Demonstration ger trafikkaos

De demonstrerar mot president Gloria Arroyo längs Ayala avenue i finansdistriktet.
- Alla i regeringen är korrumperade i det här landet, förklarar min taxichaffis grunden för missnöjet.

Lunch at Shakey's

Har hittat ett pizzajoint, Shakeys, inne i ett köpcentrum som sett bättre dagar. Har gått en bra bit längs bland annat Finance road, som visar sig vara en transportled för tung trafik mitt inne i stan, troligen för att hamnen ligger i närheten. Eller så gillar de bara att köra långtradare i stan. Avgaserna ligger som en blå svans längs vägen.

När jag gick in i köpcentrat fick jag visa upp innehållet i väskan för vakterna. Här är ett jäkla oväsen, varje matställe spelar sin musik plus att det sitter en stolle och trummar utanför.

Ska kolla lite här sen ev en taxi till finanscentrat Makati.

Måste byta mobilnät så fort jag ska skicka något på mobilen för att få 3g. Fattar inte varför. Risken är att det här blir en kostsam resedagbok.

På historielektion i skuggan

Här är jag nu på morgonkvisten vid Fort Santiago, en del av stadsdelen Intramuros i Manilla. Taxichaffisen körde mig till immigrationsmyndigheten (!) först så jag fick leta runt lite. Standarden här är något bättre än där jag bor i Malate.

Men man får förklaringar till sakernas tillstånd längs vägen. Manilla bombades rätt svårt under kriget och USA hade problem att klara av Japan till sjöss, även om amerikanskt pansar var bättre, har jag fått veta. Så när en rad efterföljande mer eller mindre korrupta regimer hade att bygga upp Manilla efter kriget och självständigheten är det kanske inte konstigt att det gick som det gick. Förklarar kanske vissa av dessa mängder fula betongkomplex av sovjetsnitt man ser överallt.

Den här parken i fortet är i alla fall en skön avkoppling till avgaskaoset utanför. Ska hänga här någon timme. Mycket kvavt och molnigt.

San Miguel och chilipasta

Sitter på en trottoar mitt i ett restaurangkvarter, mitt emot nåt som heter Havana café. Fått in ölen och pastan. Mat kostar från ca 40 kr här.

Massiv trafikstockning utanför hotellet kl åtta på kvällen.

Miljön på hotellets agenda

I en av världens kanske skitigaste städer hittar man ändå positiva tecken: lägger man den här brickan på kudden så byter de inte ut lakan o handduk varje dag, utan kanske varannan. Sparar vatten etc. Det tycker jag är bra.

Jag har sovit 90 min och därefter lokaliserat Malates restaurangdistrikt som ligger ca 400 meter härifrån. Dit ska jag nu. Kl närmar sig 20-tiden.

Några Manillabilder

Tagna den 14 feb 2008. Jag på mitt hotell. Arbetsförmedling på Mabini Street, Malate. Renovering pågår där de spänt upp ett skyddsnät över gatan. Foto på en av de finare byggnaderna i området.

Avgaser, moln och värme

MANILLA. Första intrycket av den här megastan är: sliten. Jag har inte sett ett enda nybygge eller ren yta än, men jag har bara varit här i tre-fyra timmar förvisso. Även New York är ju sliten och välanvänd fast ändå charmig, så det finns hopp.

Luften däremot är den sämsta jag varit med om. Hornsgatan, som det klagas på, måste vara ett sanatorium i jämförelse. Tackolov fläktar det lite och är molnigt, annars vore det typ outhärdligt. Luften är packad med avgaser och har en svag söt ton av sopor. Tror tillomed Bangkok var bättre.

Inga problem på flygplatsen, rätt nedgången den också. Jag hade med us-dollar och växlade in en del av det till filippinska peso i en banklucka vid bagagebandet. Fick en gigantisk bibba sedlar och förväntade mig att bli rånad per omgående men det gick bra. Det var väldigt gott om beväpnade vakter vid flygplatsen så där är man nog safe oavsett sedelbunt.

Vakterna finns förresten överallt och förstärker känslan av potentiell kriminalitet ihop med de slitna fasaderna. De grabbar som vaktar bankerna är beväpnade med nåt som liknar avsågade hagelgevär, vilket säkert kan vara precis vad det är. Utanför hotellen nöjer de sig med revolver a la Jesse James.

Fast filippinarna är hjälpsamma, har jag redan märkt. De frågar om man vill ha taxi som på alla andra ställen men visar en också till rätt hotell tex. Jag gick in i fel först, det var lite dåligt skyltat. Och när jag på en Mcdonalds välte ut en cola i grenen kom det snabbt en betjänt med en ny.

Bor på nåt halvsunkhotell som heter Las Palmas, av alla namn, i distriktet Malate ett par gator från Manillabukten.

Delade taxi in till stan med en schweizare vars namn jag glömt men som varit här i tre månader tidigare för att jobba som datatekniker i en organisation som tar hand om gatubarn. Vi bytte nummer, ska kanske ut och ta en pilsner sedan. För övrigt har jag just öppnat en blaskig San miguel ur min minibar.

Lunch en timme före avgång

Holländsk flygplatstoa

Sjukt dimmigt över Shiphol

Dimman låg typ fem meter ovanför marken. Man hoppas att piloterna är bra på instrumentflygning.

I planet tillslut

Efter tre köer gick det tillslut att komma ombord på maskinen. Det är ju iofs alltid köer på flygplatser men på Arlanda känns det segt, slitet, sävligt, ofräscht och oengagerat.

Här bredvid står en 747 från Thai. Fem min t avgång.

Stockholm i morgonljus

Korsningen Odengatan/Torsgatan.

Nu är jag färdigpackad

Nu är räkningarna betalda, de som hunnit komma, mobilen laddad med resmusik, middagen uppäten och ryggan packad. Den tidigare ståndpunkten får jag nog omvärdera, den känns inte alls så tung. Och då har jag ändå en fet Mag-Lite stavlampa i aluminium och en Canon Eos 400 D systemkamera med. Och laddare och grejor. Jag har kanske lärt mig att packa ändå. Framför allt är den långt ifrån full - jag har utrymme att shoppa som en galning i Manilla. Känns ju bra, för jag har även bragt med ett par kassa t-shirtar som ska bytas ut, särskilt en vinröd ful rackare som är för trång och har legat och tagit plats i garderoben och tittat konstigt på mig länge redan.

Nu sitter jag och gör just inget, ska snart gå o sova.

Planet går 09.50 imorgon. Då, först, kommer det kännas att jag har semester.

Sista middagen före semestern

Lax, pesto och klyftpotatis i ugnen.

Packrutinen sätts på prov

Dags igen och i vanlig ordning går det till så att allt man ska ha med hamnar i en hög varefter det åker ner i ryggan. Det brukar kännas mindre tungt när man provlyfter eländet sedan än man trodde först. Men den här gången är jag fundersam, det känns som en rätt rejäl vikt innan jag ens lagt ner det. Bara åsynen av alla grejor liksom. Men den ordnar sig säkert.

Nu ska jag laga mat: lax, pesto och klyftpotatis i ugn. Hejsan.