, ikväll, ta en Alhambra-öl. Hej svejs.

Location:Urbanización de Solynieve,Monachil,Spanien

FREDAGSMYS: Middag i sanden

CALAHONDA. Sitter vid ett bord tio meter från stranden i Calahonda och ser ljusen från biltrafiken däruppe på motorvägen på klippkanten i syd, högt över byn. Vågorna dånar dovt, jag spelade in dem med iphonen nyss, och jag fick just ut min steak med pommes från köket vid strandkanten. Dricker Alhambra-öl och läser en bok på e-bokläsaren i iphonen. Har det gott i största allmänhet.

Location:Paseo de la Playa,Motril,Spanien

HOTELL: Världens största uteplats

CALAHONDA. Har stannat till för natten i den pittoreska byn Calahonda (smaka på namnet!), ungefär mitt mellan Almeria och Malaga. Jag svängde av på impuls, vilket verkar ha varit ett bra beslut så här långt. Byn klänger sig fast på bergssidan strax ovanför havet och har en omisskänlig spansk atmosfär. Kritvita, låga hus. Ska tillbringa kvällen med att gå runt här och plåta, ta en öl och käka. Rummet, med en uteplats som lätt är 20 kvm, kostar motsv ca 190 spänn. Kanon!

Etappmålet imorgon, dit jag räknar med att åka hyfsat tidigt, är alltså Granada där jag blir två dagar. Sedan kör jag ner till Malaga och lämnar bilen där på måndagen. I Granada har jag bokat biljett på nätet till Alhambra, den moriska fästningen som stan är mest känd för. Ska tydl va något alldeles extra. Man måste boka i förväg, vilket görs på www.alhambra-tickets.es.

Nu ska jag ut och unna mig en fredagspilsner. Glad helg på er!

Location:Carretera de Almería de Cherín,Ugíjar,Spanien

SIERRA NEVADA: Svårnavigerade berg

Är på väg västerut mot Malaga, fast jag ska inte ända dit ikväll. Planen från början var att navigera mig genom Sierra Nevada upp till Granada, men mina kartor var för dåliga och vägnätet, med mil efter mil av serpentinvägar där man måste motorbromsa nedför på tvåans växel, är i princip oändligt. Så istället blev det en dagstur genom bergen, men några helt otroliga vyer och bergsbyar. Hade picknick vid vägkanten med en dal bredvid vägen där snötäckta bergstoppar reste sig på andra sidan. Oerhört majestätiskt.

En notering om trafiken: Jag har nu kört 70 mil eller vad det kan vara utan incidenter. Det är ofta lite knepigt att ta sig ut ur spanska städer (inkonsekvent skyltning skyller jag det på) och stadskörning kräver nästan lika mycket koncentration som bergsvägarna (fast inte riktigt). Ändå har jag inte ens sett en olycka hittills - förrän idag då jag sett två:

Den första var en liten Seat eller liknande som kört in i sidan på en jeep uppe i en bergsby. Det är helt obegripligt hyr föraren lyckats med det, det var en bycäf där man max kör typ 30. Ingen skadade sig tror jag. Två poliser var på plats, de stod i skuggan under ett träd och studerade skådespelet helt passiva (jag frågade en av dem om vägen, och hamnade fel).

Nummer två idag var värre. En långtradare (dragbil + släp) hade lyckats köra av motorvägen mellan Almeria och Malaga från filen närmast havet. Vid sidan av vägen just där finns en brant sluttning som stupar ner i havet 40-50 meter nedanför. Hur det kom sig att han (de flesta långtradarchaffisar är män) körde av kust där är oklart. Men hel obegripligt är hur han undvek att störta ner i havet. De hadeen bärgare på plats, men jag tror inte man får upp den med mindre än en kranbil.

Det var det, nu ska jag äta omelettsen köra ett par mil till till en mindre stad där de bör ha ett hotell eller hostel.

Vidunderliga vyer & vilda västern

El Lejano Oeste

The Wild West på spanska

ALMERIA. En kanondag idag: beachen och läsning på balkongen på
förmiddagen, utcheck vid 12, därefter fantastisk körning först
längs kusten mot Almeria, sedan upp genom det Arizona-liknande
ökenlandskapet där Clint Eastwood och andra spelat in Vilda västern-
filmer. Otroliga vyer man passerar, jag har gjort massor av fotostopp.
Hann med ett besök vid en filmkuliss-västernstad också, komplett med
krogslagsmål och allt. Det var stuntmän som gjorde showen, däremot
var de inga skådisar - allt blev så komiskt att de själva började
garva mitt i slagsmålet i baren. Fjantigt, skulle kanske vissa säga
men jag tyckte det var bra underhållning.

Bilder på gång, men jag har inget nätverk just nu.

Nu har jag hamnat i Almeria, inte tänkt frånbörjan. Skulle ha
fortsatt till kustby strax väster om A, men det blev för sent på
dagen så jag fick göra så här istället.

/Erik

FOTO: Hotellet vid kusten

Här har kag bott i natt. Balkongen i mitten på andra våningen är
min. Nu äter jag frukost i restaurangen där nere. Efter det: ner till
stranden 20 meter bort.

SPANIEN: En bra dagskörning längs sydkusten

Med kunglig utsikt vid havet

GARRUCHA. Det blir bara bättre och bättre: nu har jag hamnat i kustbyn Garrucha med balkong ut mot beachen för mindre pengar än gårdagens rum, då jag bara såg stranden från sidan.

KARTA: Garrucha - här är jag just nu

Visa större karta

Sedan morgonens dopp har jag förflyttat mig 20-talet mil söderut, fast först efter att ha snurrat runt och kollat in en hel del småstäder och byar, en helt övergiven by som låsts igen av myndigheterna (se bild nedan), och en del tjusiga kuststräckor. Norrifrån, de sista sex-sju milen fram till en stad som heter Vera körde jag en betalmotorväg som hade lett mig ner till Alméria om jag fortsatt. Jag svängde dock av vid Vera eftersom jag ville kolla in ställena längs kusten. Ett av dem, Garrucha, är där jag nu är och stannar för natten. Imorgon fortsätter jag några mil västerut längs kusten innan jag svänger norr ut till Clintans västernstad strax norr om Alméria, och därefter tar en nordligare rutt norr om Sierra Nevada-bergen riktning mot Granada. Hittills har rutten hållit väldigt bra, jag är nöjd med planeringen.

En notering: Det förvånar mig en aning att de här små kustställena är så pass välmående och ordnade. Spanska rivieran hör förstås till de mer exploaterade kuststräckorna, men även de platser som inte är profilerade som skandinaviska och brittiska tillflyktsorter utan mer spanska till karaktären är väldigt pietetsfullt uppstyrda – fina hamnar, noggrant lagda stenplattor på torgen, stort utbud av barer, boutiquer med mera. Man undrar lite vad folk lever av. Men det klart – avstånden här är inte stora, på en timme eller mindre är du i Alméria eller någon annan relativ storstad.

Här i Gucherra har de just byggt ut hamnen till exempel, det som återstår är att få ordning på vågbrytaren utanför. Det går tydligen si och så med den finansieringen, enligt föreståndaren för mitt hostal: "De väntar väl på pengar, det är nog därför den inte är klar", säger han.

Nu: ett dopp och en timmes läsning på beachen innan det är dags för middag och kanske, kanske en Cruzcampo eller två.

Torget vid en osannolik liten by nära La Uníon, strax söder om lagunen där jag bodde förra natten, precis bredvid en motorväg. Känslan var en övergiven gammal gruvarbetarstad, vilket det mycket väl kan vara, fast den inte alls är övergiven. Nästan inget folk på gatorna, men husen är bebodda.

Landsvägen söderut från Cartagena.

En övergiven by: klocktornet till vänster har inte förkunnat någon gudstjänst på decennier. Byn har låsts av myndigheterna, muren runt byn är igenmurad och har en stängd port.

Icke färdigbyggt sommarboende: kilometer efter kilometer av sådana ghär bostadslängor ser man längs spanska sydkusten. Ofta är de bebodda, men en hel del är nybyggda eller inte färdiga ännu och står där som spökstäder. Vid den här "sommarstaden" såg jag tre personer under 15 minuter, en mamma, pappa och deras lilla barnvagnsunge. Kan inte vara för festligt, såvida de inte bara var på genomresa.

BAD: Morgondopp i Medelhavet

Klockan är 9.20 och jag har just badat i ett spegelblankt Medelhav. Inte ätit frukost än, men jag har sett ut ett ställe en bit från stranden. En hel del är stängt här, det är ännu off season. Igår hittade jag dock en bra tapas och satt länge på trottoaren och läste och tog ett par pilsner och firade att det tydligen var min namnsdag, vilket hemmabasen i Sverige informerat om. Sen kollade jag en medioker film jag hade på datorn och somnade. Det sista jag tänkte innan jag somnade var, tror jag, att det var så väldigt tyst i rummet. Inget skrän, ingen bil, ingenting. Har nog kanske aldrig sovit i ett så tyst hotellrum.

Location:Paseo de Colón,San Javier,Spanien

SEVÄRDHETER: Palm-chocken

ELCHE/TORREVEJA/SANTIAGO DE LA RIBERA. Pisa har sitt lutande torn, San Fransisco har Golden Gate, Sydney operahuset och Paris Eiffeltornet. Det är när man betat av de där vanliga sevärdheterna (Pisa har jag iofs inte varit i än) som det är dags att ta till det tunga artilleriet. Har för mig att jag läst nånstans att världens största varmkorv finns i Kalifornien. Det vore nåt. I väntan på den finns dock en hel del andra godsaker.

Så, ladies and gentlemen, jag ger er: Elche, staden med Europas (om inte världens) största palmträdodling. Den finns här i södra Spanien, en helt ordinär stad vars "chief industry" som det står i guideboken är en gigantisk ansamling palmer. De är överallt i city och marknadsförs på skyltar, kartor och med vandringsleder. Mer bilder är på gång på bloggen (skriver detta på iPhone) men tänker man en ordinär svensk björkbacke eller grandunge av hyfsad storlek och sen byter ut allt mot palmer så hamnar man nära.

En palmarbetare i Elche försöker bringa någon ordning på den kruttorra jorden.

Skylt som visar en av stans palmrutter.

Elche i övrigt får jag känslan är rätt halvseg, stora delar av stan ser ut som den var byggd på 1980-talet och så värst mycket annat att se tror jag inte finns. Det var kanske därför morerna, som ligger bakom även palmskrällen som så mycket annat härikring, tog till det tricket. ("Tusan grabbar, den här stan Elche vi har byggt är inte för festlig. Vad säger ni om att vi tar och tokplanterar palmer överallt, skulle inte det va nåt?")

Har också kollat in Torreveja, i ett sorts studiesyfte. Det är en av de, misstänker jag, tyngsta fästena för utsocknes inflyttade här på spanska Rivieran, närmare bestämt skandinaver, britter och säkerligen en och annan oljestinn ryss som köpt sig sommarbostäder och gått i frivillig exil. Ett rätt deprimerande ställe om du frågar mig, men det fyller förstås en funktion och spanjorerna borde vara glada att ha denna köpstarka målgrupp här nu mitt i krisen. Frågan är om de köper så mycket mer än vatten på flaska, pilsner och pina colada dock.

Men där är jag inte nu. Nu ligger jag på en lugn strand vid Santiago de la ribera, några mil söderut vid en stor lagun vars grunda vatten blir varmt tidigt på våren. Här tycks de flesta vara spanjorer så här års, fast jag hörde ett ungt svenskt par nyss en bit bort. Klockan är sju på kvällen men det är fortfarande varmt på ryggen av solen. En svag bris, några spanska ungar som leker på en brygga, ett sjok fritidsbåtar som kluckar på svaj ute i bukten. Fridfullt, kan det sammanfattas.

Låg och läste nån timme ("Dödgrävarns dotter", Joyce Carol Oates, sv övers), blev trött och somnade 20-30 minuter. Nu ska jag gå bortåt mitt hotell och leta ett middagshak. Mors.