PARTY: Nyår i Sydney

Gott Nytt År!

Hej alla bloggläsare & GOTT NYTT ÅR! Det nya året har för vår del inneburit party (bilden) och en långpromenad genom ett sommarvarmt Sydney från ett höghus där vi var på partaj igår och hem. Därefter några timmars sömn, så nu börjar det sakta ordna upp sig igen. Just nu har vi frukost här och Alex spelar låtar från sin Iphone.

Hamnade som sagt på cocktailparty uppe i en takvåning med utsikt över Darling Harbour. Bron såg vi inte därifrån men det var fyrverkerier ändå så det räckte. Det var Eleonores kompis Mias farsa tydligen som hade stället. Mycket uppklädda människor.

Bilden nedan är inte från något nyårsparty utan från thaiholken i Darlinghurst där vi köpte hämtmiddag igår.

Vet inte vad man gör av den här dagen men en idé är en långpromis.

NEWCASTLE: Finare hamnstad än väntat

Hunter Street, Newcastle, Australien.

Erik besöker ännu en hamnstad

NEWCASTLE. Till min lista av besökta hamnstäder kan jag addera Newcastle, 15 mil norr om Sydney, som har vad som enligt guideboken (Rough Guides) är världens största kolexporthamn. Som varandes en gammal industristad kan man tro att husen skulle vara sotiga, gatorna slitna, och människorna både och. Men icke, vilket i och för sig sägs vara resultatet av ett rätt omfattande upprustningsarbete. Newcastle är helt enkelt en förtjusande stad, med runt 250 000 invånare, och mycket väl värd ett besök. Kol och andra handelsvaror är fortfarande viktiga för Newcastle, men stålproduktionen upphörde år 2000, enligt vad jag läst, så man gissar att de försöker jacka upp inkomsterna från turismen.

Söder om flodbanken sträcker stadskärnan ut sig, på andra sidan järnvägsstationen och, bortom den, de gamla hamnmagasinen som byggts om till hippa restauranger, boutiquer och ölcaféer. Länge Hunter Street, shoppinggatan i Newcastle, vandrar en blandning av lokalinvånare och turister (har hört en hel del amerikaner) fram och tillbaka. Norr om flodbanken breder hamnen ut sig och på redden utanför inloppet ligger en armada av lastfartyg och väntar på att lasta eller lossa. På kullarna inåt landet sträcker sig villor som, på toppen, måste ha en strålande utsikt över oceanen.

Dessutom är det här jag hittills gjort i princip all min shopping: ett par Timberland-dojor på rea, ett par sommarbrallor som går att matcha med min kavaj hoppas jag, en röd rea-skjorta och en dito svart.

Nu ska jag ta min blå hyr-Toyota (automatväxel tackolov, så man kan koncentrera sig på att köra på "rätt" sida av vägen) och kolla runt resten av staden. Om någon timme kör jag söderut mot Sydney igen, kanske med några stopp längs vägen. Den gamla Pacific Highway, som gär närmare havet än den nya, ska vara vacker att köra enligt boken.

Här är de tre förstenade systrarna

LEURA, BLUE MOUNTAINS. Jag har kört mina första mil vänstertrafik i en blå Toyota Corolla med plastig inredning som jag & A hyrde i Sydney i morse. Nu sitter vi på ett thaihak i Leura, uppe i vad som kallas Blue Mountains, ett par timmars körning från stan. Det är en serie raviner, runt en kilometer djup som mest gissar jag, som är grönklädda av djungel och där vandringsleder ringlar sig runt längs bergssidorna. Rent geologiskt gissar jag att stället har en del gemensamt med Grand Canyon men det har jag inga belägg för egentligen. Men de liknar varann, fast det är grönt här, det är det inte i G C.

De tre bergstopparna på bilden, The Three Sisters, tycks vara regionens främsta turistmål. Om jag läste rätt på en skylt där så sträcker de sig 900 meter från dalbotten.

Jag inser för övrigt att jag behöver nya skor, mina slitna gympisar är på väg att duka under. Och de håller definitivt inte måttet på nyårsfesten som vi tydligen ska på, nåt sorts cocktailparty.

Imorgon funderar jag på att behålla bilen och köra till Newcastle, grundad från början för att hantera de allra värsta straffångarna. Men det är som sagt också en stor kolhamn.

Hoppas nu man kan handla skor där, det är lite prio på skorna.

Blue Mountains kan hur som helst rekommenderas, helst ska man nog hänga där iaf ett par dar och åka runt.

Nu kommer vår thaikyckling.

SYDNEY: En majestätisk kust

På utflykt med buss 325
i Sydneys fashionablare delar
WATSON BAY, SYDNEY. Tar man buss, om jag minns rätt, 325 från Circular Quay österut åker man genom, enligt guideboken, Australiens dyraste områden, Sydneys svar på Djursholm antar jag man kan säga. När bussen nåt slutstationen, en smal två-tre hundra meter bred landremsa med Oceanen på ena sidan och Sydneys skyline skymtande på den andra, finner man sig snart stående vid klipporna vid Watson Bay (bilden ovan, fast inte min – snodd från internet). Hundra meter stuprätt ner i havet, där höjden gör att vågskvalpet bara hörs avlägset. Se karta – klicka. Där har jag varit idag, efter en förmiddag då jag även försökte planera morgondagens utflykt som jag har tänkt ska gå till Blue Mountains tiotalet mil västerut från Sydney.

Men åter till Watson Bay – precis där man kliver av bussen är en ny trappa på väg att byggas som leder tio-femton meter upp till klippavsatsen. En skylt annonserar att bygget är en del av regeringens stimulansprogram för ekonomin, ett exempel så konkret som något på hur Australien satt fart på ekonomin och nu är i princip ute ur recession och krympande BNP, vilket man egentligen aldrig haft annat än under en enstaka månad. Jag är kanske knäpp, men sådant tycker jag är intressant när jag reser.

Tjejerna har shoppat idag gissar jag, det är julrea här just nu. Jag ska inte ha något så jag har heller inte tillbringat en minut i något varuhus hittills, annat än 45 minuter igår då jag väntade på att A och E skulle prova kläder. Det var helt ok, jag stod och läste min bok som en orörlig stenstod vid rulltrappan, men därvid fick det räcka tyckte jag. Det kommer ju fler jular och fler reor.

Mer läsning om Sydney och Blue Mountains samt, helt kort, om mig själv kan man läsa på bloggen http://klifgoesdownunder.blogspot.com/ (bilden) som min kompis Malin och hennes kollegor har på gång. Det var dem vi råkade springa på igår på en Starbucks i Sydney, vilket jag tror att jag nämnde i nåt tidigare inlägg. Eller så gjorde jag inte det, men så var det i alla fall.

Nu när klockan är ca 18.45 här ska jag ta mig åter från Mc Donald's (som har gratis internet – har även betalat räkningar) vid Circular Quay, där färjorna lägger till (jag tog färjan åter från Watson Bay) och tillbaka till E:s lägenhet. Eventuellt blir det hyrbil i morgon och/eller övermorgon, jag har ringt och kollat upp lite priser. Är lite sugen på att köra norrut till Newcastle som påstås ha världens största exporthamn för kol. En anledning så god som någon att åka dit.



PS nyss ringde mor och mormor via Skype och vi hade en kortare videokonferens från ena sida jorden till den andra via internet. Quite amazing, really. Så här såg det ut.

Åter i Sydney: Operahus by night

SYDNEY. Klockan är 21.15 nät Manlyfärjan nu lägger till i Sydney igen. Vi har softat och druckit lite rödvin och ätit ost hos J:s pappa som firar födelsedag i stan. Nu: en pilsner i Sydney.

Manly Wharf

SJÖFART: På färjan till Manly

MANLY. Världen är liten: helt plötsligt springer vi på min kompis M och hennes två kollegor inne på en Starbucks. Jag visste iofs att de var i sran, de ska vidare norrut med nattbuss därifrån vi just kom, Byron Bay.

Nu är E och A och jag på färjan till Manly som vi ska kolla in. Båtturen tar en knapp halvtimme, under vilken man har en strålande utsikt över Sydney, operahuset och Harbour Bridge, bland annat. Själva färjeterminalen och hela arrangemanget påminner annars en del om Star Ferriers i en annan gammal brittisk kolloni, Hong Kong.

Nu slår de back uppe på bryggan.

VÄDER: Regn i Sydney - hela helgen

SYDNEY. Åter efter en veckas sol, bad, fest, jul, mer sol och skoj. Sydney välkomnar oss med regn, samma igår enligt en annan kompis som just landat här och nu hävdar vår taxtchaffis, som ståtar med ett stort helskägg och pratar konstig dialekt även för att vara australiensare, att det ska vara samma väder hela helgen. Som jag tror jag redan skrivit är det nästan skönt efter all sol. Förresten, vid närmare eftertanke är chaffisen nog inte australiensare, skägget känns aningen muslimskt. Jag satsar på Pakistan.

Åter till Sydney

PALLINA AIRPORT. Lämnar Byron Bay efter tre kanondagar. Min plan att
hyra bil & köra till Sydney har ställts in så nu går Jetstars
Sydneyfligt om fem min som vi alla ska med. Varmaste julen hittills,
känner mig tillfälligt mätt på sol. Satsar ev på jobba några tim i
skuggan på nåt café imorgon.

Läser grym bok av Jeffery Archer, The Fourth Estate.

Over and out.

--
___________________
BERGIN MEDIA
erikbergin.se

erik.bergin@gmail.com
Mob: +46 70 565 0021
Phone: +46 8 55922655
Skype: erikbergin
erikbergin.blogspot.com

BILDEXTRA: Jul i Byron Bay

Kajakkurs på gång i Byron Bay.

GOD JUL från en

beach i Australien

BYRON BAY. Stranden här måste vara av absolut toppklass. Vi gick morgonpromenad på den före frukost, redan då var en hel del surfare ute och jagade vågor. Efter det har jag nu ägnat en timme åt att botanisera bland utbudet av hyrbilar – rätt lätt eftersom det bara finns Hertz av de större kedjorna i Byron Bay. Kanske ytterligare nån som jag missat. Hade en tanke på att köra ner till Sydney men jag får se, kanske trots allt är bättre att använda tiden att göra dagsutflykter från Sydney istället. Det innebär i så fall att jag får ställa in en intervju i Brisbane den 28 dec, eller i varje fall konvertera den till en "telefonera". Det går nog lika bra i det fallet.

Nu ska jag kolla lite biljetter, mejla och sen dundra ner på beachen där tjejerna redan ligger och steker. Varmt men en aning molnigt idag.

GOD JUL!

Sista natten i Cairns

Idag har vi ridit i regnskogen. "Regnskogen" var egentligen en bit av en plantage där de har hästar och bland annat föder upp matfisk. Kan inte poste några bilder därifrån just nu, men tänk er ett grönskande landskap av palmer och gröna lövträd, porlande från fiskdammarna och hästar, två hundar som far runt som garnnystan, ett par sävliga getter och bergstoppar i bakgrunden. En sorts bondeidyll kan man säga.

Min häst hette Nico, väldigt snäll. Det var lite för lite trav för att jag skulle få riktig kläm på det men himla kul. En av hästskötarna, Paul, är från Belfast och har jobbat på farmen tre månader som en del i sitt australiska visum. Han sålde rubbet hemma för att resa i två och ett halvt år. "Det här är bättre än att plocka apelsiner" säger han. (Plocka apelsiner är annars en klassiker för backpackers i Australien som behöver pengar.) En annan guide, Migumi, kommer från Japan. "Jag kom hit för att jag gillar hästar", säger hon. "Det är så dyrt i Japan".

Imorgon flyger vi till Brisbane, Australiens östkust, och därifrån buss ett tiotal mil söderut till Byron Bay. Där ska det firas jul är det tänkt. Inte för att jag har nån julkänsla; på en skala 0-10 får julen -3 just nu. Men jag nås av ideliga rapporter om snökaos och kyla hemma i Sverige så av ren solidaritet ska vi kanske fira lite jul ändå. Med en paraplydrink på beachen.

Vädret förresten: även Cairns usla dagstidningar (det är väl Murdoch som äger dem kan jag tro) hittar jag bland alla historier om giftiga djur, alligator- och hajattacker etc, en byråtext om att folk fryser ihjäl i sina bilar på ställen som Polen. Värsta vintern sedan flera årtionden, påstås det. Vet inte riktigt varför jag rapporterar det här, men det utgör i alla fall en maffig kontrast till dagens väder i Cairns - vid pass 30+. Har gått längs stans hela strandpromenad - där det inte finns nån strand som sagt eftersom vattnet är fullt av farliga djur - och tillbaka. Nu ska jag åter till hostelet och leta reda på A och J varefter vi ska ut & käka, tror jag det är tänkt.

STORA BARRIARREVET

Sitter med australiensiskt tangentbord for tillfallet sa det blir ingen lang text. Men en del bilder fran dagens tur ut till Stora Barriarrevet, 5 mil norr om Cairns i alla fall. Kopiost varmt, oerhort vackert. Nu - laga mat & ta en pilsner. Later mate.

Ormskräck på ettan

CAIRNS, NORTH QUEENSLAND. Cairns Weekend Post toppade igår med en story om hur en brun trädorm tog sig in i en barnkammare med två sovande barn och väste ilsket åt mamman när hon skulle rädda dem. Det behöver kanske knappast sägas att man inte bör bli biten av en sådan. Hela historien låter ju alarmerande, men kan man något om journalistik är det snarare tvärt om - att de drar en sån historia så stort på ettan, i ett land som kryllar av giftiga djur, kan trots allt bara betyda att händelsen är väldigt ovanlig.

Nu har vi varit och badat. Det gör man inte direkt i havet (utom när man dyker på revet från båt 50 km ut), för vid havskanten varnar de på skyltar för krokodiler och giftiga maneter, utan i en stor pool (bilden) nere vid havskanten. Poolområdet ligger i östra delen av stadskärnan, och bortom den den gamla svärdfiskehamnen, numera konverterad till fritids- och utflyktshamn.

Vi ska också boka upp ett par (dyra) utflykter för imorgon & övermorgon. Alla hostel och hotell hjälper gärna till med sådant, men det finns också en stor terminal borta vid hamnen där en rad av utflyktsarrangörer står på rad för att erbjuda allt från helikopterturer över revet, flerdagsturer och snabba dykresor med katamaran. Vi är inne på en arrangör där man får segla tillbaka efter besök på två-tre korallöar ute till havs. Det bör kunna bli fina bilder där.

Nu sitter jag på McDonald's och skickar detta via deras nätverk (mobilnätet finkar risigt här om man som jag har 3). Sen ska jag handla lunchburgare. Hej.

På väg norrut

Sitter i taxi med J och A på väg till flygplatsen där vi om en och en halvtimme lyfter från Sydney mot Cairns i norra Australien. Där dyker man på Stora barriärrevet men just så mycket mer finns det kanske inte att göra emligt vad jag hört. Eller jo, man kan säkert åka på utflykter och ligga på beachen förstås.

Det känns som jag varit i Sydney betydligt längre än två nätter. Igår var vi på en barrunda, idag har vi egentligen bara ätit frukost och gått en sväng. Kanonväder och typ 30 grader varmt igen.

Ny öl: Amber Ale

Nu har vi gått in på baren Three Monkeys för att slippa undan ett idag rätt regnigt och jämförelsevis kylslaget Sydney. Här har jag beställt en prima ale, kallad Amber. En rätt god, lite syrlig brygd med ganska tydlig sötma. Inte helt fel.

I övrigt kan jag avslöja att Australiens finansminister, Lindsay Tanner, läser Stieg Larsson och Henning Mankell.