SYDNEY: En majestätisk kust

På utflykt med buss 325
i Sydneys fashionablare delar
WATSON BAY, SYDNEY. Tar man buss, om jag minns rätt, 325 från Circular Quay österut åker man genom, enligt guideboken, Australiens dyraste områden, Sydneys svar på Djursholm antar jag man kan säga. När bussen nåt slutstationen, en smal två-tre hundra meter bred landremsa med Oceanen på ena sidan och Sydneys skyline skymtande på den andra, finner man sig snart stående vid klipporna vid Watson Bay (bilden ovan, fast inte min – snodd från internet). Hundra meter stuprätt ner i havet, där höjden gör att vågskvalpet bara hörs avlägset. Se karta – klicka. Där har jag varit idag, efter en förmiddag då jag även försökte planera morgondagens utflykt som jag har tänkt ska gå till Blue Mountains tiotalet mil västerut från Sydney.

Men åter till Watson Bay – precis där man kliver av bussen är en ny trappa på väg att byggas som leder tio-femton meter upp till klippavsatsen. En skylt annonserar att bygget är en del av regeringens stimulansprogram för ekonomin, ett exempel så konkret som något på hur Australien satt fart på ekonomin och nu är i princip ute ur recession och krympande BNP, vilket man egentligen aldrig haft annat än under en enstaka månad. Jag är kanske knäpp, men sådant tycker jag är intressant när jag reser.

Tjejerna har shoppat idag gissar jag, det är julrea här just nu. Jag ska inte ha något så jag har heller inte tillbringat en minut i något varuhus hittills, annat än 45 minuter igår då jag väntade på att A och E skulle prova kläder. Det var helt ok, jag stod och läste min bok som en orörlig stenstod vid rulltrappan, men därvid fick det räcka tyckte jag. Det kommer ju fler jular och fler reor.

Mer läsning om Sydney och Blue Mountains samt, helt kort, om mig själv kan man läsa på bloggen http://klifgoesdownunder.blogspot.com/ (bilden) som min kompis Malin och hennes kollegor har på gång. Det var dem vi råkade springa på igår på en Starbucks i Sydney, vilket jag tror att jag nämnde i nåt tidigare inlägg. Eller så gjorde jag inte det, men så var det i alla fall.

Nu när klockan är ca 18.45 här ska jag ta mig åter från Mc Donald's (som har gratis internet – har även betalat räkningar) vid Circular Quay, där färjorna lägger till (jag tog färjan åter från Watson Bay) och tillbaka till E:s lägenhet. Eventuellt blir det hyrbil i morgon och/eller övermorgon, jag har ringt och kollat upp lite priser. Är lite sugen på att köra norrut till Newcastle som påstås ha världens största exporthamn för kol. En anledning så god som någon att åka dit.



PS nyss ringde mor och mormor via Skype och vi hade en kortare videokonferens från ena sida jorden till den andra via internet. Quite amazing, really. Så här såg det ut.