Igårkväll, fredag, när jag planerade dagens körning åter till Windhoek, insåg jag att jag i vanlig ordning inte vill åka hem - det finns oerhört mycket kvar att se här. Tre exempel:
* nordvästra Namibia, nära gränsen till Angola, är landets minst utvecklade del och också hem för Himbafolket, som går lättklädda och insmorda i gulaktig lera. Naturen är bergig med mäktiga pass att forcera och övergående i slättland och slutligen sanddyner längst ut mot kusten i den norra, svåråtkomliga delen av Skeleton Coast. Detta har jag läst mig till, men det vore e mycket spännande resa.
* södra Namibia (och i förlängningen Sydafrika) har jag inte sett något av. Hade jag haft en dag till, eller, för att uttryck det annorlunda, inte slöat två nätter i Swakopmund på slutet, så hade jag tagit landsvägen C28, om jag minns rätt, som går genom ett mäktigt bergsområde mellan Windhoek och Swako, istället för att köra de asfalteade B1 och B2. Även detta område är nationalpark och på de mindre vägarna behövs fyrhjulsdriven bil.
* diamantbrytningen längst söderut, det avspärrade område som kallas Sperrgebeit, låter sjukt spännande. Enligt Lonely Planet krävs en rad hårt reglerade tillstånd för att ta sig in där, men tjejen på hyrbilsfirman sa att mndigheterna, i kombination med sydafrikanska diamantkonglomeratet De Beers, nyligen släppt på restriktionerna. Lite. De är fortfaranda hårda: besökare tvingas i princip klä av sig innan de får lämna området för att inte kunna smuggla ut diamanter, enligt min hyrbilskontakt.
Så, som sagt, det skulle behövas någon månad för att beta av allt. Men vem vet, det kommer fler resor...
Här är mna tips:
* Skeleton Coast, plus Torra Conseratory - för naturen och ensligheten. Som hämtat ur en sagobok alltihop.
* Etosha - helst när det inte är regnperiod. Bra djurupplevelser, även om det är svårt att förutse vilka napp besöket ger.
* gruvbesök - om du nu är intresserad av det, men landet är trots allt en stor gruvnation.
* småstäderna - ofta oväntat trevliga.
* Bageriet i Outjo - bakverken är omskrivna och tål att beskådas. Jag köpte en packe småkakor som ligger i ryggan, ännu orörda...
* bo i öknen - det finns gott om boende, och även gott om boende på platser där man inte kunde tro att det fanns logi. Bästa tipset är att konsultera guideboken.
* stanna till - och snacka med folk ute på landet. Det är där man träffar på det riktga Namibia. Du blir alltid glatt emottagen.
Ett par andra grejor att tänka på:
* tyskarna - Namibia är trots allt en fd tysk koloni och tyskarna, men även andra turister förstås, finns överallt. Särskilt i städer i anslutning till nationalparker (som Outjo nära Etosha). Det behöver inte vara negativt förstås, men förtar onekligen lite av Afrikakänslan.
* vägarna - om du kör egen bil, var beredd på gles trafik. Kan vara bra, men när man åkt en timme på ensliga grusvägar utan att se ett annat forson börjar man fundera på om man är ensam människa kvar. Tänk också på att landet har vänstertrafik (du sitter på höger sida och kör). Vägarna som börjar på B är bra, oftast asfalt, många grusvägar också bra. Och en hel del är, trots allt, rent katastrofalt dåliga.
Det var det - återkommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar