BAD: Morgondopp i Medelhavet

Klockan är 9.20 och jag har just badat i ett spegelblankt Medelhav. Inte ätit frukost än, men jag har sett ut ett ställe en bit från stranden. En hel del är stängt här, det är ännu off season. Igår hittade jag dock en bra tapas och satt länge på trottoaren och läste och tog ett par pilsner och firade att det tydligen var min namnsdag, vilket hemmabasen i Sverige informerat om. Sen kollade jag en medioker film jag hade på datorn och somnade. Det sista jag tänkte innan jag somnade var, tror jag, att det var så väldigt tyst i rummet. Inget skrän, ingen bil, ingenting. Har nog kanske aldrig sovit i ett så tyst hotellrum.

Location:Paseo de Colón,San Javier,Spanien

SEVÄRDHETER: Palm-chocken

ELCHE/TORREVEJA/SANTIAGO DE LA RIBERA. Pisa har sitt lutande torn, San Fransisco har Golden Gate, Sydney operahuset och Paris Eiffeltornet. Det är när man betat av de där vanliga sevärdheterna (Pisa har jag iofs inte varit i än) som det är dags att ta till det tunga artilleriet. Har för mig att jag läst nånstans att världens största varmkorv finns i Kalifornien. Det vore nåt. I väntan på den finns dock en hel del andra godsaker.

Så, ladies and gentlemen, jag ger er: Elche, staden med Europas (om inte världens) största palmträdodling. Den finns här i södra Spanien, en helt ordinär stad vars "chief industry" som det står i guideboken är en gigantisk ansamling palmer. De är överallt i city och marknadsförs på skyltar, kartor och med vandringsleder. Mer bilder är på gång på bloggen (skriver detta på iPhone) men tänker man en ordinär svensk björkbacke eller grandunge av hyfsad storlek och sen byter ut allt mot palmer så hamnar man nära.

En palmarbetare i Elche försöker bringa någon ordning på den kruttorra jorden.

Skylt som visar en av stans palmrutter.

Elche i övrigt får jag känslan är rätt halvseg, stora delar av stan ser ut som den var byggd på 1980-talet och så värst mycket annat att se tror jag inte finns. Det var kanske därför morerna, som ligger bakom även palmskrällen som så mycket annat härikring, tog till det tricket. ("Tusan grabbar, den här stan Elche vi har byggt är inte för festlig. Vad säger ni om att vi tar och tokplanterar palmer överallt, skulle inte det va nåt?")

Har också kollat in Torreveja, i ett sorts studiesyfte. Det är en av de, misstänker jag, tyngsta fästena för utsocknes inflyttade här på spanska Rivieran, närmare bestämt skandinaver, britter och säkerligen en och annan oljestinn ryss som köpt sig sommarbostäder och gått i frivillig exil. Ett rätt deprimerande ställe om du frågar mig, men det fyller förstås en funktion och spanjorerna borde vara glada att ha denna köpstarka målgrupp här nu mitt i krisen. Frågan är om de köper så mycket mer än vatten på flaska, pilsner och pina colada dock.

Men där är jag inte nu. Nu ligger jag på en lugn strand vid Santiago de la ribera, några mil söderut vid en stor lagun vars grunda vatten blir varmt tidigt på våren. Här tycks de flesta vara spanjorer så här års, fast jag hörde ett ungt svenskt par nyss en bit bort. Klockan är sju på kvällen men det är fortfarande varmt på ryggen av solen. En svag bris, några spanska ungar som leker på en brygga, ett sjok fritidsbåtar som kluckar på svaj ute i bukten. Fridfullt, kan det sammanfattas.

Låg och läste nån timme ("Dödgrävarns dotter", Joyce Carol Oates, sv övers), blev trött och somnade 20-30 minuter. Nu ska jag gå bortåt mitt hotell och leta ett middagshak. Mors.

ALICANTE IGEN: Ny etapp imorgon

Det föll sig så lämpligt att jag landade i Alicante ännu en natt. Det var ingen poäng med att fortsätta söderut, ditåt jag ska, ikväll eftersom klockan var 18 redan när jag kom åter från bergen. Den skulle ha varit ännu mer, men de har byggt en ny motorväg och infarten till den gamla roligare krokiga vägen som går mellan Alcoy och Alicante vet jag inte vart den tagit vägen. Så det gick på 50 minuter ned till kusten igen.

Nu har jag tagit in på ett hotell (bilderna) där jag nääästan har havsutsikt nere vid hamnen. Kostnad: 20 euro (duschen i korridoren). Nu ska jag ut och käka och ta en öl. Hej.

BERGSTUR: Europas vackraste landsväg

Serpentinväg sedd ovanifrån längs landsvägen CV-70, Spanien.

Vackrare bilkörning är svår att få

UPPDATERAD: Nu med bilder.

Väg CV-70 västerut från Benidorm måste vara en av Europas vackraste landsvägar, där den snirklar sig fram längs en lång dalgång, en gång troligen frammejslad av en flod längst nere. Avstånden är inte långa - från Benidorm till där jag är nu är det kanske fyra-fem mil men det har tagit tre timmar, iofs med en hel del fotostopp längs denna senic route.

Guadalest, längs CV-70.

Det första stoppet man passerar är Guadanest, eller om det ska in ett l nånstans, en gammal morisk by vars främsta sevärdhet är ett fort som byggts längst uppe på en klippa i dalgången. Utsikten är svårslagen, man ser Medelhavet långt därborta i diset. Ingången till byn är huggen rakt genom klippan för att den skulle vara lätt att försvara. Stället är nedlusat med turister, varav många skeppas in med buss från Benidorm och andra resorts längs kusten.

Nu sitter jag under ett träd i skuggan med min iPhone i Alcoy, dit man kommer via CV-70 västerut.

Det är en hyggligt stor stad där jag egentligen inte tänkt mer än att vända söderut igen, men Alcoy är oväntat trevlig och modern, inte det slitna jordbruksregionalcentrum jag hade väntat mig.

Det är förvisso måndag, men hela stan verkar ha siesta. Byggnaderna klänger sig fast längst båda sidor av dalgången, med den uttorkade flodfåran i mitten. Jag har lagt i p-pengar till kl17, därefter kör jag troligen en bit söderut längs någon av vägarna i riktning Alicante igen. Jag hade inte tänkt bo där något mer, men som den här rutten artar sig så skulle det passa rätt bra med ett stopp till. Vi får se.

Souvenirhandduk i Guadalest.

Punkten A, vid bergsstaden Alcoy, är där jag skrev inlägget. Rutten Alicante-Benidorm-Alcoy-åter Alicante är ganska exakt 20 mil.

Guadalest.

Den här huvudlösa damen står på kyrkogården i bergsbyn Guadalest, som en sorts morbid lämning av en tid som flytt.

Fasad i Alcoy.

Utsikt över Alcoy.

BENIDORM: Strand och betong

Har nu snabbt kollat in pensionärs- och partypatadiset Benidorm, några mil norr om Alicante. Chansen är god att jag aldrig kommer dit igen, det lockar inte direkt. Beachen är fin men stället är helt sönderbyggt av höga betonghus och kringgärdat av motorväg. Klientelet som jag såg består till stor del av lätt överviktiga nordeuropéer i bar överkropp som vaggar omkring mellan paella-ställena nere vid strandvägen.

Nu: vidare mot byn Guadalnest, eller hur det nu stavas.

THAILAND: Krisen förvärras - skottlossning i stan

Sitter här vid Medelhavet på betryggande avstånd och läser de senaste nyheterna från Bangkok. En norsk korrespondent sitter fast på sitt hotell och hör skottlossning runt om i stan. Bara ett tiotal gäster av normalt flera hundra finns kvar och de flesta i personalen vågar inte ta sig till hotellet, som är omringat av de regeringsfientliga demonstranterna, "rödskjortorna", skriver Aftonbladet som pratat med den norska reportern.

Igår läste jag att militären säger sig vara redo att driva ut ockupanterna med våld, något militären varit avog till tidigare, även när motdemonstranterna "gulskjortorna" härjade Bangkok för ett par år sedan och stängde stans flygplats.

Regeringen har lovat att tidigarelägga ett val, om jag minns rätt, men det har tydligen inte hjälpt, särskilt inte sedan rödskjortorna ledare skjutits. Nu finns risk för ett säkerhetsmässigt sammanbrott och, i värsta fall, ett thailändskt inbördeskrig i varje fall i Bangkok. Det är synd att det ska gå så illa för ett så fint land som Thailand, som förtjänar mycket bättre.

BAD: Rapport från playan

Badade just i Medelhavet. Det är årets första dopp i Europa, om än inte årets första totalt - det var istället Byron Bay i Australien i januari. Vattnet här i Alicante är inte jättevarmt, jag gissar på 20 eller strax där över, som Östersjön en bit in i juni. Men det är helt klart badbart och svalkar fint. Beachen här är full av folk, man hör inte minst en hel del svenskar.

Imorgon lämnar jag stan för nya äventyr (se tidigare inlägg), två dagar här känns lagom.

Location:Paseo de Gómiz,Alicante,Spanien

Morgon i Alicante

Går ut på morgonpromenad i Alicantes gamla stan - och det är helt tyst. Gissar att en hel del spanjorer ligger hemma och tar sovmorgon efter en sen lördagkväll. Fast ändå: det var väldigt städat ute igårkväll, fram till midnatt i allafall. Nu är det hursomhelst tyst, biltrafiken från stans övriga delar tränger inte in hit genom stenhusen. En kvinna och en äldre herre är ute med sina hundar. En duva försöker hitta mat bland gårdagskvällens matsmulor, men de har blivit bortsköljda med vattenslang - hela stan verkar avsköljd, det ser ut som det regnat.

Inte ett moln syns på himlen nere vid båthamnen där jag sitter nu på en bänk och spanar bort mot en ståtlig norskflaggad Grand Banks, där det var folk ombord igår. De satt på akterdäck och stirrade in mot strandpromenaden, utan någon som helst ansats att starta motorerna, lägga ut och åka någonstans. De kanske är rika nog att köpa båten, men inte rika nog att betala bränslanotan.

Försöker bestämma om det ska bli en dag på beachen idag. Tror det, igår syntes folk som badade i Medelhavet. Med den här solen, och om det håller sig hyfsat vindstilla, borde tempen dra sig uppåt 30. Aaahhh...

ALICANTE: Uppladdning inför turnén

Har suttit längs promenaden i Alicante i ett par timmar nu och druckit
ett par Cruzcampo och ätit en bit spansk omelett. Kan behöva lite
avkoppling: har gått runt halva Alicante, upp på berget till fortet,
Castillo de Santa Barbara, kollat in lyxbåthamnen (en vakt skrek
"privado" när jag försökte beträda en brygga), flanerat centrala
stan där jag bland annat hittade en bröstförstoringsklinik, och
bevandrat gränderna i gamla stan, runt där jag bor.

Det har bara blivit varmare och varmare idag: jag gick ut i behagliga
17-18 grader i morse i jeans, skjorta och tshirt. Skjortan åkte av
efter en halvtimme och framåt 15-16-tiden måste det ha varit lätt
25-30 i solen. Hej hopp.

Nu har jag suttit och läst min guidebok (Rough Guides, kungen av
guideboksförlag) och spikat min rutt mer detaljerat:

Med start måndag (i morgon tänkte jag ligga på beachen) kör jag
norrut från Alicante med sikte på Alcoy uppe i bergen och byarna
därikring. Det ska vara bra vägar (har själv kollat upp dem på
Google maps) så det bör gå att göra ett par ställen som dagstur,
fast boende finns iofs gott om. Man vill helst undvika det
överexploaterade Benidorm vid kusten, så återresan söderut räknar
jag med att göra via motorvägen söderut väster om Alicante, ner
till Elche. Där finns världens, typ, största odling av palmträd som
jag ska studera. Därifrån kollar jag in bland annat Torrevieja och
lagunen Mar Menor vid kusten, innan vägen kröker västerut mot
gränsen till Andalusien.

Väl där, bör man stanna vid kuststaden Almeria, om inte annat så
för spagetti-västernstaden strax norrut vid Nijar där Clintan
spelade in For a fistfull of dollars och andra cinematiska storverk.
Det är turistigt i kubik, visst, men just därför kul att se.

En aning väster om Almeria, oklart exakt var, girar jag norrut mot
Granada, fästet för det sista spansk-moriska stadsriket som föll
till de kristna hedningarna 1493, eller nåt sånt, och vars stora
dragplåster utgörs av den mäktiga borgen och forna kungaboningen
Alhambra. Moving on västerut längs A92, tar jag mig norr om
bergskedjan Sierra Nevada (med skidåkning ända in i maj) där det
finns en hel del bra småstopp att göra gissar jag. Jag siktar mot El
Chorro, ett ställe längs en mäktig bergsås, som beskrivs som en
stor sevärdhet, innan jag girar söderut igen mot Malaga.

Själva Malaga dissas märkligt mycket av Rough Guides, vilket
förvånar mig lite. Bland annat beskrivs regionen som en av
Andalusiens fattigaste områden med tvåsiffrig arbetslöshet, men det
i sig är förstås ingen anledning att inte åka dit, tycker iaf jag,
snarare tvärtom. (Dessutom har väl hela Spanien tvåsiffrig
arbetslöshet just nu.) Själva stan påstås också vara rätt ful och
ogästvänlig, med en viss dold charm som man får leta efter. Hmm,
låter lite som Manilla... Ska bli interssant att se om det stämmer.

Möjligen hinner jag med en kort koll på Marbella, den kuststräckans
stora dragplåster mitt i en lång rad superexploaterade getton med
olika ansamlingar av nordeuropeer i frivillig skatteexil. Men mycket
tid lägger jag nog inte på de ställena längs kusten - som
guideboken rekommenderar att man som besökare hanterar flertalet av
dem:

"If you've come to Spain to be in Spain, put on the shades and keep
going".

FOTO: Utsikt över Alicante

På väg uppför den lååånga backen upp till fästningen. Pust. Men
utsikten duger.

SPANIEN: En Ryanairflight senare

ALICANTES GAMLA STAN. Få ställen är så harmoniska som sydeuropeiska
gamla städer om kvällen. De kan det här med fasadbelysning, bara en
sån sak, och alla som är utomhus på promenad, vid cafeer och
restauranger verkar liksom inte ha något annat mål än att njuta av
kvällen. Så även jag, där jag nu sitter vid ett bord på ett torg
nära en gammal kyrka som tydligen heter Carmen. Det är palmer, sopad
stenläggning, lågmält sorl. Att det dessutom sitter en tjomme och
knäpper sådär spanskt på en gitarr borta vid en husvägg blir
nästan väl klichéartat. En termometer visade på behagliga 18 grader
kl 21.30.

Jag bor på ett kliniskt rent hostel i gamla stan ett kvarter bort på
tredje våningen. Det ingår frukost och är billigt. Man får en lapp
som berättigar till ett skrovmål och ett glas vin på ett hak runt
knuten när man checkar in. De har en takterass varifrån man har en
begeistrande utsikt över Alicantes hustak åt ena hållet och den
gamla upplysta borgen år det andra. Morgondagens uppdrag är att
klättra upp till den.

Från takterassen hör jag ett oväsen av slag på trummor och blås i
visselpipa. Drar mig åt ljudet, som tycks komma från hamnen. Där
ligger yachterna tätt packade skrov vid skrov i det stilla Medelhavet
och falnande kvällsskenet.

Ljudet tilltar. Där ute på piren ligger casinot, och utanför
ingången har en stor grupp trumslagare barrikaderat sig med trummor
och plakat, vars innehåll jag håller på att tyda. Men det handlar om
en sorts demonstration, enligt principen hörs vi så syns vi. Två
poliser bevakar evenemanget. Turister tar bilder. Det blir lite
feststämning av det hela nästan, som ett lattjo avbrott i den annars
stilla försommarkvällen. (Har bilder men de får komma senare.)

Nu ska jag betala notan och gå en promenad längs havet. Kanske unna
mig en pilsner till nånstans. Hej.

FLYG: Kampen om tio kilo

SKAVSTA. Flyger med Ryanair om en timme. Sitter och försöker få väskan att väga max 10 kilo. Ryan tillåter inget bagage över den vikten och jag får inte checka in någon väska. Har plockat ur kameran och två böcker, det borde vara tillräckligt. Tur man har en tung kamera...

Location:Hangarvägen,Nyköping,Sverige

RESA: Sydspansk bilturné på gång

Hola, Spanien!

Visa Spanien maj 2010 på en större karta

Imorgon eftermiddag landar jag i Alicante i södra Spanien. Tanken är sedan att ta en tur med hyrbil som ser ut ungefär som på kartan här ovan. Sitter och finslipar lite på körsträckan nu och det blir alltid ändringar i sista stund men grovt sett bör detta fungera. Tanken är att få både berg, by, storstad och kust. Den här rutten täcker in det mesta, men det finns en liten risk att den är för tidsoptimistisk. Som det alltid gör.

Nedanför är bilder från några av de ställen jag räknar med att passera – hämtade från Google Maps Streetview, som numera täcker in Spanien (och större delan ev Europa för övrigt). Svårslaget reseplaneringsverktyg.

• Direkt till kartan – klicka här

Fyren vid Cobo de Gata, Spaniens sydöstra hörn.

Vid Punta Lara längs sydkusten i Andalusien.

Bergsbyn Guadalest, strax norr om Alicante.

CHITTAGONG: Mer fartygsskrotning hos SVT

Gripande tv från Chittagong

SVT:s Utbildningsradion (UR) sände i måndags ett fantastiskt reportage från den livsfarliga fartygsskrotningen i Chittagong, Bangladesh. Mycket bra tv, som dessutom går att se i efterhand på nätet. Se inslaget – klicka här!

• Mina tidigare inlägg från och om Chittagong och Bangladesh
• Se bilderna från Bangladesh här

Wall Street oroar sig

för grekisk totalkrasch

TV: AP om marknadernas nya krischock