Ormvin och en sorglig australiensare

Mekong. Visst har det en speciell odesmattad klang. De som sett filmen Apocalypse Now har kanske en bild fran Mekongfloden av en mullrande kanonbat pa vag norrut mot en osaker destination. Idag flyter fredliga pramar fram saktmodigt, om an fortfarande mullrande, pa floden dar jag tillbringat de senaste tva dagarna. Det var mycket lyckat. Vi avgick fran Saigon i forrgar och tuffade forst nedfor Saigonfloden och sedan in i deltat. Lokalbefolkningen dar livnar sig framst pa fiske, jordbruk och i allt storre grad turism. Jag har sett dem handla livsmedel pa en flytande marknad, tillverka nudlar, ris och kokosgodis. Jag har provdruckit ris- och ormbrannvin och akt kanot inne i en gron smal gang formad av djungeln. Fantastiska bilder.








En flytande marknad och jag i vietnamisisk hatt.

Det har med vilka manniskor man moter blir allt mer intressant. I Mekonggruppen var foljande nationer representerade: Sverige, Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland, Singapore, Japan, Australien och guiden som var fran Vietnam. Kan ha glomt nagon. Jag kom att sarskilt hanga med en tjej fran Belgien, vars pappa tavlar i varmluftsballongflygning, och en kille fran Singapore som ar bankir vid storbanken HSBC. Fick hans kort. Alltid bra att kanna en bankir.

Fyra australiensare var med, varav tva broder, Larry och Gary, coola killar som tyvarr kommit av en sorglig anledning: Larry stred i australiensiska flottan under kriget (antar att det var Vietnamkriget, for han var inte sa gammal att han kan ha varit med under WWII) och var bland annat stationerad i Mekongdeltat. Nu ville han gora resan dit igen eftersom han vet att det blir hans sista. Han ar drabbad av en muskelsjukdom som far musklerna att tvina bort och han vet att han kommer att bli rullstolsbunden och till slut kvavas ihjal. An sa lange klarar han sig med kapp.